Publicerad 17 november 2014

Samverkan för bättre främjande av miljöteknik?

– Miljöteknikstrategins påverkan

Tillväxtanalys har granskat i vilken mån Miljöteknikstrategin har bidragit till att utveckla samverkan mellan de många offentligt finansierade aktörerna inom främjandesystemet.

Bakgrund och syfte

Regeringens miljöteknikstrategi lanserades 2011 med syfte att främja svenskt miljöteknikföretagande. Detta skulle uppnås genom näringspolitiska insatser i form av selektiva stöd till svenska miljöteknikföretag. Strategin omfattar 24 olika uppdrag fördelade till tolv aktörer (bland andra Vinnova, Business Sweden, Tillväxtverket, Energimyndigheten och Almi) inom tre kategorier – forskning och utveckling, tillväxt på hemmaplan, export och internationalisering.

Ett av motiven med strategin var att främja samverkan mellan de många aktörer som deltar i arbetet för att effektivisera främjandesystemet. Tillväxtanalys har granskat i vilken mån strategin har bidragit till att utveckla samverkan. Studien bygger på intervjuer med aktörer med uppdrag inom strategin.

Bättre samverkan i enskilda fall – men inte på systemnivå

Den övergripande slutsatsen från analysen är att miljöteknikstrategin har bidragit till ökad samverkan i flera enskilda fall – mellan så väl som internt hos aktörerna. Vi finner dock inga tydliga belägg för att den utveckling som skett i enskilda fall har haft någon betydande påverkan på systemet som helhet.

Strategin utgår i huvudsak från enstaka uppdrag som riktats till eller tagits fram ihop med enskilda aktörer. Uppdragen är till stor del avgränsade projekt som ska operationaliseras inom en given ram, snarare än att utgå från ett gemensamt problem eller behov. Många påtalar att miljöteknikstrategin därmed inte haft formen av en egentlig strategi utifrån ett aktörsperspektiv. Det har varit svårt att ge en bild av ett samlat innehåll utifrån perspektivet att strategin skulle motverka särskilda brister inom miljöteknikområdet. För de uppdrag inom strategin som beslutades först finns en något tydligare bild av hur de platsar i ett sammanhang vilket också förstärktes av gemensamma träffar i inledningen av utförandet. Uppdrag som tillkommit senare har dock ofta en ganska oklar plats bland övriga uppdrag i strategin.

Trots dessa begränsande faktorer har vår analys identifierat flera områden där miljöteknikstrategin har bidraget till ökad samverkan mellan aktörer inom främjandesystemet.

1. Även om flera av aktörerna uppger att de har haft uppbyggda samverkansformer sedan tidigare har vissa av uppdragen lett till nya kontaktytor inom andra delar av organisationerna. I vissa fall har samverkan skett med delar av organisationer som inte har uppdrag i strategin.

2. Vissa av uppdragen har lett till att olika delar av en och samma organisation har fått arbeta med miljöteknik samtidigt eller att man har behövt använda kompetens från andra delar av organisationen. Detta har skapat nya former av intern samverkan.

3. Behovet av samverkan har varit störst bland uppdragen inom samma kategori (FoU, tillväxt på hemmaplan, respektive export och internationalisering). Detta har varit tydligast vad gäller de exportfrämjande aktörerna, där flera upplevt initiala problematiska överlappningar av mandat och satsningar som har hanterats genom att intensifiera samverkan.

4. Samverkan har i många fall varit informell och personberoende snarare än institutionaliserad, vilket ökar sårbarheten. En möjlig förklaring är uppdragens tidsbegränsade natur.

Miljöteknikstrategin utgör en begränsad del av det som görs för att främja svensk miljöteknik, både sett till antalet aktörer och hur liten del uppdragen utgör jämfört med aktörernas ordinarie verksamhet. Detta gör det svårt att realisera en ambition om ökad systemsyn inom ramen för strategin.

Titel
Samverkan för bättre främjande av miljöteknik? – Miljöteknikstrategins påverkan

Serienummer
PM 2014:24

Diarienummer
2012/062

Ladda ner rapportenPDF