Studieområde: Grön omställning

Miljödriven näringslivsutveckling

Tillväxtanalys analyserar i detta PM de regionala förutsättningarna för miljödriven näringslivsutveckling, ofta i jämförelse med andra regionala, nationella och internationella trender. Vi utgår dels ifrån den utveckling som varit, men riktar också fokus på den framtida potential som finns i miljöföretagen utifrån ett antal olika scenarier.

Tillväxtanalys har i detta regeringsuppdrag analyserat de regionala förutsättningarna och potentialen för miljödriven näringslivsut­veckling. Analysen har gjorts både utifrån den utveckling som varit, men också utifrån den framtida potential som finns utifrån ett antal olika scenarier. Huvudfokus har legat på att analysera de regionala förutsättningarna, men ofta i jämförelse med andra regionala, nationella och internationella trender. Vi har valt att specifikt rikta fokus på att studera miljöföretagens utveckling och framtida tillväxt­potential. Vår huvudslutsats är att miljöföretagens sysselsättning har utvecklats i samma tillväxttakt som Sveriges totala sysselsättning (1 procent i genomsnitt per år under perioden 2003–14). Under denna period har det skett en del genomgripande sysselsätt­nings­förändringar i olika branschaggregat. Branschaggregatet i miljösektorn, Utvinning och tillverkning, har tappat markant (14 procent) medan branschaggregaten 4 (Vatten, avfall, avlopp och återvinning) och 5 (Tjänster) har utvecklats mest positivt. Det är många nystartade miljöföretag som tillkommer i tjänstebranscherna. Det är också tydligt att dessa generella förändringar blivit alltmer regionalt koncentrerade. I absoluta termer är det Stockholm, Skåne och Västra Götalands län som har många förvärvsarbetande i miljösektorn och till stora delar ser vi att de positiva sysselsättnings­förändringarna kan knytas till just dessa tre län.

Exportutvecklingen inom miljösektorn har varit svagare jämfört med Sveriges totala exportökning mellan åren 2003–14 (miljösektorn har haft en ökning på 4,1 procent per år jämfört med 4,4 procent per år för Sverige som helhet). Det som är intressant i detta avseende är att det är Stockholms län som drar ned snittet för hela miljösektorn. Stockholm är stort i absoluta termer, men har haft en ganska svag exportökning jämfört med många andra län. Det är framför allt de två andra storstadslänen, Skåne och Västra Götaland, som både är stora i absoluta termer och har haft en stark exportutveckling som legat över riks­snittet. Vi kan även se att Östergötland och Jönköpings län utvecklats starkt i ett export­perspektiv. Förvånansvärt svag utveckling förefaller Norrlandslänen ha haft, med undantag för Västernorrland som ökat sin export 6,6 procent per år, dock från en ganska låg nivå.

En viktig faktor som förklarar regionala skillnader i export är själva branschstrukturen. Vi har tagit hänsyn till detta och analyserat regionernas export utifrån vad som kan förväntas med avseende på själva branschstrukturen. Resultaten visar att det är Västra Götaland och Skåne som överpresterar av storstadslänen, medan Stockholm gått från att överprestera 2003 till att 2014 underprestera. Det kan också konstateras att de flesta länen under­presterar i ett sådant perspektiv. I detta verkar det finnas en framtida regional potential som inte riktigt har utnyttjats, där starka regionala industristrukturer inte har haft förmågan att utnyttja och exploatera den potential som finns i relation till deras branschstruktur och vad som kan förväntas exporteras inom miljöområdet. Analyseras exportutvecklingen inom miljösektorn utifrån branschförändringar kan det konstateras att Branschaggregat 4 (Vatten, Avfall, Avlopp och Återvinning) och 5 (Tjänster) har ökat betydligt snabbare än snittet och stod tillsammans för 48 procent av miljösektorns export medan bransch­aggregatet Utvinning och tillverkning har minskat sin exportdominans, från 57 procent år 2003 till 47 procent år 2014. Vi ser på så sätt samma generella utvecklings­mönster för exporten som för sysselsättningen inom miljösektorn.

Jämför vi dessa nationella och regionala trender inom miljösektorn med den europeiska (EU-28) kan det konstateras att miljöekonomin i Europa utvecklats starkt och starkare än ekonomin som helhet. I ett sådant jämförelseperspektiv förefaller Sverige ha haft en svagare utveckling inom miljösektorn än Europa i stort. Vi kan konstatera att sysselsätt­ning­en i europeiska miljöföretag ökat med 50 procent under perioden 2003–13 medan de svenska miljöföretagen under motsvarande period endast har ökat sin sysselsättning med 12 procent. I ett sådant europeiskt perspektiv verkar Sverige till viss del underprestera inom den miljödrivna näringslivsutvecklingen. Vi vet dock inte orsakerna till dessa skillnader, mer än att Sverige inte lyckats utvecklas i samma omfattning som de europeiska miljöföre­tagen i stort. Vi ska ha också i beaktande att miljösektorn fortfarande utgör en mycket liten andel av den totala ekonomin, endast 1,5 procent av den totala sysselsättningen och 2 procent av den totala exporten. Positiva förändringar kommer därför inte att ha alltför stor inverkan på den generella tillväxten och ekonomin i stort under nuvarande förutsättningar.

Karaktären på tillväxten för miljöföretagen har generellt sett varit mera strukturerad och koncentrerad än för övriga privata näringslivet. Med detta avses att den miljödrivna tillväxten varit relativt regionalt koncentrerad och relaterad till företagskoncerner. De själv­ständiga miljöföretagen har haft en sämre utveckling och deras betydelse för den miljödrivna tillväxten har i stort varit relativt marginell. För Sveriges vidkommande kan vi se utifrån patentstatistiken att miljöområdet är ett viktigt innovationsområde, en trend som påbörjades under 1990-talet och sedan fortsatt oavbrutet under 2000-talet. I grova drag utgör miljörelaterade patentansökningar cirka 10 procent av det totala antalet patent­ansökningar. Patenten är i hög grad relaterade till att begränsa effekter på klimatet, det vill säga patent relaterade till förnyelsebara energikällor, nya bränslen, nya teknologier för lagring av energi, nya teknologier inom transport och bygg etcetera. Sverige har en hyggligt bred industriellt orienterad patentaktivitet med ett visst fokus på nya teknologiska lösningar inom transportnäringen och nya informations- och kommunikations­lösningar i byggnader. Tillväxtanalys har analyserat den regionala innovationspotentialen och resultaten visar att denna potential med fokus på miljöteknik och exportpotential är relativt koncentrerad till Skåne, Stockholm och Västra Götalands län. Framför allt utgör de mer mogna miljöteknikföretagen som utvecklar inkrementella innovationer på både produkt och systemsidan en stor andel i dessa län. I stora drag visar resultaten att 41 procent av det totala antalet undersökta miljöteknikföretag har en hög innovationshöjd. Av dessa miljö­teknik­företag med hög innovationshöjd är det 68 procent som exporterar. I detta finns en intressant potential för miljödriven näringslivsutveckling.

Tillväxtanalys har i framskrivningen av den historiska utvecklingen analyserat vilka sysselsättningseffekter som kan förväntas inom miljösektorn, förutsatt att vi fortsätter på den trend som identifierats under perioden 2003–14. Framskrivningen sträcker sig fram till 2040 och resultaten visar att det regionala koncentrationsmönstret består. Sysselsättningen skulle öka från strax över 70 000 till 79 000 sysselsatta inom miljösektorn. Det innebär en årlig tillväxttakt på 0,4 procent som kan jämföras med rikets totala sysselsättningsökning på 0,5 procent per år fram till 2040. Trendframskrivningen visar på en relativt blygsam utveckling inom miljösektorn och frågan är vad och vilka insatser som krävs för att vi ska bryta en sådan trend och få bättre fart inom den miljödrivna näringslivsutvecklingen?

Det finns ett antal grundläggande faktorer som påverkar och stimulerar miljösektorns möjligheter att konkurrera och få ut sina produkter på marknaden. Tillgång till riskkapital och gynnsamma relativpriser är betydelsefulla och vi vet att den miljödrivna näringslivs­utvecklingen haft svårt att återhämta sig efter den finansiella krisen 2008 i Sverige och i andra länder. Vi kan även konstatera att relativpriserna i dagsläget inte är speciellt gynn­samma för miljösektorn¹. Staten kan gå in och påverka både efterfrågan och utbudet med olika typer av insatser för att stimulera den miljödrivna näringslivsutvecklingen på både nationell och regional nivå. I grova drag har Sverige valt en ”mellanväg” när det gäller att stimulera efterfrågesidan med olika regleringar jämfört med andra länder. Tillväxtanalys har i denna studie genomfört ett antal kontrafaktiska analyser för att testa vilka effekter vi skulle få på miljösektorns utveckling, både nationellt och regionalt, om vi försökte stimulera efterfrågan ytterligare genom att påverka relativpriserna mellan fossila och ickefossila bränslen med hjälp av olika skatte­höjningar på mineraloljeprodukter.

Det är två steg som beräknas. I första steget beräknas effekterna av en fördubblad koldioxid­skatt. I det andra steget analyseras hur mycket skatten skulle behöva höjas för att uppnå Miljömåls­beredningens mål. Problemet med modellen är att den inte kan skatta de positiva effekterna av minskade utsläpp utan endast skatta de ökade kostnaderna och negativa effekterna på produktionen och konsumtionen i olika branscher och i olika regioner utifrån nuvarande produktionsteknologi. Om det skulle finnas ett tydligt alternativ till mineraloljan, det vill säga ett konkurrenskraftigt substitut för framställning av bio­bränslen från skogsråvara, skulle vi kunna få fram helt andra resultat. På regional nivå skulle en sådan teknologi kunna generera helt andra mönster av hur regionerna påverkas i termer av produktion och välfärd. Oavsett dessa begränsningar kan de dock vara intressant att synliggöra de regionala kostnader som är förknippade med en sådan efterfrågedriven insats utifrån nuvarande teknologiska begränsningar.

Resultaten från dessa skattningar och kontrafaktiska analyser visar att den här typen av insats kan leda till relativt stora kostnader för vissa branscher och regioner om det inte finns tydliga ersättnings­alternativ. I termer av välfärd är det framför allt Övre Norrland som påverkas mest negativt medan Stockholm klarar sig bäst. Storstads­länen kommer att klara en sådan här omställning relativt bra medan andra län kommer få det tuffare. Den här typen av efterfrågedriven insats kan på många sätt vara effektiv för att stimulera en miljö­driven näringslivsutveckling men med tanke på att miljösektorn utgör en relativt begränsad del av den totala ekonomin kan den här typen av insats om den drivs för långt leda till relativt stora negativa regionala effekter.

Det finns dock andra former av efterfrågestimulerande insatser som nu genomförs inom ramen för den pågående strukturfondsperioden, efterfrågestimulerande insatser som är av karaktären informations- och främjandeinsatser. EU:s strukturfondsmedel är en viktig finansiär när det gäller offentliga insatser på miljödriven näringslivsutveckling. Tillväxt­analys har i detta uppdrag fått uppgiften att ge förslag på hur sådana insatser skulle kunna utvärderas i ett senare skede med fokus på insatsernas resultat och effekter. I detta ingår även att analysera och bedöma förutsättningarna för att värdera resultat och effekter utifrån rådande förutsättningar. Tillväxtanalys har i tidigare utvärderingsrapporter lyft fram ett antal generella problem i samband utvärderingsbarheten av strukturfondsprojekt. Vissa har blivit åtgärdade men inte alla. Det positiva är nu att Tillväxtverket samlar in företagens organisationsnummer vilket kommer att underlätta uppföljningen och utvärderingen av insatsernas effekter på själva målgrupperna. Det negativa är att projektbeskrivningarna är alltför bristfälliga. Det är svårt att utreda vad som är huvudsak och bisak och vad man egentligen genomför. Det innebär att det i många fall är oklart vad det är för typ av insats som genomförs och hur mycket som man har just fokuserat på denna insats.

Konsekvenserna blir att det blir svårt att gruppera och värdera själva insatsen och skapa ett lärande kring detta. Konkretiseringsnivån på dessa projektbeskrivningar måste därför skärpas upp. Vi saknar även ett transparant och lättillgängligt system för genomförda utvärderingar och dess åtkomst på webben. I syfte att framöver utvärdera insatser riktade mot miljödriven näringslivsutveckling inom strukturfondsprogrammen har Tillväxtanalys i grova drag kartlagt finansieringsfördelningen mellan olika miljöinriktade insatser. Den stora samhällsekonomiska vinsten i många av dessa miljöinsatser ligger förstås i att få ned koldioxidutsläppen. Tillväxtanalys fokus kommer dock vara att utvärdera effekterna på företagen som är den mest centrala målgruppen utifrån ett tillväxtperspektiv.

Resultaten från vår genomgång pekar på att stora miljöinriktade insatser i dessa struktur­fonds­program är riktade mot att effektivisera och göra företagens produktionsprocesser mer hållbara. Inom ramen för detta genomförs många efterfrågestimulerande insatser i form av olika typer av främjande åtgärder riktade mot företagare. Tillväxt­analys fokusering blir i detta att värdera hur många av dessa företag som ställer om sin produktion och vilka effekter detta får på företaget. Beroende på resultatutfall kan man sedan analysera orsakerna, framför allt utifrån ett lärandeperspektiv. Den andra delen som Tillväxt­­analys vill utvärdera är de utbudsorienterade insatserna som är riktade specifikt för att stödja företagarnas produktutveckling inom miljöområdet. Dessa insatser vill vi framför allt utvärdera utifrån deras innovationshöjd, genomslag på marknaden och kommersiali­se­ring. Detta behöver vi dock genomföra i samverkan med Vinnova och Energimyndigheten. I dagsläget vill Tillväxtanalys framför allt betona vikten av att projektens utvärderings­barhet kan förbättras genom att Tillväxtverket som är förvaltande myndighet sätter ökat fokus på projektbeskrivningarna och i dialog med projektägarna särskilt konkretiserar projektens målgrupper och planerade insatser.

¹ Dvs. priset på olja är relativt lågt idag i jämförelse med icke-fossila bränslen

Miljödriven näringslivsutveckling

Serienummer: PM 2017:13

Diarienummer: 2016/012

Ladda ner rapporten Pdf, 1.8 MB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev