Remissvar: Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa (Business in Europe: Framework för income taxation, BEFIT)
Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.
2023-12-15
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har mottagit ovan rubricerade förslag och lämnar här synpunkter på de delar som ligger inom ramen för myndighetens kompetensområde och uppdrag.
Förslaget syftar till att etablera gemensamma regler för bolagsbeskattning inom EU vilket Tillväxtanalys menar är lovvärt. Den kan på sikt leda till regelförenklingar och minskade kostnader. Det är dock en brist att förslaget inte ger en detaljerad kostnads-nyttoanalys, som framgår av den separata dokumentationen och dess bilaga, där fördelarna endast uppskattas med mycket stora marginaler, och många kostnader inte kunnat uppskattas. Det finns ett behov att tydliggöra vad förslaget innebär för de 18 947[1] förtag som potentiellt kan omfattas av förslaget. Förslaget borde därför ha innehållit en kostnadsnyttoanalys.
Tillväxtanalys menar att följande bör beaktas i utformningen av ett regelsystem; förslaget är utformat så det överensstämmer med OECD:s överenskommelse om ett ramverk för gemensamma principer för bolagsskatt[2]. Trots strävan efter enkelhet, kan justeringar av BEFIT i praktiken kräva separata uppsättningar av beräkningar. Följaktligen kan medlemsstaterna stå inför komplexiteten att administrera två uppsättningar företagsskatteregler samtidigt.
Med andra ord finns det en avvägning mellan att helt anpassa sig till pelare två (perfect allignment), vilket ökar beräkningskomplexiteten och minskar administrativa bördor, och att använda BEFIT:s enklare beräkningsmetoder, vilket riskerar att skapa parallella system men som kan förenkla/öka efterlevnaden till reglerna.
Tillväxtanalys ser en motsättning mellan artikel 45 § p.2 som menar att fördelning av beskattningsbara inkomster ska fördelas bland medlemsstaterna enligt specifik formel och artikel 48 § p.2. Den senare ger medlemslandet rätt att göra justeringar av skattesatsen. Tillräckligt många justeringar i medlemsländerna kan påverka BEFITs huvudmål och snedvrida konkurrensen mellan EU-länderna i en strävan efter ökad företagsnärvo.
För att övervaka och förbereda för utvärdering har kommissionen definierat indikatorer. Tillväxtanalys föreslår att ytterligare indikatorer för målet Att minska efterlevnadskostnaderna för EU-företag utvecklas, såsom i) långsiktiga operativa kostnader (utöver initial implementering, löpande kostnader för företag och skattemyndigheter för att upprätthålla efterlevnad), ii) kostnader relaterade till juridisk och skatterådgivning (utvärdering av de utgifter företag ådrar sig för juridiska och skatterådgivningstjänster, för långsiktig BEFIT-efterlevnad) osv. En mer detaljerad uppdelning kan hjälpa till att identifiera de mest betydande kostnadsdrivarna vid implementering av BEFIT.
Inom målet Att minska snedvridningar som påverkar affärsbeslut på den inre marknaden och därmed jämna ut spelplanen för EU-företag föreslår Tillväxtanalys föreslår att ytterligare indikatorer utvecklas såsom i) ekonomiska störningskostnader (bedömning av eventuella störningar för företag på grund av anpassning till BEFIT, såsom förändringar i investerings- eller operativa strategier och ii) mellanstatlig skattesatsparitet (spårning av konvergensen eller divergensen av effektiva bolagsskattebasen över medlemsstaterna för att bedöma harmoniseringsframsteg). Förslaget saknar specifika indikatorer för att fånga harmoniseringsgraden av skattesystemet inom EU, trots att detta är en central del av syftet.
[1] 3 958 företagsgrupper med dotterbolag utomlands och 14 989 utländskt ägda företag i Sverige. Tillväxtanalys 2023, Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet 2021 (Statistik 2023:03). Stockholm, Tillväxtanalys, 2023. Utländska företag 2021 (Statistik 2023:05). Stockholm
[2] https://www.oecd.org/tax/beps/
----------------
Beslut i ärendet har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytikern Chrysa Morfi. I ärendets handläggning har även avdelningschef Håkan Gadd deltagit
Sverker Härd
Generaldirektör
