Publicerad 01 april 2014

Utvärdering av hållbara turistdestinationer – delrapport 2

– Processutvärdering

Denna rapport utgör andra delen av uppdraget att utvärdera Tillväxtverkets projekt för hållbara turist­destinationer. Tyngdpunkten ligger på genomförandet/­processen. Vad är nytt? Vad har gjorts bättre? Vilka erfarenheter och metoder har spridits vidare?

Tillväxtverket fick i januari 2012 regeringens uppdrag att välja ett fåtal exportmogna turistdestinationer för projektet ”Hållbar destinationsutveckling”. Tillväxtverket fick 60 miljoner kronor till genomförandet av uppdraget och gjorde ett urval av fem destinationer som fick 10 miljoner kronor vardera. Dessutom tillkommer 10 miljoner i medfinansiering för varje destination. Projektet innehåller två huvuddelar; dels satsningar på att öka antalet utländska besökare och dels satsningar för att sprida erfarenheter och kunskap som genererats i projektet. De fem utvalda destinationerna är olika¹, med olika styrning, organisation och finansiering och ska utveckla metoder, modeller och verktyg för att förbättra utbudet av produkter till den internationella marknaden. Myndigheten för Tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har i uppdrag att följa och utvärdera projektet. Detta är den andra delrapporten med fokus på utvärdering av den pågående processen. Utgångspunkten har varit frågorna; Vad är nytt? Vad har gjorts bättre? Vilka erfarenheter och metoder har spridits vidare? Ser vi något mervärde med projektet som det bedrivits hittills?

Vi kan konstatera att det finns utmaningar med att både konstruera och utvärdera projekt som omfattar många aktörer på olika nivåer med olika förväntningar kopplade till tvärsektoriella och flernivå­beroende projekt. Svårigheten ligger inte enbart i utformandet av uppdragen utan även i att kunna förverkliga dem. Det ligger därför ett stort ansvar på de destinationer som blivit utvalda. Projektet har nu utvecklats och hittat sina former sedan projektstarten och följande generella iakttagelser redovisas:

  • Att bli utvald gav stort engagemang för projektet och legitimitet för destinationernas arbete i regionerna. Besöksnäringen har satts ”på kartan”.
  • Svag nationell styrning – ett medvetet val från Tillväxtverket. Effekterna av det är att destinationerna själva fått relativt fria händer att utforma sina projektplaner och projekt.
  • Fortfarande osäkerhet kring vissa frågor i projektet, exempelvis frågor kring företagsstöd och hållbarhet.
  • Fortsatt svag koppling till projektets fokus; ökningen av antalet utländska besökare och spridning av erfarenheter och kunskap som genererats i projektet. Strukturer för kunskapsöverföring saknas.
  • Stockholms skärgård avslutar sitt projekt under 2014.

Vad är nytt?

Vid nationella träffar och personliga möten som arrangeras via projektet där destinationernas erfarenheter diskuteras presenteras nya initiativ och lärdomar som kan vara av intresse för övriga destinationer, exempelvis vad gäller produktutveckling, nya samarbetsformer, informationsverktyg, arbetet kring hållbarhet med mera.

Tillväxtverkets valda arbetssätt är uppskattat hos destinationerna. Arbetssättet kräver dock stora personliga resurser från Tillväxtverkets sida. Det kan upplevas motsägelsefullt med krav på/önskan om flexibilitet från destinationerna samtidigt som det finns en önskan om tydliga direktiv och rutiner.

Nytt är också det konkreta samarbetet mellan destinationerna och samordningsgruppen för myndigheter kring besöksnäringen som kan leda till ökad kunskap och större nationell samordning av resurser.

Destinationerna arbetar med att utveckla nya metoder och nya produkter som kommer att presenteras under våren, varför de inte nämns här.

Vad har gjorts bättre?

Tillväxtverkets administrativa rutiner kring dokumentation har förbättrats, vilket underlättar för kunskapsöverföring, forskning, metodutveckling med mera.

Fler samarbeten mellan region, kommun, destination och turistföretag har utvecklats.

Kunskapsutbytet mellan Tillväxtverket och Visit Sweden AB har intensifierats bl. a med avseende på att det gemensamma arbetet i projektets styrgrupp.

Vilka erfarenheter och metoder har spridits vidare?

Hittills har inte metoder, erfarenheter eller kunskaper som arbetats fram i destinationerna kommunicerats på nationell nivå på något systematiskt sätt. Linköpings universitet har under 2014 Tillväxtverkets uppdrag att synliggöra kunskap, metoder och verktyg som nyckelpersoner inom respektive destination kan identifiera som resultat av projektet. En gemensam kommunikationsplattform saknas. Tillväxtverket håller på att utarbeta en kommunikationsplan för projektet som ska vara klar under våren 2014.

Ser vi något mervärde med projektet som det bedrivits hittills?

Ett stort värde ligger i att bli utvald vilket gjorde att det blev lättare att samla politiker och tjänstemän kring turismfrågan; att bli utvald gav legitimitet till arbetet. Samtliga destinationer uttrycker ett stort mervärde i de gemensamma träffarna där de har kunnat diskutera, ge och få stöd och ta lärdom och stärka varandra i genomförandet.

Det intensiva arbetet har till viss del förbättrat kommunernas och övriga medfinansiärers inblick i processen med att utveckla en destination och samtidigt ge mer kunskaper om de enskilda turistföretagarnas förutsättningar. Personliga möten är mycket viktiga. De extra resurser som destinationerna har fått har gjort att de kunnat förstärka och prioritera insatser framförallt för utvecklingsfrågor och kompetensutveckling.

Från anekdotiskt till systematiskt lärande

Att lära genom goda exempel har på senare tid blivit en allt vanligare målsättning för uppdrag, projekt och program. Men kanske är det dags att komplettera de ”goda exemplens” anekdotiska lärande med ett mer systematiskt lärande? Skulle en mer systematisk syn på hur kunskap skapas och hur lärande sker kunna förbättra och stärka förutsättningarna och fungera även i praktiken? Hur formulera ett uppdrag så att det fyller det politiska syftet, är genomförbart för utföraren och utvärderingsbart för utvärderaren?

¹De utvalda destinationerna är(utan inbördes ordning) Kiruna, Åre, Stockholms skärgård, Vimmerby och Bohuslän

Titel
Utvärdering av hållbara turistdestinationer – delrapport 2 – Processutvärdering

Serienummer
PM 2014:07

Diarienummer
2013/031

Ladda ner rapportenPDF