Transforma: Att identifiera klimatutsläpp från leverantörs­kedjor

Varje gång en vara eller tjänst produceras lämnar den ett avtryck i form av miljö­påverkan. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på och fördjupa kunskapen kring konsumtions­baserade växthusgasutsläpp. Artikeln som publiceras på Transforma – Tillväxtanalys webbplattform om näringslivets gröna omställning – är den första i en artikel­serie som visar på olika perspektiv genom en speciell statistik. Genom en standard­i­serad statistisk modell mäter och följer vi de globala värdekedjorna till svensk slutlig användning, en modell som SCB har utvecklat tillsammans med internationella partners.

När vi pratar om konsumtionsbaserade utsläpp menar vi slutlig användning i enlighet med nationalräkenskaperna, dvs produktionens slutliga destination. Destinationen kan vara i fem områden: privat- och offentlig konsumtion, bruttoinvesteringar, hushållens ideella organisationer (HIO) och export. Den långsiktiga trenden över växthusgaserna kopplat till konsumtion synliggörs i SCB:s artikel, Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion minskade 2023

SCB noterar att växthusgasutsläppen från konsumtionen minskar mellan 2022–2023, vilket visas i Figur 1.

Kort om magnituden av utsläppen

För att förstå magnituden av utsläppen kan vi prata om konsumtions­baserade växthusgas­utsläpp i jämförelse med produktionsbaserade. Enkelt sett går det att jämföra totalen av de konsumtionsbaserade utsläppen (som då innehåller alla delar: privat- och offentlig konsum­tion, bruttoinvesteringar, hushållens ideella organisationer (HIO) och export). År 2023 låg utsläppen på cirka 155 000 kiloton. De totala utsläppen från ekonomin (produktions­baserade) var 48 800 kiloton år 2023, och de territoriella utsläppen var samma år cirka 44 000 kiloton (se faktaruta 1).

Skillnaden beror på att de konsumtions­baserade utsläppen inkluderar import och andra indirekta utsläpp (se faktaruta 2).

Tio största klimatpåverkande branscherna via produktionskedjor

Mellan år 2008 och 2023 har utsläppen från konsumtionen minskat med 30 procent (figur 1). Coronapandemin har haft en tydlig inverkan på klimatgaserna, och även om den över­gripande trenden på senare år är något ökande så är nivåerna inte i närheten av 2008 års toppnivå. Men vad ligger bakom dessa förändringar? Genom att gå djupare in i branschernas produktionskedjor får vi andra perspektiv på ansvar för utsläpp, risker och möjligheter till förändrade produktionsprocesser.

När vi här lyfter branschperspektivet är det utifrån den ”konsumerande branschen”, dvs vi tittar på en branschs klimatpåverkan både direkt via sina egna utsläpp och de utsläpp som branschens insatsvaror för med sig in i produktionen. I figur 2 ser vi de tio största branscherna utifrån deras klimatpåverkan. Störst klimatpåverkan har Livsmedel och dryck, följt av Handel och reparation. Livsmedelsproduktionens stora klimatpåverkan förklaras av att produkter från jordbrukssektorn och transporter är insatsvaror med stor påverkan på klimatet. Handel och reparationer är mer förvånande, men förklaras av att de största produkterna som går in i produktionen som insatsvaror kommer ifrån el- och uppvärmning, utvinning av mineral, sjöfart och jordbruksprodukter, förutom den egna branschens varor och tjänster.

Över tid har (nästan) alla branscher minskat sina växthusgasutsläpp inklusive utsläppen från sina leverantörskedjor. Särskilt påtagliga reduktioner återfinns inom tillverkning av stenkol och petroleum och inom stål och metall. Vi går därför djupare in i dessa två branscher för att titta på vilka grupper av insatsvaror de använder sig av.

Not: Här ingår utsläpp från den direkta egna aktiviteten och utsläpp från produktionen av insatser, oavsett var i världen den produktionen sker, läs faktaruta 2 för mer information.

Produktionskedjan för tillverkning av stenkol och petroleumprodukter

Branschgruppen har som huvudsyfte att bearbeta råolja och kol till användbara produkter. SCB beskriver branschen med att ”den dominerande processen är oljeraffinering som innebär att råoljan separeras i olika oljeprodukter med hjälp av sådana metoder som krackning och destillation. Huvudgruppen omfattar också tillverkning för egen räkning av vanliga produkter (t.ex. koks, butan, propan, bensin, fotogen, eldningsolja o.d.) samt processtjänster (t.ex. raffinering efter kundens önskemål).” SCB:s beskrivning av branschen

Figur 3 speglar de utsläpp som följer med de insatsvaror som behövs för produktionen av stenkol- och petroleumprodukter för de tio största produktgrupperna. Dessa tio står för 99 procent av alla produktgrupper som behövs i produktionen.

Inte oväntat är det utvinning av mineral (råvaran) som står för den största delen utsläpp. Kanske mer oväntat är den egna branschens insatsvaror till sig själv, den näst största källan till utsläpp följt av utsläpp kopplade till energin som används i produktionen, som kommer från el-, gas och värmebranschen. Den egna branschens produkter handlar om att de producerar stegvisa mellanprodukter som används i fortsatta processer vidare till andra produkter.

Noterbart är att dessa tre produktgrupper har reducerat sina utsläpp markant mellan 2008 och 2022. Utsläppen från råmaterialet har gått ner från nära 28 000 kiloton år 2008 till knappt 4 000 kiloton år 2022. Brytpunkten för detta skedde mellan 2018 och 2019 och relateras till skärpta regler av svavelinnehåll i fartygsbränslen. Under denna tid byttes leverantörer för att möta dessa krav.

Not: Diagrammet är klippt vid 5 000 kiloton. År 2008 använde raffinaderierna produkter från utvinning av mineral som ledde till utsläpp med nära 28 000 kiloton.

Produktionskedjan för tillverkning av stål och metall

Stål- och metallbranschen har reducerat klimatgaser inklusive leveranskedjan med 35 procent, vilket är näst bäst efter stenkol- och petroleumproduktionen.

Ingående produkter för att tillverka stål, och metallverk som drar med sig stora mängder växt­husgaser, är främst den egna branschen, därefter utvinning av råvaran mineraler. Figur 4 visar de tio största produktgrupperna som går in i produktionen. Dessa står för 98 procent av växthusgas­utsläppen som sker via insatsvarorna. Figuren visar att nästan alla ingående produkter, särskilt råvaru­utvinningen, har reducerat sina utsläpp mellan 2008 och 2022, med undantag för rederierna som ligger i paritet med utsläppen 2008.

Vad har vi lärt oss av den här typen av statistik?

Denna artikel har lyft statistik som tar hänsyn till klimatutsläppen för hela produktionskedjan för svensk ekonomi – oavsett var i världen utsläppen sker. Vi har skrapat på ytan kring vad statistiken kan visa. Bland annat visar vi att nya perspektiv på branschernas klimatpåverkan ger nya insikter. En bransch som till synes inte borde ha så stora utsläpp kan ha stor klimat­påverkan genom dess insatsvaror. Branschen handel och reparation är ett tydligt exempel där de direkta utsläppen är små i relation till de utsläpp som insatsvarorna för med sig.

Våra två fördjupningsexempel, stenkol- och petroleumprodukter, samt stål- och metallverk visar hur stor inverkan insatsvarorna har på produkternas klimatavtryck.

Den gröna omställningen sker i en ekonomi där produktion och utsläpp är gränsöver­skridande. Företags klimatavtryck formas inte enbart av den egna energianvändningen, utan i hög grad av varor och tjänster, där transporter är en särskilt viktig del från internationella leverantörskedjor. Det innebär att en betydande del av utsläppen som är kopplade till svensk konsumtion och export uppstår i andra länder – utom räckhåll för nationella styrmedel.

Samtidigt påverkas dessa utsläpp indirekt av svensk och europeisk politik, genom krav på klimat­rapportering, upphandling, finansieringsvillkor och konsumenters efterfrågan. Sådana regelverk och förändringar i efterfrågan flyttar gradvis fokus från territoriella utsläpp till värde­kedjebaserade utsläpp, där företagens ansvar omfattar hela livscykeln för varor och tjänster.

Kort sagt: Klimatavtryck i globala leverantörskedjor kan inte styras enbart genom nationell politik, men kan påverkas genom företagens riskhantering, rapporteringskrav, finansiella incitament och handelns efterfrågan på lågutsläppsvaror. Den verkliga klimatstyrningen sker därmed i skärningspunkten mellan företagens egna mål och internationella regelverk.

I nästa artikel fördjupar vi oss i utsläppen förknippade med handeln.

Transforma

Ta del av mer kunskap och statistik om näringslivets gröna omställning på Tillväxtanalys webbplattform Transforma