I rapporten presenteras inspel och rekommendationer till regeringens forsknings-och innovationsproposition 2024.

Det här inspelet adresserar FoI‐politiken från ett tillväxt‐ och omställningsperspektiv och våra synpunkter och rekommendationer baseras på Tillväxtanalys uppdrag och kompetens. Det betyder att vi är mer utförliga när det gäller innovationsfrågor kopplade till närings‐ och tillväxtpolitiken och åtgärder och satsningar mer direkt riktade mot företag. När det gäller forskning och utbildning vid lärosätena bidrar vi med mer allmänt hållna synpunkter och medskick.

Utgångspunkter

I Tillväxtanalys underlag har vi fyra övergripande utgångspunkter. En första utgångspunkt är att statlig forskningsfinansiering och marknaden bör ses som komplementära och kommunicerande system. Det innebär att FoI‐politiken bör underlätta för forskningsresultat att närma sig marknaden och kommersialiseras. Det innebär även att staten har en roll att stärka incitamenten för företagsinvesteringar i forskning och teknikutveckling.

En andra utgångspunkt är att statligt finansierad forskning är väl motiverad utifrån marknadsmisslyckanden, men att det är brist på analyser och utvärderingar som kan vägleda resursfördelning och specifika satsningar. FoI‐politiken bör alltså också skapa förutsättningar för analyser och utvärderingar som kan vara vägledande för statliga prioriteringar och åtgärder.

En tredje utgångspunkt är att det finns starka belägg för att forskningens kvalitet är av stor betydelse för tillväxt och omställning. Excellensforskning driver tillväxt och omställning.

Den fjärde utgångspunkten är att näringslivets tillgång till hög eller mycket hög kompetens är central för tillväxt och omställning och detta bör beaktas inom ramen för den statliga forskningspolitiken.

Vi bedömer att synpunkter på statlig FoI bör ta upp generella frågor men att de till stor del även kan struktureras efter FoI‐systemets delområden. Grundforskning och nyfikenhetsforskning sker i huvudsak vid universitet och vissa forskningsinstitut och finansieras via universitetens anslag eller forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet. Ett andra delområde är riktad forskningsfinansiering som adresserar områden som bedöms som särskilt strategiska och som kontinuerligt behöver utvecklas. För detta finns bland annat forskningsfinansiärer med profilområden och forskningsmedel vid vissa sektorsmyndigheter. Ett tredje delområde är stöd och satsningar riktade mer direkt till företag och konstellationer av både företag och andra aktörer i syfte att utveckla innovationer i näringslivet och nära marknaden. Här är Vinnova en central aktör.

Tillväxtanalys fokuserar främst innovationspolitiken direkt riktad mot näringslivet men vi berör också grund‐ och nyfikenhetsforskningen och den strategiskt inriktade forskningen.

Rekommendationer

• Tydliggör motiven för statlig FoI-finansiering
  Statlig forskningsfinansiering är väl motiverad utifrån marknadsmisslyckanden, men vi efterlyser en mer genomarbetad analys av vilka marknadsmisslyckanden som motiverar olika typer av statlig forskningsfinansiering.
  
• Stärk förutsättningarna för forskning om, och effektutvärdering av, statlig forskningsfinansiering
  Forskning och analyser visar på positiva samband mellan forskning och tillväxt. Vi stödjer därför en mycket hög ambitionsnivå när det gäller resurser till forskning. Hög kompetens och teknisk utveckling länkar forskning till snabb strukturomvandling och ökad produktivitet.
  
• Grundforskning och nyfikenhetsforskning
  Forskning och då framför allt högkvalitativ forskning har stor betydelse för tillväxt och omställning. Hur fri forskningsverksamhet resurssätts och styrs för att skapa goda förutsättningar för hög forskningskvalitet har vi inte kompetens att bedöma. Vi gör samma bedömning när det gäller styrning av universitetsutbildning inklusive forskarutbildning.
  
• Strategisk forskning
  Vi ser ett stort behov av denna forskning men också av en översyn av vilka områden som idag och för en längre tid framåt är strategiskt viktiga för samhällsutvecklingen. Regeringen bör i propositionen utarbeta kriterier för val och revidering strategiska områden – eller samhällsutmaningar – och inriktningar inom dessa som den riktade strategiska forskningen bör adressera och som förutsätter långsiktigt forskningsstöd. Ur Tillväxtanalys perspektiv är ekonomins gröna omställning ett exempel på ett sådant
  område.
  
• Innovationspolitik riktad mot företag och näringsliv
  Inom ramen för näringspolitiken finns stöd och satsningar riktade mer direkt till företag och konstellationer av både företag och andra aktörer i syfte att utveckla innovationer i näringslivet och nära marknaden. Här är Vinnova en central aktör.
  
  Vi har i tidigare avsnitt påtalat att motiven för stöd och satsningar riktade mer direkt mot företag är oklar och behöver förtydligas. Vi menar även att det är allvarlig brist på underlag om effekter av innovationspolitiska åtgärder riktade direkt mot företag och näringsliv. Som nämnts är anledningen att förutsättningarna för effektutvärdering är bristfälliga. Mot bakgrund av det får rekommendationer för denna del av FoI‐politiken vara ganska försiktiga och mer konkreta förslag bör tas fram parallellt med att kunskapsläget förbättras. Vid direkta stöd till företag bör också risker för konkurrenssnedvridning och dödviktseffekter belysas och beaktas.
  
• Kvalificerad kompetens
  Framstående forskare, talanger och högkvalificerad arbetskraft är helt centralt för tillväxten. Den här gruppen är dock inte jämt fördelad mellan länder vilket innebär att länders förmåga att attrahera och behålla dessa individer är en central del i att säkra den långsiktiga konkurrenskraften. Den här gruppen är viktiga för tillväxten av flera skäl: för företag som söker nischade spetskompetenser, för dem som rekryterar till bristyrken och för att underlätta näringslivets internationalisering (Tillväxtanalys, 2018a).
  
• Företagsinvesteringar i FoU
  Näringslivet stod 2021 för 72 procent av den FoU som utförs i Sverige och dess andel har vuxit något under det senaste årtiondet. Som andel av BNP är näringslivets FoU-investeringar klart högre än både EU:s och OECD:s genomsnitt och tillsammans med Belgien är Sverige det land inom EU där näringslivet satsar mest på FoU.
  
  Företagens investeringar i FoU är med andra ord en väsentlig del det totala investeringarna och statlig FoI‐politik bör utveckla incitamenten för FoU‐investeringar i Sverige.