Publicerad 29 december 2010

Tjänsternas betydelse för tillväxt och omvandling i svensk ekonomi

- nya data på tjänsteinnovationernas roll för arbetsproduktivitet och export

Tillväxtpolitiken i Sverige och i de flesta andra länder har sin grund i beskrivningar och kunskaper om hur tillverkande företag agerar på mer eller mindre fungerande marknader och hur goda förutsättningar på dessa marknader kan skapas genom tillväxtpolitiska insatser. Detta perspektiv är fortfarande centralt inom tillväxtpolitiken. Men det blir allt tydligare  – som en följd av de senaste decenniernas mycket genomgripande förändringar i företagens verklighet  – att analysen måste kompletteras med förbättrade kunskaper om tjänsteföretagens roll i samhällsekonomin.

De viktigaste observationerna sammanfattas nedan och ligger till grund för de tillväxtpolitiska slutsatser som presenteras närmare i det avslutande kapitlet 6.

  • Tjänsterna har gett de största bidragen till produktivitets­utvecklingen i Sverige för perioden 1994-2009.
  • Det är producenttjänsterna som svarat för det största bidraget till produktivitetstillväxten. Även förmedlingstjänster, främst parti och detaljhandel, har bidragit mycket till produktivitetstillväxten.
  • De s.k. kunskapsintensiva företagstjänsterna (KIBS) har stadigt ökat sin sysselsättningsandel samtidigt som dess produktivitetsnivå och tillväxt legat över genomsnittet för ekonomin som helhet. Bidraget till arbetsproduktivitetstillväxten är ansenligt. Tjänsteexporten har vuxit snabbare än varuhandeln under de senaste 15 åren.
  • Den svenska världsmarknadsandelen för tjänster har ökat kraftigt sedan slutet av 1990- talet.
  • Antalet anställda som är eller potentiellt är exponerade för internationell handel är större inom tjänstesektorn än inom industrin.
  • Sysselsättningen i den exponerade tjänstesektorn har under de senaste 15 åren ökat medan den minskat i tillverkningsindustrin.
  • Tjänsteinsatserna i produktionen av varor är betydande och tjänsteinnehållet i varuexporten ökar med stigande inkomstnivå i ett land.
  • Tjänsteföretag som exporterar är mer produktiva än företag som inte exporterar.
  • Produktiviteten är störst i företag som både exporterar varor och tjänster.
  • Investeringar i immateriella tillgångar blir allt viktigare för produktivitetsutveckling i såväl tillverkande företag som tjänsteföretag, där mjukvara, design, varumärke, vidareutbildning och organisationsförändringar tillsammans med FoU bidrar mycket till produktivitetstillväxten.
  • Tjänsteinnovationer skiljer sig förvisso från innovationer i tillverkningsindustrin men när många tjänsteinnovationer numera kan kodas, förpackas och distribueras med hjälp av informationsteknik kan tjänster standardiseras och produktifieras på liknande sätt som i tillverkningsindustrin vilket skapar stora produktivitetseffekter även inom tjänstesektorn.

Den bärande tesen i rapporten är att en konkurrenskraftig tjänste- och industrisektor alltmer byggs i samspel. Innovation i tjänsteföretag och tjänsteföretagens roll för innovation och förnyelse i näringslivet visas i rapporten vara viktig för hela det svenska näringslivets konkurrensförmåga. Observationerna i rapporten ger ett starkt stöd för att se utvecklingen av hela näringslivet i ett systemperspektiv som går över teknologiska, organisatoriska och geografiska gränser.

De empiriska observationerna pekar på att kopplingarna mellan tjänster och tillverkning tycks ha förstärkts på senare år. Det ömsesidiga beroendet mellan sektorerna har ökat vilket haft stor betydelse för den internationellt snabba svenska produktivitets­tillväxten och exportförmågan.

Det finns ett betydande utrymme för global expansion på växande marknader för tjänster. När spelplanen blir global även för många tjänsteföretag kommer deras konkurrenskraft att bestämmas av vilken position de har i de globala värdekedjorna och innovations­nätverken. Precis som i tillverkningsindustrin kommer tjänsteföretag då att i allt större utsträckning lokalisera sin verksamhet till platser där det är mest fördelaktigt att bedriva produktion och utveckling.

Tjänsternas ökade betydelse medför att det fortfarande finns ett stort behov av regelförenkling och omreglering för att underlätta för en innovativ interaktion mellan tjänsteföretag och andra företag. EU:s tjänstedirektiv är därför en viktig pusselbit i omregleringen av tjänstesektorn.

Den förbättrade informationstekniska utvecklingen driver på dynamiken när tjänster kan kodas, förpackas och distribueras blixtsnabbt över stora geografiska avstånd. Tjänsteföretagen släpper verksamhet till underleverantörer, ökar systemleveransen in i kundens tidigare verksamhet, utvecklar plattformar etc. med resultatet att outsourcing ökar, nya strategier för värdeskapande utvecklas, inte minst i globala värdekedjor och innovationsnätverk.  En slutsats är att denna digitala infrastruktur inte är ”färdigbyggd”. Det finns fortfarande behov av att underlätta för utvecklingen och användandet av IT. Tillväxtanalys visade exempelvis under hösten 2010 att stora delar av Sverige och många små företag saknar en säker internetuppkoppling.

En fortsatt viktig utgångspunkt för att främja tillväxt- och omvandlingsdynamiken i dagens svenska näringsliv är att fördjupa förståelsen av samspelet mellan tjänste- och tillverkningsföretagens innovativa verksamhet. Insikten om detta  är  viktig utgångspunkt för en effektiv svensk tillväxtpolitik.

Titel
Tjänsternas betydelse för tillväxt och omvandling i svensk ekonomi - nya data på tjänsteinnovationernas roll för arbetsproduktivitet och export

Serienummer
Rapport 2010:13

Diarienummer
2010/013

Ladda ner rapportenPDF