Europas till­verknings­­industri – ser vi en struktur­omvandling?

Handelssystemet med utsläppsrätter var och är fortsatt det mest omfattande ekonomiska styrmedlet för att minska klimatgaser i världen. Vi har använt Transformas analysverktyg för att titta närmare på utsläpp av växthusgaser inom tillverknings­industrin och jämfört mellan länder i EU och deras ekonomiska utveckling under åren 2008 till 2023.

Europeiska kommissionen började att utveckla handeln med utsläppsrätter under 2005. Den omfattade då tillverkningsindustrin samt el, gas och värmeproduktion. Strax efter den finansiella krisen lanserade kommissionen år 2010, EU2020-strategin för att stärka den europeiska ekonomin och konkurrenskraften. Ett av målen i strategin var att ”Minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent jämfört med 1990 års nivåer eller med 30 procent, om villkoren är de rätta” (COM 2020). Målen nåddes och till och med överskreds.

Genom den gröna given som EU-kommissionen lanserade 2019 har arbetet fortsatt med en ekonomi som inte är beroende av fossila bränslen och som tydliggör att alla politikområden har sin del i arbetet. År 2050 ska unionens ekonomi vara klimatneutral vilket beskrivs i EU:s gällande klimatlag Länk till annan webbplats.. Klimatlagen tydliggör även att EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års utsläpp.

Drygt en fjärdedel av EUs växthusgasutsläpp kommer från tillverkningsindustrin

Tillverkningsindustrin inom europeiska unionen (EU:s 27 länder) står för ca 26 procent av de totala växthusgasutsläppen från ekonomiska aktiviteter. Utsläppen som omfattas är stationära utsläpp (från fabrik), från mobila källor (transporter som ägs av företagen) och utsläpp från processer (kemiska processer från produktionen). Det ekonomiska bidraget från tillverkningsindustrin till BNP är 15 procent.

Notera att statistiken, som används för att följa upp de officiella målen för växthusgasutsläpp, baseras på territoriell statistik¹, en statistik vi inte använder här. Gällande uppföljningen för EU, producerar bland annat Europeiska miljöbyrån en årlig rapport Länk till annan webbplats.

¹Territoriell statistik i detta sammanhang betyder att utsläppen sker inom landets gränser oavsett vem
(om det är nationella eller internationella aktörer) som ger upphov till utsläppen.

I Sverige följs de nationella och internationella åtaganden som Sverige har antagit upp av Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. Statistiken i denna artikel utgår ifrån miljöräkenskapernas ramverk av utsläpp från ekonomin för att undersöka relationen mellan utsläppen och ekonomi Länk till annan webbplats.

Tillverkningsindustrin, som består av flera branscher har reducerat utsläppen av växthusgaser med 33 procent mellan 2008–2023. Samtidigt har branschen ökat förädlingsvärdet (sitt bidrag till BNP) med ca 20 procent under samma period. Dock avstannande tillväxten mellan 2022 och 2023. I nästan alla EU länder, inklusive EFTA och i Serbien och Turkiet har tillverkningsindustrin vuxit.

Statistik till figuren i analysverktyget

Reduktionen av växthusgaser har till viss del berott på att fossila bränslen har minskat i betydelse i produktionen av varor och tjänster. Reduktionen påverkas även av att branscher med höga utsläpp under senare år har drabbats av lågkonjunkturen.

Växthusgasintensiteten inom tillverknings­industrin sjunker i samtliga länder

Figur 2 speglar den reduktion av utsläpp i relation till förädlingsvärde (utsläppsintensiteten) inom tillverkningsindustrin som har skett mellan 2008 och 2023, för EU som helhet och per land. Med bakgrund av att 2008 var startåret för en djup ekonomisk kris och att lågkonjunkturen spreds till produktionen globalt visar statistiken att alla länder har arbetat aktivt med att minska växthusgasutsläppen.

Bulgarien, Lettland, Slovakien och Estland utmärker sig särskilt med kraftig nedgång av utsläppsintensiteten. Dessa länder har minskat sina växthusgasutsläpp och samtidigt ökat förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin markant. Även Sverige har effektiviserat produktionen men från en redan låg intensitet.

Statistik till figuren i analysverktyget

Fyra branscher inom tillverkningsindustrin inom EU står för 78 procent av utsläppen av växthusgaser. Dessa är tillverkning av petroleumprodukter, tillverkning av kemikalier, tillverkning av icke-metalliska mineralprodukter (t. ex cement, gips och keramikprodukter) och ståltillverkning. Vi tittar särskilt på förändringar inom dessa fyra branscher nedan.

Tillverkning av petroleumprodukter inom EU

Branschen för petroleumprodukter omfattar bearbetning av råolja och kol till användbara produkter, enligt beskrivningen av den svenska näringsgrensindelningen Länk till annan webbplats.

Den dominerande processen är oljeraffinering. För länder med betydande andel ekonomiskt bidrag från branschen är ofta den ekonomiska statistiken sekretessbelagd. Växthusgas­utsläppen är däremot inte det. Eurostat redovisar att branschen inom EU27 står för 16 procent av tillverkningsindustrins växthusgasutsläpp. I Sverige står branschen för 19 procent av tillverkningsindustrins bidrag till utsläppen.

Tyskland har under lång tid varit ledande i EU, men trenden har sedan 2015 varit i negativ riktning. Istället har Italien, Spanien, Belgien och Frankrike vuxit sig större än Tyskland. Under 2023 var Italien, Danmark och Rumänien de tre största producenterna av råolja, men det är bara Italien som ökar sin tillväxt. Produktionen av råolja sjunker stadig, liksom produktionen av petroleumprodukter Länk till annan webbplats.

Branschen har en tydlig påverkan på klimatutsläppen. I Estland står branschen för ca 53 procent av de totala växthusgasutsläppen inom tillverkningsindustrin. I Norge står branschen för 42 procent av tillverkningsindustrins klimatgaser. Nederländerna som under 2023 räknades som tredje största land för produktionen av petroleumprodukter har branschen ökat sin andel av utsläppen av växthusgaser över tid.

Figur 3 visar att branschen för petroleumprodukter i Europa till största delen fortfarande har utsläppen tätt knutna till ekonomisk aktivitet. Det finns dock undantag. Spanien, Frankrike, Italien Nederländerna, Österrike och Sverige har minskat utsläppen mellan 2008–2023 samtidigt som industrin ökar förädlingsvärdet. Dock avtar utsläppsreduktionen på senare år.

Noterbart är att flera länder sekretessmarkerar sin industri, exempelvis Norge, Irland, Litauen och Malta, vilket leder till att inget EU27 aggregat heller beräknas. Även Sverige sekretessmarkerar branschens förädlingsvärde.

Not: Flera europeiska länder har ökat förädlingsvärdet i branschen med över 300 procent. Spanien, Bulgarien, Österrike, Frankrike och Slovenien. Diagrammet är klippt vid 300 procents förändring. Statistiken till figuren i analysverktyget

Tillverkning av kemikalier inom EU

Branschen för tillverkning av kemikalier omfattar omvandlingen av organiska och oorganiska råvaror i kemiska processer och formandet av produkter Länk till annan webbplats.

Det är flera länder som sekretssmarkerar förädlingsvärdet för branschen, inklusive EU aggregatet. Dessa är Irland, Sverige, Norge och Malta. Däremot är utsläppsstatistiken tillgänglig. Branschen för aggregatet EU27 står för 18 procent av tillverkningsindustrins växthusgasutsläpp. I Sverige står branschen för 8 procent av tillverkningsindustrins bidrag till utsläppen.

Det är vissa länder som utmärker sig ekonomiskt i Europa inom denna bransch. Tyskland är den största aktören på marknaden, därefter Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien och Belgien.

Liksom för produktionen av stenkol och petroleumprodukter har utvecklingen av förädlingsvärdet gått ned i majoriteten av länderna mellan 2008 och 2023. Det är ett 10-tal länder som går emot strömmen och växer. Bland annat Danmark, Litauen, Österrike, Polen, Portugal och Finland växer starkt samtidigt som de, med undantag för Danmark, har minskat sina växthusgasutsläpp över samma period.

Statistiken för figuren i analysverktyget

Tillverkning av icke-metalliska mineral­produkter inom EU

Branschen omfattar alla tillverkningsaktiviteter som rör ett enda ämne av mineraliskt ursprung. Länk till annan webbplats. Det handlar om glas och glasvaror (t.ex. planglas, ihåligt glas, glasfiber, tekniska glasvaror o.d.), keramik, kakelplattor och tegelprodukter, samt cement och gips från råvara till färdig produkt.

Branschen, för aggregatet EU27, står för 24 procent av tillverkningsindustrins växthusgasutsläpp. I Sverige står branschen för 19 procent av tillverkningsindustrins bidrag till utsläppen. I Cypern, Lettland och Kroatien står branschen för tillverkning av icke-metalliska mineralprodukter för 87, 66 respektive 59 procents andel av växthusgasutsläppen. Flera andra länder har höga andelar som rör sig strax under 50 procent.

Det är tre länder utmärker sig genom en stor industri för icke-metalliska mineraler inom EU. Det är Tyskland, Italien och Polen.

Även i denna bransch har tillväxten avtagit och endast ett fåtal länder uppvisar tillväxt. Bland annat Polen, Lettland, Slovakien och Danmark uppvisar en växande bransch. Även svensk tillverkning av cement och byggmaterial växer, men endast med 2 procent, jämfört med Polen som vuxit med 65 procent mellan 2008 och 2023. Bland länderna som ökar sin tillväxt visar Polen och Lettland att deras växthusgasutsläpp i branschen ökar till skillnad från Slovakien, Frankrike, Sverige och Danmark som minskar sina utsläpp.

På Irland och i Litauen har branschen uppvisat en negativ utveckling av förädlingsvärde och samtidigt ökat sina utsläpp av växthusgaser.

Statistiken till figuren i analysverktyget

Tillverkning av stålprodukter inom EU

Ståltillverkning inom EU står för 20 procent av tillverkningsindustrins växthusgasutsläpp. Branschen omfattar smältning och/eller raffinering av järn och icke-järnmetaller från malm, tackjärn eller skrot med hjälp av metoder inom elektrometallurgin och annan processmetallurgi Länk till annan webbplats.

Det är många länder inom EU som har en hög andel utsläpp från just stålindustrin. På Island står branschen för 88 procent av utsläppen från tillverkningsindustrin, 51 procent i Österrike, 44 procent i Slovakien, och 30 procent i Tyskland. I Sverige står branschen för 35 procent av tillverkningsindustrins samlade utsläpp.

Det är fyra länder som utmärker sig av en stor stålindustri. Dessa är Tyskland, Italien, Österrike och Sverige. Alla dessa fyra länder ser lägre ekonomisk utveckling mellan 2008 och 2022, inget land har lyckats hämta igen nivåerna från finanskrisen.

Det är få av de redovisade länderna som uppvisar en stålbransch i tillväxt. I Kroatien, Estland, Portugal och Island, men även hos våra nordiska grannar Finland och Danmark växer stålbranschen samtidigt som deras växthusgasutsläpp minskas. I Finland har branschen vuxit med 12 procent samtidigt som utsläppen av växthusgaser har minskat med 50 procent mellan 2008 och 2023. I Lettland och Litauen har växthusgasutsläppen i stort sett försvunnit men där genomgår branschen en kraftig lågkonjunktur.

Statistiken till figuren i analysverktyget

Sammanfattning

Sammanfattningsvis ser vi att de branscher med störst klimatpåverkan är i lågkonjunktur vilket även påverkar växthusgasutsläppen. Så vilka branscher är det då som driver upp förädlingsvärdet inom tillverkningsindustrin? Det är branscher som fokuserar på tillverkning av läkemedel, elapparatur, datorer och optik, men även livsmedelsbranschen. Det här är branscher med relativt sett låga utsläpp, jämfört de branscher vi har fokuserat på ovan. Så den frikoppling vi ser mellan ekonomi och utsläpp gäller för vissa länder och vissa branscher, men vi ser tydligt att tillväxt fortfarande är starkt förknippad med ökade växthusgasutsläpp.

De branscher Tillväxtanalys har gått igenom visar genomgående en avtagande ekonomisk tillväxt. Om detta är en strukturförändring till förmån för andra tillverkningsindustrier återstår att se. Dock speglar statistiken att få branscher har återhämtat sig från finanskrisen redan innan coronapandemin så lågkonjunkturen har varit en del av branschernas situation under en längre tid. Kompletterande statistik för branschen för produktion av råolja och petroleum­produkter visar dock att behovet av fossila bränslen sjunker inom Europa både för ekonomins användning och för hushållens transporter och uppvärmning.

Mer information

Transforma - Tillväxtanalys plattform om näringslivets gröna omställning