Företags politiska påverkan kan ha både positiv och negativ inverkan på tillväxten. I rapporten, Företags politiska påverkan och dess inverkan på tillväxten, kartlägger Tillväxtanalys kunskapsläget och ger förslag på åtgärder som kan minska riskerna med företags lobbying och gynna tillväxten.

I Sverige har det funnits en uppfattning om att företags lobbying inte är ett så stort problem, jämfört med till exempel USA, där kampanjfinansiering och politiska bidrag spelar en större roll. Men forskning visar att företag kan skaffa sig fördelar genom att påverka politiken även i EU. Företags lobbying har även blivit allt vanligare i EU och sannolikt även i Sverige.

– Forskningen visar att företags lobbying är en viktig tillväxtfråga även i den svenska kontexten och att vi behöver mer kunskap om dess effekter på ekonomin, säger Carl Wadell rapportförfattare och analytiker vid Tillväxtanalys.

Det kan vara gynnsamt för tillväxten att politiker och tjänstemän väger in information från företag när politik utformas och genomförs. Samtidigt finns en risk att politisk påverkan kan bidra till inträdesbarriärer och snedvriden konkurrens, vilket kan ha en negativ inverkan på tillväxten.

För att minska riskerna relaterade till företags politiska påverkan menar myndigheten att staten bör överväga satsningar på förbättrad transparens, inkludering och integritet. Regeringen har nyligen tillsatt en parlamentarisk kommitté som bland annat ska utreda frågan kring transparensregister och den här åtgärden föreslås även i rapporten.

– Vi menar att ett register, rätt utformat, sannolikt kan gynna tillväxten genom att bidra till en mer rättvis spelplan för företag. De tidigare utredningarna har inte tagit hänsyn till tillväxtperspektivet så det blir intressant att se om kommittén lyfter det här perspektivet, säger Carl Wadell.

Tillväxtanalys lämnar också flera andra förslag på åtgärder som kan reducera riskerna med företags lobbying men samtidigt tillvarata de positiva effekter det kan ha på tillväxten. Bland annat föreslås särskilda satsningar på information och utbildning riktad mot politiker och tjänstemän som lyfter fram möjligheter och risker med lobbying.

Sammanfattning

Företags politiska påverkan kan ha både positiva och negativa effekter på tillväxten. Å ena sidan kan det vara gynnsamt att politiker och tjänstemän väger in information från företag när politik utformas och genomförs. Å andra sidan kan företags påverkan bidra till att skapa inträdesbarriärer och snedvriden konkurrens. Från ett tillväxtperspektiv är det särskilt problematiskt om företag med låg produktivitet kan upprätthålla sin lönsamhet genom politisk påverkan. Med utgångspunkt i den internationella forskningslitteraturen belyser och diskuterar den här rapporten företags politiska påverkan och dess inverkan på tillväxten. Vi konstaterar att det finns begränsad kunskap om det här sambandet i den svenska kontexten. I rapporten förs även resonemang kring hur statens roll kan utvecklas för att ta tillvara positiva effekter och undvika negativa utfall, samt förbättra kunskapsläget.

Det är framförallt stora lönsamma företag som påverkar politiken och påverkan sker genom en rad olika kanaler där påverkan via media och sociala medier tycks ha ökat. Intresseorganisationer är en vanlig indirekt påverkanskanal och de här organisationerna kan på ett kostnadseffektivt sätt förse politiker och tjänstemän med viktig information, och bidra till rättvisa spelregler. I vissa fall har dock resursstarka företag ett betydande inflytande över intresseorganisationers agenda, vilket kan skapa en snedvridning i deras påverkan till förmån för etablerade intressen. I forskningslitteraturen utrycks en oro för så kallad astroturf-lobbying som innebär att intresseorganisationer eller företag etablerar en falsk gräsrotsrörelse för att få det att framstå som att det finns en bred opinion i frågorna de driver. Det här beteendet kan vilseleda politiker och allmänheten, men tros även kunna skada förtroendet för näringslivet.

I Sverige och EU har det funnits en bild av att företags politiska påverkan inte är ett så stort problem eftersom det inte är så mycket pengar i politiken jämfört med i USA där kampanjfinansiering och politiska bidrag spelar en större roll. Det har även funnits en bild av att riskerna med lobbying inte är så stora i Sverige och EU eftersom både politiker och näringslivsföreträdare är samverkans- och konsensusinriktade och att det finns en kompromissvilja. Ny forskning visar dock att företag genom politisk påverkan kan skaffa sig fördelaktiga regleringar och öka sannolikheten att få ta del av statliga stöd även i EU. Det här talar alltså för att företags politiska påverkan kan inverka på den ekonomiska tillväxten även i den svenska kontexten där påverkan sker genom informationsdelning och relationer snarare än politisk finansiering.

Vi kan konstatera att enskilda företags politiska påverkan har blivit mer vanligt förekommande i EU, och det här tycks gälla även för svenska företag. Samtidigt som företags politiska påverkan ökat i EU har det skett en ökad företagskoncentrering och minskad produktivitetsutveckling. Vår genomgång av litteraturen indikerar att koncentreringen, framförallt inom vissa marknader och sektorer, beror på ökade inträdesbarriärer som kan ha tillkommit genom politisk påverkan. Inom andra marknader tycks koncentreringen istället främst vara driven av vissa företags ökade effektivitet, till följd av investeringar i immateriella tillgångar och digitalisering.

Även på nationell nivå har företags politiska påverkan sannolikt blivit mer vanligt förekommande. I Sverige finns det relativt stora produktivitetsskillnader mellan olika branscher och det går inte att utesluta att politisk påverkan bidragit till att reducera produktivitetsutvecklingen i vissa branscher. Samtidigt har Sverige överlag en välfungerande strukturomvandling där de minst produktiva företagen antingen ökar sin produktivitet eller upphör att existera. Det här talar alltså emot att det skulle vara ett genomgående problem i Sverige att de minst produktiva företagen kan upprätthålla sin lönsamhet genom att påverka politiken, men det går som sagt inte att utesluta att lågproduktiva företag kan göra det inom vissa branscher.

Även högproduktiva företag kan dock påverka politiken på ett sätt som skapar inträdesbarriärer eller försvårar för andra företag att öka sin produktivitet, vilket på sikt kan resultera i reducerad aggregerad produktivitet. Här pekar vi på att det över tid har blivit svårare för lågproduktiva företag i Sverige att öka sin produktivitet och att den här utvecklingen i synnerhet gäller digitalt intensiva sektorer. Mot den här bakgrunden lyfter vi särskilt fram riskerna med politisk påverkan som bidrar till reducerad kunskapsspridning. Det kan exempelvis handla om påverkan som försämrar tillgången till data eller möjligheterna att utveckla immateriella tillgångar. Vissa forskare menar dock att företags politiska påverkan kan undanröja byråkratiska hinder och forma regelverk så att företagen kan öka sin produktivitet och på så sätt bidra till en förbättrad resursallokering i ekonomin.

Sett från ett tillväxtperspektiv är statens utmaning att främja påverkan som gynnar tillväxten och samtidigt förebygga och motverka påverkan som kan leda till negativa utfall. Ett sätt att åstadkomma det här är genom att värna konkurrens och strukturomvandling. Hög konkurrens tvingar företag att bli mer effektiva och det blir svårare för enskilda företag att skaffa sig fördelar genom politisk påverkan, eftersom även konkurrenter kan påverka. Forskning visar att politisk påverkan kan förbättra företags möjligheter att få ta del av statliga stöd och räddningspaket. Under vissa omständigheter kan statliga stödinsatser vara motiverade. Det finns dock en risk att stöd snedvrider konkurrensen och hindrar strukturomvandlingen. Med andra ord är det viktigt att statliga stödinsatser riktas mot företag där de gör skillnad, vilket inte nödvändigtvis är de företag som uppvaktat politiken mest. Den här utmaningen är särskilt aktuell i och med att EU nyligen tillfälligt lättat upp unionens statsstödsregler.

Andra åtgärder som kan bidra till att reducera negativa effekter relaterade till företags politiska påverkan är satsningar på transparens, inkludering och integritet. En vanligt förekommande åtgärd internationellt är transparensregister vilket inte finns i Sverige idag. Den här åtgärden rekommenderas av såväl OECD som Europarådets antikorruptionsorgan GRECO. Vi menar att, rätt utformat, kan ett transparensregister sannolikt gynna tillväxten genom att bidra till en mer rättvis ekonomisk miljö. En annan möjlig åtgärd är att satsa på information och utbildning riktad mot politiker och tjänstemän gällande möjligheter och risker relaterade till lobbying. I Nederländerna finns det exempelvis särskilda skrivningar om lobbying i den statliga uppförandekoden. Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns flera utmaningar relaterade till att studera effekterna av företags politiska påverkan på ekonomin. I den svenska kontexten är ett av de främsta hindren för den här typen av forskning tillgång till nationell data gällande företags påverkan.