Publicerad 28 juni 2018

RUT-reformen – en deskriptiv
analys av företagen och företagarna

RUT-avdraget introducerades 2007 som ett skatteavdrag för köpare av hushållsnära tjänster. I detta PM studerar Tillväxtanalys RUT-reformen ur ett näringspolitiskt
perspektiv med fokus på företagen, företagarna och de anställda som utför RUT-tjänsterna. Utifrån detaljerad registerdata har vi analyserat de näringslivs- och sysselsättningsförändringar som skett i samband med reformen under perioden 2010–15.

Denna studie är en deskriptiv analys av det så kallade RUT-avdraget med fokus på företagen och företagarna som utför tjänsterna. Våra resultat visar att både antal företag och anställda har ökat under den studerade perioden. Reformen ser ut har störst påverkan på de studerade variablerna de första åren efter reformens införande och avtar sedan över tid. Även andelen företag som drivs av kvinnor är hög och ökande vilket kan tyda på att reformen har gett en möjlighet för kvinnor att starta företag.

RUT – en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utifrån ett näringspolitiskt perspektiv

Reformen infördes bland annat av arbetsmarknadspolitiska skäl; jobb för korttidsutbildade skulle skapas genom att öka efterfrågan på hushållsnära tjänster. I denna studie har Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) valt att främst studera reformen ur ett näringspolitiskt perspektiv vilket kan anses motiverat med anledning av att tjänsterna utförs av företag. RUT-avdraget introducerades den 1:a juli 2007, som skatteavdrag för köpare av hushållsnära tjänster. Detta möjliggjorde att privatpersoner fick dra av 50 procent av utgifterna för hushållsarbete i sin deklaration, utan att överstiga 50 000 kronor per person och år. År 2009 infördes den så kallade faktura­modellen, vilken innebär att företagen gör avdrag för skattereduktionen direkt i fakturan till kunden och ansöker sedan om resterande belopp hos Skatteverket. Fokus i denna studie ligger på företag som utfört RUT-tjänster från fakturamodellens införande fram till 2015. Förändringar som skedde 2016 och 2017 i form av reducerat belopp och vilka tjänster man kan göra avdrag för ligger därmed utanför denna studie. Studien bygger på detaljerad register­data på företagen, företagsledarna och de anställda.

Rapportens ansats och begränsningar

Tillväxtanalys har i detta pm genomfört en deskriptiv statistikanalys av de näringslivs- och sysselsättningsförändringar som skett i samband med RUT-reformens genomförande under perioden 2010–15. Tillväxtanalys har analyserat utvecklingen av RUT-företagen och vilka de individer som startar eller tar anställning i företag som utfört RUT-tjänster är. Vi kan på så sätt få en bättre bild av hur dessa företag utvecklas och hur sysselsättningen för marginaliserade grupper har förändrats i samband med RUT-reformen. Framför allt för korttidsutbildade grupper som i många fall har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi kan inte i dagsläget uttala oss om specifika effekter av reformen genom att det kan ha funnits ett flertal underliggande faktorer som kan ha inverkat på resultaten. Tillväxtanalys vill betona att vi i detta skede har studerat förändringar i samband med RUT-reformen och inte effekter av reformen. För att kunna uttala oss om kausala effekter av reformen på företagen och sysselsättningen behöver vi genomföra en effektutvärdering. Den kommer att genomföras och färdigställas under våren 2019.

En växande företagsstock i storstäder och angränsande kommuner

Rapportens resultat baseras på en analys av RUT-nischade företag enligt Skatteverkets definition.¹ Denna specifika företagsgrupp är i hög grad kopplad till ett fåtal branscher, men framför allt till lokalvårdsbranschen. Våra huvudresultat visar att de RUT-nischade företagen under fem år har ökat med ungefär två tredjedelar till drygt 10 000 företag. Merparten av denna ökning skedde i början av tidsperioden och har avtagit över tid. 70 procent av företagen är lokaliserade i en storstadskommun eller i en kommun nära en storstad. Under den studerade perioden sker även en ökning av antalet utförda tjänster per företag. Överlevnadsgraden bland företagen är hög, men en stor del av företagen förblir inte RUT-nischade över tid, utan de breddar sitt tjänsteutbud. Vi ser att inträdet och utträdet av företag som är klassade som RUT-nischade står för en stor del av förändringen i denna företagsgrupp. De flesta RUT-nischade företag är enskilda firmor, men andelen har minskat något över tid. Företagen är relativt små; oftast mikro-företag med 2–9 anställda och dessa ökar under tidsperioden. Knappt en procent har över 50 anställda. Cirka 20 procent av företagen kan även klassas som ROT-nischade, det vill säga de utför både RUT- och ROT-tjänster. Dessa företag ligger oftare utanför storstadsregionerna i jämförelse med enbart RUT-nischade företag.

Fler företag drivs av kvinnor

Hälften av de RUT-nischade företagen drivs av kvinnor, merparten av dessa driver sina företag i form av enskild firma. Det innebär en betydligt större andel i jämförelse med näringslivet generellt, där andelen kvinnor som driver företag utgör cirka 30 procent. Andelen utrikes födda företagare är betydligt högre bland kvinnor än bland män. Bland kvinnor som driver företag utgör gruppen utrikes födda cirka hälften medan andelen bland män som driver företag endast utgör en fjärdedel. När det kommer till utbildningsnivån bland företagarna visar statistiken att andelen högutbildade ökar över tid, både bland män och kvinnor.

Markant fler sysselsatta i hushållsnära tjänster och fler jobb för personer med kort utbildning

Vi har fått många nya och små RUT-nischade företag med en ”hygglig” överlevnadsgrad som bildats under den undersökta perioden. Antalet sysselsatta i RUT-nischade företag utgör en liten andel av samtliga sysselsatta i landet (0,7 procent år 2015). Det vi kan konstatera är att antalet sysselsatta i RUT-nischade företag konstant ökat under den studerade perioden, men av dessa sysselsatta har en relativt stor andel haft arbetet som en sidoinkomst.

Genom att studera tidigare sysselsättningsstatus för de som var sysselsatta i de RUT-nischade företagen får vi en uppfattning om de kommer från en annan anställning eller från arbetslöshet. Resultaten visar att det är en relativt hög andel (jämfört med hela popula­tionen förvärvsarbetande) hade en anställning medan cirka 20 procent inte hade någon syssel­sättning året innan. De RUT-nischade företagen förefaller därmed rekrytera en större andel icke-sysselsatta till sina företag än andra företag.

Analyseras fördelningen på de sysselsatta utifrån utbildningsnivå har RUT-företagen fler anställda med kort utbildningsnivå (upp till 9 år) i jämförelse med utbildningsnivån bland samtliga sysselsatta i Sverige. Däremot sker en svag minskning av andelen från denna grupp bland både män och kvinnor. Parallellt sker en ökning av andelen med efter­gymnasial utbildning (minst 1 år), speciellt bland kvinnor. Anställda med gymnasie­utbildning utgör drygt hälften av de anställda och är relativ konstant över tid.

¹ Det totala beloppet för RUT-tjänster under ett år ska uppgå till minst 10 procent av löneutbetalningarna samma år.

Titel
RUT-reformen – en deskriptiv analys av företagen och företagarna

Serienummer
PM 2018:12

Diarienummer
2016/065

Ladda ner rapportenPDF