Svenska kaffe­importörer får skärpta krav i och med ny EU-lagstiftning

En del av vår konsumtion bidrar till avskogning i andra delar av världen, vilket får negativa konsekvenser för ekosystem, människor och klimat. EU:s kommande avskognings­förordning (EUDR) syftar till att minska denna påverkan genom nya krav för företag inom EU som producerar och handlar med vissa jordbruks- och skogsvaror. Den här artikeln från Transforma använder statistik för att beskriva kaffeimportörer i Sverige, hur de påverkas av EUDR och var svensk kaffekonsumtion bidrar till avskogning.

I slutet av 2026 börjar EU:s avskognings­förordning att gälla

I december 2025 publicerade Tillväxtanalys en rapport om avskogningsförordningens (EUDR) potentiella konsekvenser för svenskt näringsliv och handel
EUDR är en central del av EU:s gröna giv och syftar till att minska unionens påverkan på global avskogning och skogsförstörelse. Regelverkets införande har försenats, men enligt nuvarande förslag ska EUDR börja gälla för stora och medelstora företag 30 december 2026, och för mikro- och småföretag 30 juni 2027. Avskogningsförordningen

EUDR innebär att företag som på EU:s marknad släpper ut, exporterar, eller importerar vissa jordbruks- och skogsvaror ska kunna visa att dessa inte har bidragit till avskogning – varken inom eller utanför EU – eller att risken för det är mycket liten. För detta måste företagen samla in och verifiera en rad data från sina leverantörer, till exempel data för geolokalisering till odlings- eller produktionsplats, och bedöma risken för avskogning i värdekedjan. Avskogningsfri innebär enligt EUDR att produktionen har skett på mark som inte har avskogats efter 31 december 2020 (artikel 2.13, EUDR). I Sverige är det Skogsstyrelsen som ska kontrollera att förordningens bestämmelser följs.

Avskogning hotar klimat, biologisk mångfald liksom ekonomin

Avskogning och skogsförstörelse får negativa konsekvenser för såväl människor som djur, natur och ekonomi. Det är bekräftat att avskogning och skogsförstörelse tillhör de främsta orsakerna bakom klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald (Europeiska kommissionen, 2024).

EU:s konsumtion av varor och tjänster står för cirka 10 procent av den globala avskogningen. EUDR omfattar de råvaror som främst kopplas till EU-driven avskogning: nötkreatur, kakao, kaffe, oljepalm, gummi, soja och trä, samt ett stort antal produkter som tillverkas med hjälp av dessa såsom nötkött, choklad och möbler. Alla de råvaror och produkter som omfattas av förordningen, identifierade med hjälp av KN-koder (kombinerade nomenklaturen) listas av EUDR i bilaga 1

Mycket av kaffet importeras från länder med risk för avskogning

Tillväxtanalys rapport (2025) konstaterar att EUDR troligen kommer att påverka många svenska importföretag. I denna artikel fokuserar vi särskilt på importörer av kaffe eftersom rapporten visar att kaffe är den råvara som främst importeras från länder med högre risk för avskogning. Ett lands avskogningsrisk kan antingen vara låg, normal eller hög, där normal risk är standardklassificeringen. Bedömningen görs utifrån EU-kommissionens system för risk-klassificering av länder

Under 2024 importerade 371 svenska företag kaffe

Med hjälp av data från Tillväxtanalys individ- och företagsdatabas (IFDB) kan vi analysera de svenska företag som importerar kaffe till Sverige. Vi använder den senast tillgängliga statistiken. I tabell 1 redovisas importstatistik baserad på uppgifter om företagens utrikeshandel under 2024.

Tabellen visar import till Sverige både från EU och resten av världen under år 2024. Totalt importerade 371 svenska företag kaffe under året, men importvärdet är starkt koncentrerat till några av dessa: över 99 procent av det totala årliga importvärdet stod 37 företag för. Dessa företag är i den 10:e decilen, det vill säga de tio procent av företagen med högst årligt importvärde. Den 10:e decilen består av såväl stora som små och medelstora företag (SME-företag).

Statistiken om kaffe grundas på KN-kod 0901, som i sin helhet omfattas av kraven i EUDR (bilaga I, EUDR). Denna kod omfattar kaffe, även rostat eller koffeinfritt, samt skal och hinnor av kaffe och kaffesurrogat som innehåller kaffe – oavsett mängd.

Tabell 1. Importstatistik för svenska företag som importerade kaffe under 2024 (KN-kod 0901).

Källa: IFDB, SCB:s statistik över företagens utrikeshandel 2024, månadsvisa data.
163 observationer som saknade företags-ID exkluderades från panelen, vilket resulterade i totalt 3 915 månadsvisa observationer
som summerades på de 371 importerande företagen.

Många små och medelstora företag står bakom kaffeimporten

Under 2023 arbetade nästan 50 000 personer vid de 371 företag som importerade kaffe till Sverige (tabell 2). Många av dessa företag, inklusive koncerner, bedriver en bred verksamhet som inte bara omfattar handel med kaffe utan även andra aktiviteter. Deras totala nettoomsättning – 591 miljarder kronor under 2023 – inkluderar därför omsättningen kopplad till alla företagens verksamheter och inte enbart kaffeimporten.

Vidare var medelantalet anställda per företag 147. Medianen var betydligt lägre, åtta anställda, vilket speglar att majoriteten av de kaffeimporterande företagen är SME-företag. SME-företagen stod även för merparten av kaffeimporten, motsvarande 69 procent av det totala importvärdet under året.

Företagen som importerar kaffe är spridda över minst 123 olika branscher (enligt den svenska standarden för näringsgrensindelning, SNI 2007 på 5-siffernivå). Dock stod företag som inriktar sig på framställning av te och kaffe för 62 procent av det totala importvärdet under 2024 (SNI-kod 10.830). Partihandel med kaffe, te, kakao och kryddor (SNI-kod 46.370) är den näst största branschen sett till kaffeimport, den stod för 30 procent av importvärdet under året.

Tabell 2. Företagsstatistik från 2023 för svenska företag som importerade kaffe under 2024 (KN-kod 0901).

Källa: IFDB, Grundläggande information om företagen (SCB Företagens ekonomi) 2023.
För 33 av företagen i utrikeshandelsdata finns ingen företagsdata. Uppgifter saknas därför för variablerna antal anställda och nettoomsättning
för dessa företag. SNI-kod saknas för 16 av företagen (för 17 av de 33 företagen har vi hämtat SNI-koder från en annan tabell i IFDB).
Totalt består panelen av 371 företag, men med kompletta data för 338 av dessa.

Brasilien och Tyskland de största exportörerna av kaffe till Sverige

Risken för avskogning kopplad till produktionen av de råvaror som omfattas av EUDR varierar mellan olika länder. Det innebär också att kraven på företag och EU-länder när det gäller riskhantering och kontroller kan skilja sig åt (se faktaruta längre ner). Därför är det relevant att undersöka vilka länder Sverige importerar kaffe från. För detta används utrikeshandelsdata från SCB:s statistikdatabas som är från 2025.

Figur 1 visar vilka länder som främst exporterar kaffe till Sverige. Data omfattar alla länder i världen och avser avsändarland, alltså det land där varan senast befann sig innan den kom till Sverige. Det betyder alltså inte nödvändigtvis att kaffet har odlats där, utan visar också på vilka länder som är viktiga logistiknav för kaffe och viktiga handelspartners för Sverige. Totalt importerades nästan 100 000 ton kaffe under året, med ett värde på ungefär 8,6 miljarder kronor.

Figuren visar att under 2025 stod Brasilien för nästan 40 procent av kaffeexporten till Sverige (mätt i ton), medan Tyskland, som kom på andra plats, stod för 11 procent. Största delen av kaffet från Brasilien har troligen odlats där, medan Tyskland endast har fungerat som transitland – kaffe odlas inte inom Europa. Om det är tyska företag som har fört in kaffet till EU för första gången, är det också deras ansvar att samla in och rapportera den information som behövs för att säkerställa att odlingen inte har bidragit till avskogning enligt kraven i EUDR.

Vilka länder exporterar mest kaffe till Sverige (i ton)?

Figur 1. Länder som främst exporterade kaffe till Sverige under 2025, mätt i ton importerat kaffe. Vid staplarna visas landets andel av den totala kaffeimporten från världens länder under året.

Källa: SCB:s statistikdatabas, Varuimport från samtliga länder, ej bortfallsjusterat efter varugrupp enligt KN, handelspartner, tabellinnehåll och år.

Nästan hälften av det importerade kaffet odlas i Brasilien

Figur 2 baseras i stället på data över Sveriges kaffeimport i ton från länder utanför EU. Landsvisa uppgifter avser här ursprungsland för produktionen, det vill säga det land där det importerade kaffet ursprungligen har odlats.

Ett land dominerar statistiken: nästan hälften av kaffet som konsumeras i Sverige odlas i Brasilien. Det betyder att en stor del av det svenska kaffet både odlas och exporteras därifrån. Brasilien klassas som ett land med normal risk för avskogning. Det innebär att regelverket gäller i sin helhet för import därifrån, men Skogsstyrelsen behöver inte kontrollera lika många företag som om landet hade klassats som högriskland – tre i stället för nio procent. Övriga länder i figuren – Honduras, Colombia, Peru och Nicaragua – tillhör också normalriskkategorin.

Enligt SCB:s importstatistik för 2025 importerades inget kaffe från högriskländer under året – en kategori som endast omfattar fyra länder: Belarus, Myanmar, Nordkorea och Ryssland.

I vilka länder produceras det svenska kaffet (i ton)?

Figur 2. Länder som det svenska kaffet främst odlades i under 2025, mätt i ton importerat kaffe. Vid staplarna visas landets andel av den totala kaffeimporten från länder utanför EU under året.

Källa: Varuimport från länder utanför EU, ej bortfallsjusterat efter varugrupp enligt KN, handelspartner, tabellinnehåll och år, SCB:s statistikdatabas.

Höga krav på spårbarhet i EUDR är särskilt utmanande för SME-företag

För att bedöma avskogningsavtrycket från den svenska kaffekonsumtionen behöver företagen analysera sina globala leverantörskedjor – det vill säga kaffets väg från odlingsfält till ”kopp”. På grund av leverantörskedjornas komplexitet är sådana data svåra att ta fram. Av samma skäl bedöms EUDR:s krav om spårbarhet ner till odlingsplats vara ett av de mer utmanade kraven för svenska importföretag att uppfylla. En enda kaffeleverans kan bestå av bönor från många olika odlingsfält och producenter, som ofta är småskaliga.

Tillväxtanalys rapport (2025) visar att några av de största kostnaderna för EU:s företag, kopplade till EUDR-efterlevnad, handlar om just insamling av leverantörs- och geo­lokaliserings­data. De administrativa uppgifterna kan bli särskilt utmanade för SME-företag, som står för en stor del av kaffeimporten, eftersom deras resurser ofta är mer begränsade. Samtidigt kan det innebära en konkurrensfördel att ligga i framkant med dokumentation och spårning eftersom kraven på spårbarhet generellt väntas öka över tid (Gilbert, 2024).

Referenser

Europeiska kommissionen (2024). Meddelande från Kommissionen om den strategiska ramen för internationellt samarbete i enlighet med förordning (EU) 2023/1115 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse (C/2024/6604). Europeiska unionens officiella tidning.

Gilbert (2024). The EU Deforestation Regulation EuroChoices published by John Wiley & Sons Ltd on behalf of Agricultural Economics Society and European Association of Agricultural Economists, vol. 23(3).

Tillväxtanalys (2025). Avskogningsförordningen – Potentiella konsekvenser och kunskapsluckor. Rapport 2025:18, Östersund.