Publicerad 02 januari 2013

Regionalt investeringsstöd

– en effektutvärdering i en värld med många företagsstöd

Tillväxtanalys har fått i uppdrag att utvärdera de resurser som regeringen och myndigheter har lagt på entreprenör­skapspolitik och politik för små och medelstora företag (Regleringsbrev för budgetår 2011, uppdrag 4). Inom ramen för uppdraget genomförs en samlad utvärdering av de regionala företagsstöden. Föreliggande rapport fokuserar på effekter av det regionala investeringsstödet.

Det regionala investeringsstödet har funnits med i den regional­politiska medelsarsenalen ända sedan detta politikområde formellt introducerades för snart femtio år sedan. Enligt nu gällande förordning syftar det regionala investeringsstödet till att främja en hållbar tillväxt i stödföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt. Stödet går främst till investeringar i byggnader och maskiner och kan lämnas till företag som bedriver verksamhet i stödområdena A och B. Regionalt investeringsstöd är det största av de så kallade selektiva regionala företagsstöden och under de senaste femton åren har de utbetalda stödbeloppen uppgått till mellan 350 och 400 miljoner kronor per år.

Trots att olika skepnader av det regionala investeringsstödet funnits med som medel inom den regionala tillväxtpolitiken i snart ett halvsekel har det varit sparsamt med formella mikrodatabaserade utvärderingar av stödformens effekter. Föreliggande rapport bidrar till kunskapsläget genom att utvärdera investeringsstödets effekter på stödmottagarnas överlevnad, investeringar, sysselsättning, produktionsvärde, produktivitet och lönsamhet.

Den empiriska analysen fokuserar på stöd utbetalda under perioden 2000-2007 och baseras på en panel med drygt 30 000 arbetsställen. Stödmottagande arbetsställen jämförs med jämförbara icke-stöd­mottagande arbetsställen inom ramen för en så kallad conditional difference-in-differences-matchningsansats. Av resultaten att döma har det regionala investeringsstödet positiva effekter på de stödmottagagande arbetsställenas överlevnad, investeringar, sysselsättning och produktion. En viss logik i utfallen kan skönjas. Initialt leder stödet till ökade investeringar bland stödmottagarna. Inledningsvis ökar också antalet anställda något och med tiden tilltar effekten på sysselsättningen i de stödmottagande arbetsställena. Senare under uppföljningsperioden stiger produktionsvärdet och mot periodens slut kan en positiv effekt på de stödmottagande arbetsställenas arbetsproduktivitet skönjas.

Av de olika utfallen är den jämförelsevis stora effekten på antalet anställda det mest påtagliga. En enkel överslagsberäkning indikerar en genomsnittlig kostnad per nytt arbetstillfälle på omkring 375 000 kronor. En styrka i denna rapport är att vi tack vare Tillväxtanalys mikrodatabas över statligt stöd till näringslivet (MISS) har förhållande­vis god kännedom om omfattningen av andra stödinsatser. Av den deskriptiva statistik som presenteras i studien framgår tydligt att det regionala investeringsstödet ingår i ett komplext system med mängder av olika företagsstöd.

I rapporten diskuteras om det i en sådan kontext överhuvudtaget är möjligt att utvärdera effekter av enskilda stödinsatser. Argument framförs för att detta, svårigheterna till trots, kan vara möjligt. Resonemangens giltighet testas genom att upprepa analysen i områden med mindre inslag av andra stödformer. Det visar sig att de positiva effekterna kvarstår.

Det faktum att erhållna resultat framstår som tämligen robusta talar för att det regionala investeringsstödet har positiva effekter på de stödmottagande arbetsställenas överlevnad, investeringar, sysselsättning och produktion. Effekter som är möjliga att urskilja även i en komplex värld med många företagsstöd.

Titel
Regionalt investeringsstöd – en effektutvärdering i en värld med många företagsstöd

Serienummer
WP/PM 2012:16

Diarienummer
2011/050

Ladda ner rapportenPDF