Publicerad 31 oktober 2013

Ägarskiften i svenska privatägda företag

Jämfört med många andra länder har Sverige en stor andel företag som ägs och drivs av individer äldre än 55 år. Inom den närmaste tioårsperioden kommer en betydande del av dessa företag troligen att behöva skifta ägare eftersom många av Sveriges företagsägare kommer att gå i pension. I denna rapport görs en fördjupad deskriptiv analys av ägarskiften i Sverige.

Rapporten är strukturerad i tre delar. Först analyserar vi de företag som inte skiftar ägande för att se på vilket sätt dessa företag är annorlunda jämfört med företag som har fått ny ägare. Framför allt undersöker vi grundläggande företagskaraktäristiska såsom antal an­ställda, omsättning, vinst, ålder, bransch och i vilken region företaget hör hemma. I analysen delar vi upp företagen i två grupper, dels företag med färre än tio anställda, dels företag med tio eller fler anställda. Fokus ligger på fåmansaktiebolag och deras delägare. I rapportens andra del koncentrerar vi oss på en kartläggning av individerna som avvecklar sin verksamhet och deras sysselsättning efter avvecklingen. Den tredje och avslutande delen består av en analys av nedlagda enskilda firmor med fler än tre anställda.

Metoden som vi har använt oss av i analyserna bygger på data från Statistiska centralbyrån (SCB) och kombinerar data från flera register och flera år, och uppgifter om både individer och företag. I huvudsak har vi utgått från registrerade fåmansbolag i hela Sverige då det finns mer information om antalet delägare (framför allt från 2004 och framåt). Vi har utgått från samtliga individer som deklarerar som fåmansbolagsdelägare och därmed ingår i jobb­registret.

Våra analyser ger en bild av ägarskiften i privatägda företag i Sverige. Vi har framför allt fokuserat på tre olika typer av beslut rörande exits eller ägarskiften: 1) föra vidare ägandet internt inom den tidigare ägarens familj, så kallat internt skifte, 2) sälja företaget till helt nya ägare utanför familjen, så kallat externt skifte, och 3) nedläggning av verksamheten. Vi har jämfört dessa tre typer av exits och ägarskiften med att företaget fortsätter utan ägarförändring. Resultaten visar bland annat följande:

  • I genomsnitt har 87 procent av företagen oförändrad status från ett år till ett annat, medan 2 procent skiftar internt (inom familjen), 6 procent skiftar externt och cirka 5 procent läggs ner. Med andra ord är det en relativt låg andel av företagen som får en ny intern ägare medan det är vanligare med externa ägarskiften.
  • Exit genom internt ägarskifte eller nedläggning av företaget är vanligare förekom­mande när dessa drivs av äldre företagsägare.
  • Företag med färre anställda och lägre omsättning läggs ned i större utsträckning. Det är inga större skillnader i omsättning på de företag som skiftar internt eller externt re­spektive inte förändrar ägarstatus – åtminstone inte bland företagen med tio eller fler anställda. Större företag skiftas oftare externt till nya ägare oavsett företagarens ålder.
  • Det finns stora regionala skillnader i nedläggningar och typ av ägarskifte. Bland annat är interna skiften mindre vanliga i större städer, och nedläggningar är vanligare i vissa landsbygdslän samt i storstäder såsom Stockholm. Effekterna av dessa nedläggningar skiljer sig sannolikt åt beroende på om de sker på landsbygden eller i en stad. Före­tagarnas ålder skiljer sig även markant åt mellan olika regioner och är högst i Dalarna och Västerbottens län.
  • Det finns skillnader mellan branscher i vilken utsträckning företag skiftas internt eller externt eller läggs ned. Högst andel externa skiften och nedläggningar återfinns inom hotell- och restaurangbranschen, grossist- och detaljhandel  samt jord- och skogsbruk.
  • Företag där ägandet skiftas internt och alltså förs vidare till andra familjemedlemmar har en högre överlevnadsgrad än de företag som går till externa ägare. Detta resultat håller oavsett storlek på företaget (det vill säga både bland företag med färre än tio an­ställda och bland större företag).
  • Det finns så få enskilda firmor med fler än tre anställda att det är svårt att dra några generella slutsatser. De runt 1 000 observationerna varje år pekar dock på att det är en grupp relativt välmående företag med förhållandevis unga företagare. Således kan vi anta att dessa företag läggs ned för att ägarna finner andra mer attraktiva alternativ och/eller att företagen köps upp av större företag men ändå klassas som nedlagda i FAD (Företagens och arbetsställenas dynamik).

Våra analyser visar att företagen som skiftar ägare, antingen internt eller externt, preste­rade bättre året innan än de som läggs ner. Generellt förefaller det vara de mindre före­tagen som läggs ner, det vill säga de med färre anställda, lägre omsättning och sämre vinst. Detta gör att nedläggningarna inte torde utgöra några större problem utan förefaller snarare spegla en naturlig dynamik i näringslivet där de mindre och svagare aktörerna försvinner genom nedläggning. Under den studerade perioden ökar den stock av företag som vi stude­rar genom att nya företag tillkommer, vilket ger ytterligare stöd för den slutsatsen. Regel­verket för försäljning av fåmansföretag har dock ändrats under observationsperioden och det är svårt att avgöra vilken effekt det har haft på resultaten.

Det kan även vara viktigt att beakta andra faktorer än de som är kopplade till företagens grundläggande karakteristik, såsom vilken roll dessa företag och företagare spelar i sam­hället. De kan uppfylla en viktig samhällsfunktion som inte tas över av andra aktörer på marknaden, och då kan vissa nedläggningar som förefaller oväsentliga ha en stor effekt på lokal och regional nivå. Även en kompletterande analys av var de anställda tar vägen efter en nedläggning kan ge ytterligare insikt i effekterna av nedläggningarna.

Titel
Ägarskiften i svenska privatägda företag

Serienummer
WP/PM 2013:17

Diarienummer
2013/193

Ladda ner rapportenPDF