Stora variationer i tillväxt och utsläpp av växthusgas i Transportbranschen
I artikeln redovisas statistik för hur transportsektorn i Sverige utvecklats sedan 2008. Fokus ligger på transportsektorns gröna omställning vilket omfattar klimatpåverkan men även ekonomi, sysselsättning och investeringar i ny teknik. Statistiken är hämtad från Tillväxtanalys statistikportal Transforma, i vilken du själv kan analysera artikelns data.
Artikeln – kort sammanfattad
Åkerier, sjöfart och flyg spelar en avgörande roll för, att varor ska komma fram i tid, att människor ska kunna resa och vardagen ska fungera. Det handlar om allt från lastbilen som levererar mat till butiken, färjan som tar pendlare över vattnet, till flyget som förbinder Sverige med omvärlden. Men för att bli en del av den gröna omställningen är transportsektorn beroende av att fordonen de använder – lastbilar, bussar, fartyg och flygplan – byggs med ny teknik som minskar eller helt tar bort behovet av fossila bränslen.
Den stora teknikutvecklingen sker idag hos fordonsproducenterna, men transportsektorns egna investeringarna i ny teknik eller innovativa arbetssätt, är låga. Efterfrågan är stor men samtidigt står hela sektorn inför tuffa ekonomiska villkor – med låg, eller historiskt till och med negativ, tillväxt.
De utvecklade färdplanerna pekar på en vilja och ambition att delta aktivt i den fortsatta samhällsutvecklingen och vi kan se införda och stärkta styrmedel. Trots detta indikerar resultaten att transportbranschen står i ett slags vänteläge: helt avgörande för samhällets funktion men beroende av att andra driver på teknikutvecklingen och anpassar infrastrukturen. För att kunna ställa om krävs därför både innovation, samarbete och rätt stöd på vägen.
Transportbranschen - en nyckelbransch i klimatomställningen
Transportbranscherna, som i den här artikeln består av landtransporter (järnväg och åkerier), sjöfart, flyg samt post och magasinering (svensk näringsgrensindelning H49-H53) är en bärande del av ekonomin.
Länk till annan webbplats. De möjliggör att varor och tjänster når sina mottagare oavsett var i världen de är, de bidrar till landets bruttonationalprodukt och underlättar lokal och regional utveckling genom arbetstillfällen och möjligheter till företagsetableringar. Drygt 230 000 personer är anställda i branschen. Branschgruppen står för 3 procent av Sveriges BNP och 20 procent av växthusgasutsläppen år 2024 enligt preliminära siffor. Branschens stora växthusgasutsläpp gör den till en nyckelbransch i klimatomställningen.
Under 2017 tog Riksdagen beslut om klimatlagen som inkluderar etappmålet¹ att växthusgasutsläppen från inrikes transporter – utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem – ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010 Länk till annan webbplats. Etappmålet omfattar hela transportsektorn vilket även inkluderar hushållens klimatpåverkan från transporter. Naturvårdsverket följer upp Sveriges klimatmål Länk till annan webbplats. I 2025 års uppföljning tydliggörs att, med enbart de nu beslutade styrmedlen kommer inte Sverige att nå det nationella transportmålet.
Beslutade styrmedel inkluderar främst EU:s utökade handel med utsläppsrätter som från 2027 utökas till att omfatta bränslen till fordon.
Rederierna som har större fartyg (över 5 000 bruttodräktighet¹) har sedan 2024 börjat fasas in till EU:s handel med utsläppsrätter. Flygbranschen inkluderades redan 2012. Flyget har hittills fått gratis tilldelning av utsläppsrätter men detta ska upphöra 2026.
[¹] Bruttodräktigheten anger fartygets storlek och bygger på fartygets totala inneslutna rymd (volymen av samtliga slutna utrymmen).
Transportbranschen som grupp investerar, jämfört med andra branscher i Sverige, relativt lite i egen forskning och utveckling. Under perioden 2009–2023 låg medeltalet för de totala utgifterna, vilka inkluderar eget kapital och andra bidrag, på ca 200 miljoner kronor. År 2023 motsvarade det 1 procent av branschens totala utgifter i Sverige. En mycket stor del av den egna forskningen och utvecklingen ligger hos tillverkare av fordon, som över tid har ökat sina investeringar kraftigt. Under 2023 stod fordonstillverkarna för 28 procent näringslivets investeringar i FOU, vilket är den högsta andelen för alla branscher Länk till annan webbplats.
Transportbranschen som grupp påverkades, liksom resten av ekonomin i Sverige, av finanskrisen 2008 och av coronapandemin 2020. Under perioden 2008–2024 har förädlingsvärdet, i fasta priser, sjunkit med nära 6 procent. Sysselsättningen mellan 2008 och 2023 har i stort sett legat på samma nivå över tid. Utsläppen av växthusgaser har under perioden som helhet gått ned med 15 procent, en trend som dock vänt uppåt sedan 2020 Länk till annan webbplats.
Utveckling av miljöekonomiska parametrar, Transport-och magasinering (SNI H49-53), index 2008=0
År 2024 är preliminära för förädlingsvärdet och växthusgasutsläppen.
Statistiken till figuren hittar du i anlaysverktyget/branscher
Landtransporternas tillväxt ökar – samtidigt som utsläppen har minskat över tid
Landtransporter inkluderar gods- och passagerartrafik på väg och järnväg samt transport av gaser och vätskor i rörsystem Länk till annan webbplats. Branschen står för 65 procent av hela transportbranschens, dvs land, sjöfart och flygtrafikens (SNI H49-H53) förädlingsvärde samt 22 procent av dess växthusgasutsläpp.
Åkeriernas andel av förädlingsvärdet har ökat över tid jämfört godstrafiken med tåg. Under 2023 stod godstransporter med tåg för cirka 4 procent av förädlingsvärdet, en minskning från 6 procent 2008. Godstransporter med tåg genererar små eller ringa växthusgasutsläpp.
Godstrafiken på väg inom EU regleras via ett så kallat gemenskapstillstånd¹. Detta innebär att en transportör har möjlighet att under en kort period utöva sin verksamhet i ett annat EU/EES-land än där denne är etablerad, vilket ökar konkurrensen och rörligheten av varor och tjänster inom EU och har påverkan på svenska företag i branschen.
Åkerinäringens branschorganisation har utvecklat en färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige (år 2018) Länk till annan webbplats. Färdplanerna generellt har som syfte att genom klimatomställningen stärka konkurrenskraften, presentera förslag till politiska lösningar och skapa en gemensam vision inom respektive område. Åkerinäringens mål i färdplanen handlar om att nu (år 2025) ska majoriteten av åkeriföretagen ha satt tydliga klimatmål (i linje med eller med högre ambition än de nationella klimatmålen) och ha en strategi för uppföljning. År 2030 ska det dessutom vara etablerat att utsläpp från tung lastbilstrafik i Sverige ska vara 70 procent lägre (jämfört med 2010) samt att år 2045 ska inrikes lastbilstrafik vara helt fossilfri.
Mellan 2008 och 2022 växer åkeribranschens förädlingsvärde starkt med 16 procent, i fasta priser. Medelantalet anställda har varit på samma nivå under hela denna period.
Utsläpp av växthusgaser är ett direkt utfall i och med användningen av fossila bränslen. Under perioden 2008 fram till 2023 har utsläppen gått ned, vilket även användningen av fossila bränslen har gjort. Samtidigt har koldioxidskatten, som branschen betalar, reducerats i och med lägre förbrukning av fossilt bränsle. Istället har användningen av biobränsle ökat från låga 2 700 terajoule år 2008 till 18 000 terajoule 2022 – användningen av fossilbränsle låg under 2008 på 48 300 terajoule och under 2022 20 200 terajoule.
Reduktionsplikten, dvs att biodrivmedel blandas in i diesel och bensin, som infördes 2018 bidrog till lägre växthusgasutsläpp. Dock förändrades reglerna för hur stor andel biobränsle som måste blandas in under 2024 och preliminär statistik pekar på att transportbranschens utsläpp därefter ökat Länk till annan webbplats.
Energiskatten på bränsle sjunker tvärt från 2022, vilket är ett resultat av sänkt skattesats.
[¹] Länk till annan webbplats.Europaparlamentets och rådets förordning nr 1072/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg
Utveckling av miljöekonomiska parametrar, Landtransporter (SNI H49), index 2008=0
Statistiken till figuren hittar du i anlaysverktyget/branscher
Sjötransporternas tillväxt sjunker, liksom medelantal anställda
Branschen sjötransporter (SNI H50 Länk till annan webbplats.) som omfattar gods- och passagerartrafik på våra inre vattenvägar samt hav och kuster, står för 2 procent av transportbranschens förädlingsvärde samt 42 procent av gruppens växthusgasutsläpp.
Sjötransporternas förädlingsvärde har varierat kraftigt över perioden 2008–2022, där en nedåtgående trend påbörjades strax före coronapandemin. Medelantalet sysselsatta inom branschen har dock minskat under en ännu längre tid, men tycks ha stabiliserats under de senaste tre åren (2020–2022).
Sjöfartens branschorganisation utvecklade år 2019 sin färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige. Länk till annan webbplats. Målen i färdplanen är att till 2030 ska 70 procent av växthusgaserna vara eliminerade jämfört med år 2010 och att till 2045 ska inrikes sjöfart vara fria från växthusgaser baserat på nettonollutsläpp.
Sjöfarten är beroende av fossila bränslen och fram till 2024 fanns få styrmedel. Utsläppen av växthusgaser har gått ned mellan 2008 och 2023, men har på senare tid stabiliserats. Ett visst utbyte av bränsleslag genomfördes i branschen, men i och med Rysslands krig mot Ukraina steg gaspriserna och en återgång till fossila bränslen har skett.
Utveckling av miljöekonomiska parametrar från Sjöfarten (H50), index 2008=0
Statistiken till figuren hittar du i anlaysverktyget/branscher
Flygets ekonomiska tillväxt tar fart – och nu ökar även växthusgasutsläppen
Flygbranschen står för 5 procent av transportbranschens förädlingsvärde och 36 procent av dess växthusgasutsläpp Länk till annan webbplats. Flygbranschen har haft ett negativt förädlingsvärde under större delen av perioden, men har sedan år 2020 vänt utvecklingen från ett negativt förädlingsvärde på -980 miljoner kronor år 2008 till +9 560 miljoner kronor år 2022. Medelantalet sysselsatta har sedan år 2014 reducerats och jämfört med år 2008 är det hälften så många sysselsatta i flygbranschen år 2022. En del av förklaringen till den starka uppgången är att SAS genomförde en reakapitaliseringsplan under 2020 samt att resandet har ökat med färre antal plan som är välfyllda och med effektivare logistik.
Flygets växthusgasutsläpp är direkt kopplat till användningen av fossila bränslen, och jämfört med år 2008 har utsläppen gått upp med nära 11 procent. Viss flygtrafik ingår i EU:s handel med utsläppsrätter (som omfattar flygningar inom EEA) och via den Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO Länk till annan webbplats.) finns ytterligare ett styrmedel som omfattar internationell flygtrafik och flygoperatörer vars årsutsläpp från internationella flygningar överstiger 10 000 ton koldioxid. Dessa styrmedel har funnits sedan 2012, respektive från år 2021.
Flygets branschorganisation Svenskt Flyg utvecklade sin färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige år 2018 Länk till annan webbplats.. Enligt denna plan ska inrikesflyget vara fossilfritt 2030 och år 2045 ska allt flyg som startar från Sverige ska vara fossilfritt.
Utveckling av miljöekonomiska parametrar från Flyget (H51), index 2008=0
Not: figuren är avskuren vid 200 procent. Flygbranschens förädlingsvärde har ökat från -840 miljoner kronor till +8 148 miljoner kronor år 2023 – en ökning med ca 1070 procent.
Statistiken till figuren hittar du i anlaysverktyget/branscher