Sydkoreas tillväxt har tagit landet från att ha varit ett av världens fattigaste länder vid Koreakrigets slut 1953 till att idag vara världens tolfte största ekonomi. Sydkorea är Sveriges fjärde största handelspartner i Asien. Sverige har ett mycket gott anseende i Sydkorea, inte minst sedan Sveriges humanitära och fredsbevarande arbete efter Koreakriget.

Landet försöker nu diversifiera sitt näringsliv och samtidigt ställa om från en primärt effektivitetsdriven till en innovationsdriven ekonomi. Sydkoreas affärsmodell att vara en ”fast-follower” har hittills fungerat synnerligen väl. Flertalet storföretag inom bland annat elektronik, telekom, och fordon, såsom Samsung, LG, och Hyundai, har tagit betydande marknadsandelar på snabbväxande marknader. Men beroendet av en ”fast-follower”-strategi ifrågasätts nu. Ett reellt hot målas upp där landet riskerar att bli utträngd från de gynnsammaste positionerna i de globala värdekedjorna. Sydkoreas affärsmodell framåt är inte att vara en snabb följare utan en ledare.

För att denna omställning ska lyckas behöver framför allt värdeskapande och välfärd spridas till en större del av befolkningen, kreativitet och radikalt nytänkande öka, och större personligt risktagande och entreprenörskap tillåtas. Sydkoreanska företag, politiker och forskare ser sig nu pragmatiskt om i världen efter nya lösningar för att ställa om från en ”fast-follower”-strategi till en ”ledar”-strategi. Sverige har mycket att erbjuda, och många goda exempel på lyckade samarbeten finns redan. För Sverige kan djupare relationer med Sydkorea på alla plan innebära ett välbehövligt utökat strategiskt inträde i Asien.

Denna rapport fokuserar på några av de största utmaningarna som Sydkorea står inför de närmaste tio åren, utmaningar som måste tacklas för att Sydkorea ska kunna stärka sin ställning som en innovationsdriven ekonomi. Samtliga berörda utmaningar kommer att påverka Sydkoreas internationella relationer och utgör möjligheter för Sverige att engagera sig. Där svenska aktörer har erfarenheter och kunskaper om hur sådana utmaningar kan tacklas, finns chanser till samarbete med ömsesidig nytta för länderna i gränslandet mellan innovation och handel.

Ett konkret exempel är de från sydkoreanskt håll tydligt aviserade fokusområdena för forskningsmiljöer och industriella partnerskap inom framtida tillväxtmotorer. Dessa gäller särskilt inom de för Sydkorea prioriterade områdena IKT, biomedicin och läkemedel, nanomaterial och nanoteknologi, kärnkraft, flyg och rymd. Om dessa tillväxtområden ska förverkligas behöver landet framöver ny teknik, kreativare befolkning och närmare koppling mellan universitetsutbildning, forskning och företag. Det finns redan exempel från sydkoreanska storföretag på satsningar inom öppen innovation som har öppnat upp helt nya möjligheter för utländska aktörer att närma sig den sydkoreanska marknaden. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot att Sydkorea nu försöker i allt högre utsträckning sammanföra den militära och civila forskningen för att dessa ska dra nytta av varandra. Intresset för kunskap inom militära högteknologiska och kostnadseffektiva försvarssystem är stort och Sverige har redan visat framfötterna i Sydkorea.

Det finns även en stor efterfrågan i Sydkorea på teknik och arbetsmetoder som kan hjälpa till att öka produktiviteten för landets små och medelstora företag. Det finns möjligheter för svenska aktörer att närma sig Sydkoreas högpresterande, men ännu inte globaliserade, små och medelstora företag. Dessa företag kommer i allt högre utsträckning att behöva se sig om efter nya möjligheter i de globala värdekedjorna.

Med tanke på Sydkoreas omställning mot grundforskning/forskning i tidiga faser är det internationella forskningsinstitut och universitet som bedriver avancerad grundforskning som lättast kommer kunna hitta möjligheter. Sydkorea kommer samtidigt göra sitt bästa för att attrahera forskningsintensiva företag, individuella forskningsledare, forskningsgrupper, och hela forskningsinstitut som mot generösa villkor och finansiering är beredda att flytta sin verksamhet till Sydkorea. Flera svenska forskningsfinansiärer har under senare år även utökat finansieringen just mot Sydkorea.

Sydkoreas avregleringar särskilt inom tjänstesektorn, t.ex. inom sjukvård och utbildning, i kombination med för utländska företag, utbildningsanordnare, och forskningsinstitut förmånliga förhållanden i de nio ekonomiska frizonerna, torde öppna möjligheter till ökade svenska investeringar.

Sydkoreas utbildningsreformer, på grundskolenivå, gymnasium inklusive lärlingsutbildningar, och inom högre utbildning kommer innebära ökat intresse för pedagogik och utbildningsorganisation, från länder som lyckats kombinera utlärning av goda faktakunskaper, med kreativt och kritiskt tänkande. Sverige har här ett relativt gott rykte. Det stora intresset från sydkoreanska familjer att skicka sina ungdomar för utlandsstudier i engelskspråkiga miljöer, medför underutnyttjad potential för svenska attraktiva högre utbildningsprogram.

Sydkoreas fortsatta arbete med att diversifiera energimixen, och ta sig an utmaningen med ett hållbarare samhälle leder till ökat intresse för kunskaper inom förnybar energi, t.ex. biogas, energibesparing, liksom säker hantering och slutförvaring av kärnbränsle.

Sverige har inom många områden kommit längre än Sydkorea på resan att bli en innovationsdriven ekonomi. Framför allt anser Sydkorea att Sverige, som även är en exportinriktad ekonomi, har hittat en eftersträvansvärd balans av välfärd och sociala skyddsnät, innovation och risktagande, till exempel förkroppsligad i de välskötta svenska företagen.

En förutsättning för att Sveriges relationer med Sydkorea ska förstärkas är att kunna visa på, helst mätbara, styrkeområden som Sverige har och sedan kommunicera dessa med hjälp av så många kanaler som möjligt. Sverige gör det dock i en gradvis ökande konkurrens om uppmärksamhet, särskilt med andra relativt små men innovativa ekonomier som håller på att bygga upp relationer med Sydkorea. Det kommer att vara mycket upp till Sverige att hävda sig i den internationella konkurrensen. Andra innovativa mindre ekonomier som Schweiz, Israel, och Nederländerna, eller länder med större marknader som Tyskland, Frankrike och England, knackar allt oftare på dörren till Sydkorea, och kommer med säkerhet att fortsätta och utöka sina samarbeten.