Transforma: Närings­livets utsläpp av växt­hus­gaser i Sverige – Vad visar statistiken egentligen?

Trots att klimatkrisen är en av samhällets stora utmaningar har det varit svårt att få fram data om växt­husgas­utsläpp. Idag har tillgången förbättrats. Artikeln ger både en historisk översikt av statistiken som finns idag med fokus på näringslivet i Sverige och förklarar varifrån statistiken kommer, hur den ska tolkas, hur aktuell den är och var det fortfarande finns kunskapsluckor.

Tillgången till utsläppsdata är avgörande för att kunna utforma styrmedel och för att utvär­dera deras effektivitet. Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån (SCB) producerar statistik inom deras uppdrag som statistikansvariga myndigheter. SMHI och Svenska Miljö­institutet (IVL) framställer klimatdata inom deras affärsverksamheter. Därutöver rapport­erar företag in olika typer av klimatdata till andra organ, exempelvis hållbarhets­rapport­eringen via Science Based Targets, KRAV, eller Global Reporting Initiative.

Historik över tillgång till klimatdata i Sverige

Fram till 1990 fanns endast begränsad energistatistik om utsläpp av exempelvis koldioxid. Tillgången till data om utsläpp av växthusgaser i Sverige har dock under de senaste 30 åren genomgått en betydande utveckling, tack vare:

• 1987: Report of the World Comission on Environment and Development (Bruntlandkommissionen) släpptes.
• 1990-talet: Med godkännande av FN:s klimatkonvention (UNFCC) inleddes arbetet med att bygga upp nationella system för klimatrapportering.
• 1990-talet: Flera rapporteringsstandarder för klimatgaser initierades, exempelvis Global Reporting Initative, Greenhouse Gas Protocol, ISO14000.
• 1991: Med statens offentliga utredning, Räkna med miljön (SOU 1991:37–38), startar utvecklingen av svenska miljöräkenskaperna.
• 1993: Revisonen av FN:s manual om nationalräkenskaperna inkluderade satelliträkenskaper, varav miljöräkenskaperna var en sådan
• 2005: EU:s handel med utsläppsrätter introducerades.
• 2007: Nobels fredspris tilldelades Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) och Al Gore. Svenska representanter från SCB och Naturvårdsverket var delaktiga i priset som experter i arbetsgrupperna inom IPCC som tog de första stegen att utveckla klimatgasinventeringen. På SCB firades priset med prinsesstårta.
• 2015: SCB införde kvartalsvis publicering av utsläppsdata kopplat till BNP-utvecklingen.
• 2015–2025: Under det senaste decenniet har utvecklingen accelererat ytterligare genom både politiskt tryck och digitalisering. Några exempel:
  • Parisavtalet (2015) som har förstärkt kraven på transparens och rapportering
  • EU:s taxonomiförordning som fastställer kriterier för när en ekonomisk verksamhet anses vara miljömässigt hållbar
  • CSRD-direktivet som syftar till att förbättra och standardisera hållbarhetsrapportering för företag
  • EU driver fram mer omfattande företagsrapportering som inkluderar utsläpp längs hela värdekedjan.

Science Based Targets Initiative (SBTi) har samtidigt fått en snabbt växande betydelse i företagens egna klimatstrategier.

Trots all denna utveckling kvarstår fortfarande utmaningar i att samla in fullständiga och kvalitetssäkrade data för värdekedjeutsläpp.

Varför är klimatstatistik för näringslivet så komplex?

Några saker som gör klimatstatistiken för näringslivet komplex och svår att överblicka.

1. Utsläpp diskuteras utifrån såväl direkta som indirekta utsläpp. Begreppen Scope 1, 2 och 3 används för att skilja på var i värdekedjan utsläppen härrör, se faktaruta nedan. Begreppen introducerades av Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) – det mest etablerade ramverket för företagsrapportering av växthusgasutsläpp globalt. Detta begrepp används inte inom den officiella statistiken.
2. Datainsamling för både officiell statistik och företagens rapportering är indirekt och bygger på data från olika källor. Metoderna för att producera statistiken är däremot likartad hos Naturvårdsverket och SCB. De använder redan befintlig statistik – där energistatistiken (som Energimyndigheten har ansvar för) är en viktig datakälla. De företagsnära rapporteringarna använder datakällor som respektive initiativ anser viktiga för företaget i fråga.
3. Olika ramverk använder olika avgränsningar. Avgränsningarna i de olika datakällorna skiljer sig åt. I statistik om utsläpp hämtad från klimatgasinventeringen (som Naturvårdsverket ansvarar för) används territoriet som avgränsning medan statistik från miljöräkenskaperna (SCB) använder ekonomisk aktivitet. Varje enskilt initiativ som relaterar till företagsrapporteringar, som GHG Protocol eller GRI, har sina specifika metoder.
4. Olika verksamheter kräver olika metoder. Utsläpp från stålproduktion mäts annorlunda än utsläpp från bankverksamhet. Beräkningarna generellt bygger på emissionsfaktorer som är särskilt framtagna per sektor, bränsleförbrukning och även viss mängd statistik om processutsläpp som samlas in direkt från aktuella aktörer.
5. Stora företag är ofta komplexa organisationer med dotterbolag i olika länder och till och med olika branscher. Detta påverkar vilka utsläpp som tillhör företaget.

SCB och Naturvårdsverket har utvecklat metoder för att hantera dessa utmaningar men gjort olika vägval beroende på syftet för rapporteringen. Naturvårdsverket har som noterats ett territoriellt perspektiv för vilken typ av aktivitet som leder till utsläpp medan SCB har ett perspektiv baserat på ekonomisk aktivitet.

Varifrån kommer data?

Vad visar statistiken egentligen

När man vill förstå näringslivets klimatpåverkan är det lätt att tro att statistiken visar samma sak. Men beroende på vem som tagit fram siffrorna och hur kan resultaten skilja sig åt. Därför är det viktigt att veta vad man vill analysera och vilken statistik som passar bäst för det syftet.

För att illustrera detta jämför vi här klimatstatistik från Naturvårdsverket och SCB för tre industribranscher: livsmedel, massa/papper samt järn och stål. Vid en första anblick verkar siffrorna gälla samma verksamheter men resultaten skiljer sig ändå åt. Naturvårdsverkets siffror är lägre för livsmedel och papper, men högre för stål. Det beror på att de två myndig­heterna använder olika sätt att räkna – något som kan göra stor skillnad i hur den ska tolkas.

Två saker är särskilt viktiga att känna till

Olika fokus

Naturvårdsverket mäter utsläpp som sker inom Sveriges gränser – oavsett vem som orsakar dem, med fokus på vad som orsakar utsläppen. SCB utgår i stället från ekonomisk aktivitet inom svenska företag, dvs vem som är upphovet. Det betyder till exempel att Naturvård­sverket räknar in alla stålverksgaser i branschen järn- och stål, även de som kommer ifrån el- och värmeproduktion, medan SCB räknar utsläppen från företag som tillhör själva stål­branschen.

Olika sätt att gruppera utsläpp

SCB samlar alla utsläpp som hör till en viss bransch – oavsett om de kommer från transporter, processer eller fasta anläggningar. Naturvårdsverket delar upp utsläppen efter typ av aktivitet. Till exempel redovisas livsmedelsbranschens transporter som en del av transport­sektorn, inte som livsmedelsindustri. I figuren nedan visas därför bara de fasta utsläppen från livsmedelsbranschen i Naturvårdsverkets statistik jämfört SCB:s statistik som innehåller de sammanlagda utsläppen från ekonomiska aktörer inom livsmedelsbranschen (dvs de direkta utsläppen från mobila, stationära och processer).

Resultatet: statistiken visar olika delar av verkligheten. Därför är det viktigt att förstå vad siffrorna faktiskt säger – och vad de inte säger.

Var får man tag i den senaste statistiken?

Du kan givetvis vända dig till respektive statistikansvarig myndighet för att hämta den senaste officiella statistiken eller vända dig till de olika initiativen som företag har anslutit sig till.

På Tillväxtanalys plattform Transforma, har vi samlat statistik som är jämförbar mellan branscher och länder. Omfattningen är utsläpp – som exempelvis växthusgaser, men även kemikalieanvändning och avfall jämte statistik om ekonomisk utveckling, forskning och utveckling, sysselsättning och mycket mer.

Det innebär att vi använder redovisningsgrupper där företagen inte går att identifiera utan jämförs på branschnivå (svensk näringsgrensindelning, SNI).

Vi samlar in öppna data och beställer särskilda tabeller från:

• SCB: national- och miljöräkenskaper, där vi fångar växthusgaser, miljöekonomiska styrmedel, sysselsättning, forskning och utveckling, handel och mycket mer.
• Statistik hämtas även från Kemikalieinspektionen (kemikalieanvändning) och Naturvårdsverket (uppkommet avfall).
• Internationell statistik hämtas via öppna data från OECD och Eurostat som även de använder national- och miljöräkenskaper för sin produktion av statistiken.

Du kan själv ta fram figurer över växthusgasutsläpp och exempelvis miljöekonomiska styrmedel för Sveriges näringsliv, uppdelat på branscher inklusive tidsserier samt analysera dessa mot tex ekonomiska data.

Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla ny statistik i samarbete med relevanta aktörer för att kunna följa och mäta näringslivets gröna omställning.

Vad har vi lärt oss?

Dagens globala klimatmål har satt fokus på att minska utsläppen av växthusgaser – internationellt, nationellt och lokalt. Som en följd sätter också många företag upp egna klimatmål. I takt med detta har rapporteringen av utsläpp ökat, både på global och nationell nivå och inom företagen själva. Men vad vet vi egentligen om näringslivets gröna omställning – och om hur snabbt det går?

Bakom ord som ”nettonoll” och ”klimatneutralitet” finns olika typer av statistik. Den officiella statistiken från Naturvårdsverket om växthusgaser följer internationella riktlinjer, från FN:s klimatpanel IPCC. Denna statistik gör det möjligt att jämföra utsläpp mellan länder och över tid, och används bland annat i rapporteringen till EU och FN. Men den visar utsläppen på en övergripande nivå – till exempel för hela industrin eller transportsektorn – vilket gör det svårt att se vad som händer inom enskilda branscher eller företag.

Samtidigt rapporterar många företag sina egna utsläpp, ofta enligt standarder som GRI (Global Reporting Initiative) eller med klimatmål godkända av SBTi (Science Based Targets initiative). Dessa data ger viktig inblick i hur ett företag jobbar med klimatfrågan, vilka utsläpp som sker i leverantörskedjan och hur man planerar att minska dem över tid. Informationen är värdefull för investerare, kunder och beslutsfattare. Men eftersom företagen använder olika metoder och avgränsningar är det inte rekommenderat att jämföra siffrorna eller att summera dem till en nationell nivå.

Om man vill förstå hur näringslivets utsläpp utvecklas i relation till ekonomin – till exempel hur mycket utsläppen minskar per producerad krona – används miljöräkenskaperna. Det är en särskild statistik som kopplar utsläpp till ekonomiska aktiviteter, med samma principer som används i BNP-beräkningar. Det gör det möjligt att följa utsläppseffektiviteten inom olika branscher över tid. Därför använder Tillväxtanalys detta ramverk inom Transforma.

Det är dock viktigt att skilja mellan de olika statistiktyperna: den nationella växthusgasinventeringen, företagens egna utsläppsdata och miljöräkenskaperna har olika syften och mäter på olika sätt. För att få en helhetsbild av näringslivets klimatomställning krävs ofta att man kombinerar dessa källor.

Sammanfattningsvis: Det finns ingen enskild siffra som visar allt – men med rätt data, och förståelse för vad de visar, går det att följa både löften och verkliga resultat i näringslivets klimatomställning.

Mer information

Ta del av mer kunskap och statistik om näringslivets gröna om ställning på Tillväxtanalys webbplattform Transforma