Publicerad 31 maj 2018

Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera utländsk högkvalificerad arbetskraft

I detta PM undersöker Tillväxtanalys hur svenska universitet och högskolor bidrar till att attrahera högkvalificerad arbetskraft till Sverige och svenska företag. Vi studerar särskilt i vilken utsträckning inresande studenter och doktorander stannar i Sverige efter avslutade studier samt om förutsättningarna för att attrahera och behålla fler bör förbättras.

Resultaten visar att drygt 20 procent av de inresande studenterna och doktoranderna stannar och arbetar i Sverige efter avslutade studier. Andelen inresande studenter som stannar tenderar därmed att vara något lägre än i jämförbara OECD-länder.

Fördelaktigt för Sveriges ekonomi

Varje år väljer tusentals studenter från andra länder att komma till Sverige för att studera och redan under studietiden bidrar de till Sveriges ekonomi genom att betala studieavgifter och genom konsumtion i landet. Stannar de och arbetar i Sverige finns det mycket som pekar på att de bidrar till tillväxten och har en positiv inverkan på Sveriges ekonomi. Behovet av att inresande studenter och doktorander stannar i Sverige kommer troligtvis även att öka då Sverige går mot ett underskott av ingenjörer och IT-utbildade. Internatio­nella studenter och doktorander är en särskilt intressant grupp för att tillgodose detta kompetensbehov eftersom en stor del av dessa individer läser STEM-utbildningar.¹

Ökad global konkurrens om talanger

I engelskspråkiga länder som USA, Storbritannien och Australien har högre utbildning länge varit en betydande exportnäring och dessa länder tar emot en majoritet av världens internationella studenter. Det var först 2011, i och med införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter, som Sverige började konkurrera med dessa länder om de betalande studenterna. När studieavgifterna infördes minskade antalet inkommande tredjelands­studenter till Sverige kraftigt under två år, men har sedan dess återhämtat sig relativt väl.² Jämförelseländer som Danmark och Nederländerna har dock haft en betydligt bättre utveckling än Sverige under det senaste decenniet, sett till antalet inresande freemover-studenter.³ Konkurrensen om de internationella studenterna ökar även från länder som Kina och Indien som expanderar sina egna utbildningssystem.

Förhållandevis få inresande studenter stannar

Av de inresande studenter som avslutade sina studier 2013 var det 20 procent som hade sysselsättning i Sverige 2015. Även om jämförelser med andra länder ska göras med viss försiktighet så tenderar andelen inresande studenter som stannar i Sverige att vara något lägre än motsvarande andel i jämförbara OECD-länder. Vad avser inresande doktorander var det 40 procent av de som avslutade sina studier 2013 som hade sysselsättning i Sverige 2015. Det var några få lärosäten som stod för majoriteten av de inresande studenter och doktorander som stannade. En stor del av de inresande studenter och doktorander som stannar hamnar i storstadsregionerna och då framförallt i Stockholm.

Många av de som stannar arbetar i företag

Av de inresande studenter som avslutade sina studier 2013 och hade sysselsättning i Sverige 2015 var det 84 procent som hade sysselsättning i företag. Av dessa var det 45 procent som arbetade i stora företag, 36 procent i små och medelstora företag samt 19 procent i mikroföretag. Av de inresande doktoranderna som avslutade sina studier 2013 var det 34 procent som hade sysselsättning i företag 2015. Av de inresande studenter som avslutade sina studier 2013 och hade sysselsättning i Sverige 2015 arbetade 21 procent inom ”Verksamhet inom juridik, ekonomi och vetenskap”, 15 procent inom ”Informations- och kommunikationsverksamhet” och 14 procent inom ”Tillverkning”.

Förändrade mönster efter införandet av studieavgifterna 2011

I och med införandet av studieavgifter 2011 minskade antalet studenter från tredje land drastiskt. Den här rapporten visar att denna nedgång även bidrog till att antalet inresande studenter som stannade kvar minskade med nästan 60 procent. Efter införandet av studie­avgifter minskade framförallt antalet inresande studenter från Asien som stannade och arbetade i Sverige efter avslutade studier. Samtidigt indikerar resultaten att andelen studenter från tredjeland som stannar kvar efter avslutade studier är ungefär den samma som innan avgifterna infördes. Vidare har andelen inresande studenter som stannar kvar och arbetar i företag ökat. Vid flera lärosäten har andelen inresande studenter som stannar efter avslutade studier minskat, efter införandet av studieavgifter. Men det finns även exempel på lärosäten där andelen som stannar har ökat. I intervjuer med anställda vid lärosätena framkommer det att lärosätena agerat på olika sätt, vad avser rekrytering av betalande studenter från tredje land, i och med införandet av studieavgifterna.

Staten kan skapa bättre förutsättningar för att attrahera och behålla fler

I vissa avseenden har andra länder regelverk som är mer utformade för att internationella studenter ska stanna och arbeta i landet. I Sverige får studenter från tredjeland stanna sex månader efter examen för att söka arbete. I flera andra länder är denna period 12 eller 18 månader. Vidare har vissa av jämförelseländerna mer gynnsamma lagar för internationella studenter som vill starta företag i landet efter avslutade studier. Ett exempel är Danmarks ”etableringskort”. Det framkommer även att svenska lärosäten har upplevt problem med Migrationsverkets handläggningstider och med myndighetens kommunikation med studenter och lärosäten. Flera av de intervjuade uppger även att det är svårt för många inresande studenter och doktorander att hitta ett adekvat boende.

Staten bör överväga att göra en engångssatsning för att få fler lärosäten att bygga en verksamhet för att attrahera och behålla studenter från tredjeland. För mindre lärosäten bör en sådan satsning innebära en profilering mot framtidsområden som exempelvis digitalise­ring. Sverige har, till skillnad från flera jämförelseländer, inga stipendieprogram riktade mot särskilt talangfulla studenter. Sverige skulle kunna gynnas av att ha flera mindre stipendier och ett antal mer omfattande stipendier för särskilt talangfulla studenter. Vidare borde framtidens stipendieprogram i större utsträckning kunna utformas i samverkan med företag. Vissa länder använder även andra ekonomiska incitament riktade mot både lärosäten och de internationella studenterna för att fler ska stanna efter avslutade studier. Ett exempel är den nederländska expertskatten som har särskilda villkor för unga internationella studenter och doktorander.

Lärosätena kan förbättra arbetslivsanknytningen för inresande studenter

Alla de intervjuade lärosätena upplevde att det var viktigt att attrahera internationella studenter men bara några få ansåg det vara ett prioriterat mål för lärosätet att de inresande studenterna stannade och arbetade i Sverige. Exempel på områden där lärosätena upplevde att de skulle kunna arbeta mer strategiskt är samverkansavtal med lärosäten i andra länder, arbetslivsanknytning och karriärrådgivning för internationella studenter, språkundervisning i både engelska och svenska samt uppföljning av internationella studenters karriärer.

Behov av fler studier baserade på svensk data

I jämförelse med exempelvis Danmark och Nederländerna har det gjorts lite forskning i Sverige kring attraktion av internationella studenter och deras etablering på den svenska arbetsmarknaden. Att replikera studier som gjorts i ovan nämnda länder skulle vara ett första steg att öka kunskapen. Framförallt skulle det vara intressant att veta mer om de ekonomiska effekterna av att inresande studenter stannar och arbetar i Sverige. Den här typen av studier skulle kunna användas för att ytterligare klargöra hur verkansfulla satsningar på lärosätena är i relation till andra satsningar för att attrahera högkvalificerad arbetskraft. En central del för att öka kunskapen om attraktionsfaktorer och effekter är tillgång till bra data. Här finns ett behov av att integrera data från flera olika myndigheter.

Sverige kan bli bättre på att attrahera och behålla fler

Sammantaget visar den här rapporten att Sverige presterar sämre än flera jämförelseländer när det kommer till att attrahera och behålla internationella studenter, samtidigt som den globala konkurrensen om dessa talanger hårdnar. Av de studenter som stannar idag arbetar en stor del i företag. Det finns en potential i att utveckla samverkan mellan lärosätena och företagen kring de internationella studenternas arbetslivsanknytning. Det finns även möjligheter för staten att förbättra förutsättningarna för lärosätena att attrahera och behålla internationella studenter.

¹STEM står för Science, Technology, Engineering, and Mathematics

² Innan avgifterna infördes kom det 14500 freemover-studenter, året efter de infördes sjönk antalet till knappt 5800 för att sedan klättra upp till 9800 läsåret 16/17.

³ Freemover-studenter är inte här inom ramen för utbytesprogram utan har på egen hand arrangerat sina studier.

Titel
Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera utländsk högkvalificerad arbetskraft

Serienummer
PM 2018:11

Diarienummer
2017/054

Ladda ner rapportenPDF