Publicerad 01 oktober 2012

Regelbörda och växande företag

– Sverige i internationell jämförelse

Tillväxtanalys har haft i uppdrag av regeringen att undersöka vilka regelområden och var i tillämpningen av dessa som tillväxthämmande faktorer för små och medelstora företag kan finnas. En utgångspunkt i arbetet har varit de regelområden som bedöms ha stor betydelse för företagens tillväxt och som kan ge effekter för företagen, i första hand för investeringar eller som innebär inträdesbarriärer till företagande eller marknader. En annan har varit de internationella undersökningar som finns på området, i syfte att få kunskap om hur Sverige skiljer sig åt jämfört med andra länder och vad detta kan få för konsekvenser för tillväxten hos företag.

Denna studie baseras huvudsakligen på internationella komparationer och mätningar av regelbörda eller barriärer för företagande och entreprenörskap samt forskning och studier som utnyttjat sådana datakällor. I studien analyseras OECD:s indikatorer för regleringar av produkt-, tjänstemarknader och arbetsmarknads­regleringar samt Världsbankens index Cost of Doing Business.  Vidare studeras två  bredare  index över ekonomisk frihet  samt Indicators for Entreprenurship Framework Conditions. En fördel med dessa index är dels att de möjliggör analyser av olika dimensioner, dels  att de  är mer  objektiva till skillnad från indikatorsystem som bygger på subjektiva uppfattningar eller bedömningar. Skillnader över tid och mellan länder kan därför spåras till förändringar av regleringar eller i de institutionella ramvillkoren och inte till ändrade subjektiva uppfattningar.

Då utgångspunkten i studien är regelområden som har betydelse för företagstillväxt  har särskilt fokus ägnats åt att belysa eventuella samband mellan snabbväxande företag (High Growth Firms, HGF) och regleringar. Flera studier visar att HGF är mycket viktiga för ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning. Det kan antas att regelbördan påverkar potentiella HGF:s relativt mer än företag som inte växer alls eller endast växer marginellt.

Det är viktigt att betona att en viss typ av regler är mycket betydelsefulla för företagandets villkor och utvecklings­kraft, och att väl fungerande institutioner av detta slag spelar en avgörande roll för att skapa ekonomisk tillväxt. Regler behövs för att skapa stabilitet och ge marknaden spelregler av vilka den privata äganderätten, inklusive de grundläggande ekonomiska friheterna såsom förfogande­rätt, rätt att ingå kontrakt och rätt till tillgångens avkastning, är den ekonomiskt mest fundamentala förutsättningen. Regler av detta slag kan sägas vara effektiva och leder till en effektiv resursallokering i samhället. Av samma skäl kan regler och offentliga ingripanden rättfärdigas när det föreligger marknadsmiss­lyckanden. Traditionellt brukar ekonomer ange fyra typer av marknadsmiss­lyckanden. Dessa är så  kallade kollektiva nyttigheter, förekomsten av externa effekter, informationsasymmetrier samt naturliga monopol eller marknadsmakt.

Flera studier och forskning bekräftar att regelbörda har negativa effekter på entreprenörskap, näringslivsdyna­mik, produktivitet och ekonomisk tillväxt. Den gjorda genomgången av olika mått på regelbörda eller omfattningen och utformningen av regleringar och grundläggande regler visar att Sverige faller väl ut i en internationell jämförelse. Flera studier bekräftar att avskaffade eller sänkta generella inträdesbarriärer för nya företag, konkurrenshämmande regleringar och inträdesbarriärer inom nätverkssektorerna, detalj­handel och företagstjänster är en av de politiska åtgärder som mest tydligt gynnar produktivitetsutveckling och ekonomisk tillväxt. I dessa avseenden ligger Sverige mycket bra till och det har också betalat sig i form av en högre ekonomisk tillväxt jämfört med flertalet OECD-länder under senare år. Beräkningar indikerar att enbart avregleringen av nätverkssektorerna¹ under 1990-talet har ökat tillväxten i arbetskraftsproduktiviteten i Sverige med cirka 0,4 procentenheter på årsbasis.

Sverige har fortfarande ett högt skattetryck och höga inkomst och kapitalskatter jämfört med flertalet andra länder, även om skatterna har sänkts betydligt under de senaste två årtiondena. De offentliga utgifterna är idag cirka tio procentenheter lägre än vid tiden kring 1990 och skattekvoten har sjunkit från cirka 52 procent av BNP till cirka 44 procent år 2011. Utifrån forskningen  bedöms  att tio procentenheters lägre skatte- eller utgiftskvot innebär en högre årlig tillväxttakt på 0,5-1 procent­enheter, vilket är en förhållandevis stor effekt. Sverige har också genomfört en rad reformer som ökat den ekonomiska friheten mer än nästan alla andra jämförbara länder samt ökat lönsamheten att arbeta, utbilda sig och driva företag, vilket  också  har  bidragit till en stark ekonomisk utveckling. Det  bör dock betonas att det är utformningen av skattesystemet samt hur skatterna används som är avgörande. Dessutom används skattemedel till offentliga investeringar i exempelvis utbildning och infrastruktur  som  kan förväntas vara positivt relaterade till ekonomisk tillväxt.

Öppnandet av marknader för inhemsk konkurrens och internationell handel och att ta bort eller minska inträdesbarriärer är således positivt för entreprenörskap, produktivitetsutveckling och ekonomisk tillväxt. Den mest ingripande inträdesbarriären är offentliga monopol då marknaden är helt stängd för privata aktörer. Sverige har även konkurrensutsatt en stor del av tjänster som tidigare både finansierats och producerats av det offentliga såsom skola, vård och omsorg. Den offentliga upphandlingen omsätter kring 500 miljarder kronor årligen och kan stärkas vad gäller  upphandlingskompetens och uppföljning.

Det finns andra specifika dimensioner  där Sverige faller sämre ut i en internationell jämförelse. Ett sådant område är omfattningen av det offentliga ägandet av företag på konkurrensmarknader på såväl statlig som kommunal nivå. I många fall finns inte ekonomiska motiv för det offentliga att äga företag på konkurrensmarknader. Sådan inblandning minskar marknaders effektivitet genom att störa konkurrenssituationen och kan innebära minskat entreprenörskap och inträde av potentiella konkurrenter. Offentligt ägda företag har dessutom ofta privilegierad tillgång till nödvändig infrastruktur.

Ekonomiska motiv talar för att  Sverige bör fortsätta i samma riktning som hittills med ytterligare konkurrens­utsättning och avyttring av offentligt ägande i företag, som verkar på konkurrensmarknader och där skäl för ägarmässig inblandning saknas. Det är samtidigt viktigt att den offentliga upphandlingen utvecklas vad gäller exempelvis avtalsutformning, uppföljning och kontroll. Med en förbättrad upphandlingsprocess och mer konkurrenslika mekanismer blir diskussionen om olika driftsformer och vinst mindre relevant, då en sådan utveckling skulle medföra att verksamheter och företag som underpresterar, eller tar ut ett för högt pris, kommer att ersättas av andra, effektivare företag och därigenom även öka effektiviteten i offentlig sektor samtidigt som entreprenörskap och växande företag skulle gynnas.

Ett annat område är den arbetsrättsliga regleringen som dock skiljer sig väsentligt åt mellan tillsvidareanställningar och temporära anställningar. Sverige har således  ett mycket differentierat anställningsskydd där olika grupper åtnjuter olika skydd med den paradoxala effekten att de mest utsatta grupperna har det sämsta anställnings­skyddet. För det övre segmentet på arbetsmarknaden, som utgörs av tillsvidareanställda,  innebär lagen om anställnings­skydd (LAS) även minskade incitament och hinder för externa arbetsbyten. Det bör noteras att det främst är senioritetsprincipen i lagens turordningsregler vid uppsägning som avses. Temporära anställnings­former utgör ett alternativ till tillsvidareanställningar, men dessa  faktorer i lagstiftningen skapar friktioner som påverkar företagens anpassningsförmåga till omvärldsförändringar och produktiviteten negativt. Det kan förväntas innebära att företag med kraftig tillväxt och företag som snabbt måste förändra arbetskraftens sammansättning påverkas mer negativt än andra företag. Detta är problematiskt eftersom de snabbväxande företagen står för merparten av jobbskapande och ekonomisk tillväxt. 

Rapporten kan sammanfattas i följande slutsatser:

  • Vid en internationell jämförelse av regelbördan och de institutionella ramvillkoren ligger Sverige mycket bra till i många avseenden, såsom rättsstatens principer, öppna marknader, liten reglering av tjänstesektorerna och låga inträdesbarriärer.
  • Sverige har också genomfört många tillväxtfrämjande reformer de senaste decennierna, till exempel sänkt och avskaffat skatter och öppnat upp marknader för internationell handel och konkurrens, vilket också betalat sig i form av en högre ekonomisk tillväxt och hög grad av ekonomisk stabilitet jämfört med andra OECD-länder.
  • Sverige avviker negativt i särskilt tre avseenden som försvårar för entreprenörer och växande företag; ett omfattande offentligt ägande av företag på konkurrensmarknader på olika nivåer, höga skatter och en  strikt arbetsmarknadslagstiftning för tillsvidareanställningar.
  • Då tidigare strukturreformer visat sig framgångsrika  talar ekonomiska motiv för att Sverige  bör  fortsätta i samma riktning med ytterligare konkurrensutsättning och avyttring av offentligt ägande i företag, som verkar på konkurrensmarknader och där skäl för ägarmässig inblandning saknas.
  • I den svenska välfärdsstaten finansieras många tjänster av det offentliga. Det är därför särskilt viktigt att den offentliga upphandlingen utvecklas vad gäller exempelvis avtalsutformning, uppföljning och kontroll.
  • Sveriges institutionella ramvillkor och regelbörda har fått en allt större betydelse genom minskade hinder för internationell handel, direktinvesteringar och finansiella transaktioner samt  inrättandet av  EU:s inre marknad. Det är därför viktigt att det svenska arbetet med regelreformering och regelförenkling bedrivs vidare och utvecklas.

¹ Nätverkssektorerna omfattar branscherna elektricitet och gas, flyg-, järnväg och vägtransporter samt post och telekommunikationer.

Titel
Regelbörda och växande företag – Sverige i internationell jämförelse

Serienummer
Rapport 2012:06

Diarienummer
2012/09

Ladda ner rapportenPDF