Transforma: Klimatavtryck från Sveriges import av varor och tjänster

Varje gång en vara eller tjänst produceras lämnar den ett avtryck i form av miljöpåverkan. Den här artikeln är den andra i en serie om konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp som fördjupar kunskapen med hjälp av statistik och genom att belysa ämnet ur olika perspektiv. I artikeln fokuserar vi på växthusgas­utsläpp kopplade till Sveriges import och de länder som vi importerar ifrån.

I artikelserien mäter och följer vi de globala värdekedjorna fram till svensk slutlig användning med hjälp av en standardiserad statistisk modell som har utvecklats av SCB tillsammans med internationella partners.

I den här artikeln fokuserar vi alltså på växthusgasutsläpp som är kopplade till Sveriges import och hur utsläppen fördelar sig på olika importländer. Fördjupningarna på lands- och produktnivå utgår från 2022, som är det senaste år som det finns tillgängliga data för.

I nästa artikel i serien kommer vi att analysera statistiken ur ett produktperspektiv och titta närmare på de produktionskedjor som ligger till grund för handel, investeringar och lager.

Artiklarna publiceras på Transforma – Tillväxtanalys webbplattform om näringslivets gröna omställning

Import och export ökar – men växthusgaserna har planat ut

Handeln med varor har varit – och är en viktig del i Sveriges ekonomi. Under 2023 stod import och export för cirka hälften av BNP. Att utvecklingen av import och export följer varandra är ett tecken på en robust svensk ekonomi. På senare år har utvecklingen av importen gått något snabbare än exporten. Värdet på exporten ger oss ett positivt handelsnetto som bidrar till att vi som nation bygger upp finansiella tillgångar.

Handeln är driven av företagens verksamheter och avspeglar både efterfrågan och den produktionsprocess som företagen har utvecklat tillsammans med partners runt om i världen. Besluten att ingå i handel över nationsgränser handlar bland annat om komparativa fördelar, priser, kultur och slump.

Under det senaste decenniet har växthusgaserna förknippade med handeln minskat relativt deras förädlingsvärden – det har skett en relativ frikoppling. Och det är både import- och exportprodukter som har blivit något mindre utsläppsintensiva (Figur 1).

Källa: SCB, not: Import och export i fasta priser, inkluderar både varor och tjänster

Inbäddade växthusgaser finns i respektive lands värdekedja

Modellen som används för att beräkna utsläpp av växthusgaser som är ”inbäddade i produkter” är en standardiserad input-outputmodell över världens länder, deras handelssystem och branscher. Läs mer om detta i faktaruta 1.

I korthet handlar statistiken om hur mycket växthusgaser som följer med importen till Sverige produktions- och leverantörskedjesystem i länder som exporterar till Sverige. Statistiken fångar dels de nationella produktionsprocesserna och de energisystem som används där. Dessutom visar statiken hur mycket växthusgaser det exporterande landet drar med sig från sina handelspartners. För att förstå vad som påverkar det exporterande landets växthusgaser måste man som användare alltså både förstå landets system för produktion och deras handelssystem samt med vilka de handlar.

Även om man inte har den kunskapen kan man dra vissa generella slutsatser med hjälp av statistiken som SCB har publicerat. I SCB:s statistikdatabas återfinns ”utsläppande land” vilket motsvarar exporterande land i denna artikel.

Import av varor och tjänster från Kina ger överlägset störst klimatavtryck

Den politiska styrningen påverkar i hög grad företagens möjligheter att välja sina handelspartners. I utrikesdeklarationen för år 2020 påtalades att Sveriges relation med USA var central för Sveriges säkerhet och välstånd, samt att både Kina och Indien är viktiga partners för Sverige. Ett par år senare har handeln med dessa tre länder ökat, med konsekvenser för klimatavtrycket.

Import av varor och tjänster från Kina står för den högsta andelen av inbäddade utsläpp av växthusgaser, följt av övriga Asien och Tyskland. Som vi noterat ovan sjunker utsläppen totalt sett för importen av varor och tjänster. Större utsläppsminskningar ser vi (i figur 2) relaterat till handel med Ryssland vilket är en direkt effekt av minskad handel. Vi kan också se att utsläpp, mellan 2008 och 2022, kopplad till import från Danmark, Sydamerika, Sydafrika och Storbritannien har minskat med ungefär hälften.

Även om belastningen av växthusgaser till följd av importen går ner finns det flera länder som Sverige importerar ifrån där utsläppen ökar. Bland annat flertalet länder i Europa, exempelvis Malta, Bulgarien, Kroatien, Nederländerna och Ungern. Dessa länder har högre utsläppsintensiteter än Sverige, men då de ingår i EU:s utsläppshandel kommer utsläpp, från sektorer som ingår i utsläppshandeln, att minska.

Kina, Indonesien, Turkiet och Indien är länder utanför EU som ökar de importrelaterade utsläppen.

Källa: SCB. Not: Skalan är avskuren vid 20 000 miljoner ton växthusgaser, Ryssland låg under 2008 på 42 516 miljoner ton.

Höga utsläppsintensiteter i särskilda länder

Mängden växthusgaser är förknippad med hur stor importen är och ländernas utsläppsintensiteter, vilket i sin tur beror på ländernas energisystem. Vrider vi därför på perspektivet och tittar på länderna utifrån deras utsläppsintensitet (dvs utsläpp av växthusgaser per krona import), kommer Cypern, Ryssland och Sydafrika på topp tre.

Cypern, som har högst utsläppsintensitet, har Sverige ytterst liten handel med, även om den är växande. Deras energisystem är i stort sett helt baserad på fossilkraft vilket leder till att klimatbelastningen är hög. Dessutom importeras främst jordbruksprodukter vilket har högre växthusgasbelastning än andra produkter.

Statistiken visar att importen från Ryssland har mycket höga utsläpp, främst eftersom Sverige i stor utsträckning importerat fossila bränslen. När vi tittar på utsläppsintensiteter handlar reduktionen inte om minskad handel, utan om hur mycket utsläpp som uppstår per krona vara. Att intensiteterna sjunker beror till största delen på att vi har bytt produkter, från råolja till tjänsteprodukter som har en lägre utsläppsintensitet. Det här utvecklar vi vidare i nästa artikel.

Av de 43 länder som är inkluderade i figur 3 är det endast två länder som ökar sina utsläppsintensiteter - Malta och Sydafrika. Sveriges import av varor från Malta är liten, men även den växande. 2008 var handeln med Malta knappt 100 miljoner medan den år 2022 var värd cirka 400 miljoner kronor. Att intensiteterna ökar kan förklaras av att mer utsläppsintensiva produkter, exempelvis farmaceutiska varor och även gummi- och platsvaror, kommit att utgöra en större andel av importen.

Gällande Sydafrika sjunker värdet på handeln mellan 2008 och 2022. Energisystemet i Sydafrika är till 80 procent baserad på kolkraft och därefter olja. Ungefär en procent av energin kommer ifrån källor som inte är fossilbaserade. Statistiken visar en ökad import av fossilbaserade produkter, liksom ökad import av jordbruksprodukter, vilket kan förklara den ökade intensiteten.

Källa: SCB. Not: Skalan är skuren vid 1 000 ton per koldioxidekvivalent, Cypern låg under år 2008 på ca 1 875 ton per miljon krona.

Ett skifte i handelspartners mellan 2008–2022

I underlaget till statistiken kan vi identifiera 43 individuella länder och fem större regioner. Mellan 2008 och 2022 minskar de importrelaterade utsläppen av växthusgaser i 22 länder och i en region. I de resterande 21 länderna och fyra regionerna ökade importrelaterade utsläpp. Som vi såg i Figur 1 minskar den totala mängden klimatgaser som Sverige importerar.

Sveriges tio största handelspartners för import (värdemässigt) skiftar mellan 2008 och 2022 (Figur 4). Ända från mätperiodens början 2008 fram till år 2022, ligger dock Tyskland på första plats (vilket gäller även under år 2024). Nederländerna har vuxit i betydelse för den svenska importen. Nederländerna är ofta förknippad med Rotterdam-effekten, dvs den stora hamnen där varor inkommer för vidare transit. En kontroll mot handelsstatistiken visar dock att handeln med länder utanför EU som går till Sverige minskar över tid. Handelsstatistiken omfattar dock inte ursprungsland för länder inom EU så Rotterdameffekten kan fortsatt gälla.

Kina, Polen och Norge växer i ekonomisk betydelse, liksom utsläppen för de varor vi importerar. Däremot har länder som Tyskland, Finland, Danmark, Frankrike och Storbritannien minskat växthusgasintensiteten för de varor vi importerar från dessa länder.

Den uppmärksamme ser att nummer tre och nummer nio i rankingen för utsläpp saknas i figuren – dvs Ryssland som är trea och Indien som nummer nio. Dessa två länder har alltså trillat ut från 10 i topp-listan.

Källa: SCB Not: första siffran efter landsnamn är ranking enligt importvärde. Andra siffran inom parentes är ranking enligt växthusgasutsläppen för år 2022.

Under 2008 importerar Sverige i hög utsträckning (runt miljarden kronor) från länder som bland annat Venezuela, Angola, Vitryssland och Algeriet men det gör vi inte längre år 2022. Ryssland handlar vi fortsatt med under år 2022 men i mycket lägre utsträckning. De övriga länderna har vi i stort sett slutat importera ifrån. Ur ett klimatperspektiv går det dock inte att säga något om att klimatpåverkan har minskat i och med den avslutade handeln då deras respektive utsläppsmängder är aggregerade för regionerna.

Bubblare år 2024

Den senaste handelsstatistiken som gäller från år 2024 visar vilka länder som Sverige har nya och stärkta samarbeten med mellan 2022 och 2024. Guyana, Montenegro, Egypten, Saudiarabien, Chile, Qatar, Peru, Marocko, Libyen, Serbien, Slovakien och Tjeckien är några av bubblare att titta närmare på när det kommer ny och uppdaterad statistik om växthusgaser relaterade till import och export.

En studie från Tillväxtanalys visar dock att utvecklingsländer står för en oproportionerligt stor del av det svenska näringslivets exponering mot klimatrelaterade fysiska risker. Eftersom dessa ekonomier ofta står för de enklaste och lägst prissatta delarna av leverantörskedjorna så kan deras betydelse för leverantörskedjorna också underskattas.

Sammanfattningsvis pekar statistiken på att Sveriges handel med EU är stor – och att en stor del av utsläppen från importen kommer ifrån EU-regionen. I det här fallet bör EU:s handel med utsläppsrätter hantera flödet av klimatutsläppen i relation till handeln.

Däremot är det tydligt att i handel med resten av världen finns fortsatt stora utmaningar i hanteringen utav ekonomiskt intresse i relation till den klimatpåverkan som vi bidrar med i handeln.

Läs mer

Företagens arbete med fysiska klimatrelaterade risker i leverantörskedjan

Svenska branschers klimatrisker i leverantörskedjan

Transforma

Ta del av mer kunskap och statistik om näringslivets gröna omställning på Tillväxtanalys webbplattform Transforma