Publicerad 02 januari 2012

Regionalt transportbidrag

– en effektutvärdering med fokus på sågverksindustrin

Transportbidraget har sedan 1971 utgjort en del av den regionalpolitiska medelsarsenalen. Det huvudsakliga målet med transportbidraget är att kompensera för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd samt att stimulera till ökad förädlingsgrad inom stödområdets näringsliv. Stödområdet omfattar Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Under de senaste femton åren har de utbetalda transportbidragen upp-gått till mellan 300 och 400 miljoner kronor per år.

Även om transportbidraget utbetalats under drygt 40 år, och dessutom till omfattningen utgör ett av de största regionala företagsstöden, finns det få mikrodatabaserade utvärderingar av bidragets effekter. Föreliggande rapport syftar till att analysera transportbidragets effekt på stödmottagarnas förädlingsvärde, omsättning och vinst.

Den empiriska analysen baseras på stöd utbetalda under perioden 1997-2009 och fokuserar i första hand på arbetsställen verksamma inom sågverksindustrin. Förutom att sågverken dominerar kraftigt bland mottagarna av transportbidrag har avgränsningen till den aktuella branschen varit nödvändig för att kunna jämföra bidragsmottagande och icke-bidragsmottagande arbetsställen med i övrigt liknande karaktäristika (marknadsstruktur, produktions­teknologi, etc.). Den empiriska analysen i rapporten baseras på en så kallad regression discontinuityansats. Lite förenklat innebär metoden att vi jämför utfall för arbetsställen lokaliserade på vardera sidan stödområdesgränsen för transportbidraget. Jämförelsen utgår från ett antagande om att arbetsställen lokaliserade i nära anslutning till men på vardera sidan gränsen inte skiljer sig åt på något systematiskt sätt när det gäller vare sig observerbara eller icke observerbara egenskaper.

De initiala resultaten indikerar en positiv korrelation mellan transportbidrag och de stödmottagande arbetsställenas omsättning och förädlingsvärden. Men när vi tar hänsyn till att arbetsställen på olika avstånd från bidragsgränsen skiljer sig åt både vad gäller observerbara och icke observerbara egenskaper finner vi inte några belägg för att transportbidraget påverkar stödmottagarnas förädlingsvärden eller omsättning. Slutsatsen av analysen är att de positiva korrelationer som trots allt föreligger inte kan tolkas som en kausal effekt av transportbidraget. När det gäller transportbidragets effekter på de stödmottagande arbetsställenas vinst så visar resultatet inte på någon entydig positiv korrelation.

Rapporten diskuterar också några av de metodologiska problem som föreligger vid utvärderingar av den typ av stödform som transportbidraget utgör. Ett sådant är att transportbidraget är en generell stödform som existerat i över fyrtio år. För stödinsatser som varit verksamma under så pass lång tid finns ingen användbar information om tillståndet före reformen. Information som i det här specifika fallet hade kunnat utnyttjas för att bättre kunna hantera problemet med icke observerbara skillnader mellan arbetsställen på vardera sidan stödområdesgränsen. Rapporten berör också problemet med en svag koppling mellan mål och medel när det gäller transportbidraget.

Titel
Regionalt transportbidrag – en effektutvärdering med fokus på sågverksindustrin

Serienummer
WP/PM 2012:17

Diarienummer
2011/050

Ladda ner rapportenPDF