Studieområde: Grön omställning

Från frivillig till obligatorisk
hållbarhetsrapportering

Stora företag måste från 2017 upprätta en årlig hållbarhetsrapport. Det ska göra informationen om hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor mer öppen och jämförbar. I detta PM kartlägger Tillväxtanalys vilka företag och klimatutsläpp som omfattas av Sveriges genomförande av EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering. Vi analyserar företagens hållbar­hets­redovisning innan direktivet genomfördes, samt under ett år med lagkrav.

Det svenska genomförandet av EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering omfattar två tredjedelar av netto­omsättningen i bolagssektorn och två tredjedelar av näringslivets koldioxidutsläpp. De svenska börsnoterade företagens hållbarhets­rapporter tycks något öppnare och mer jämförbara än i våra nordiska grannländer men det finns utrymme för förbättring.

I oktober 2014 antogs ett EU-direktiv med rättsliga krav på att stora företag med fler än 500 anställda ska upprätta en årlig hållbarhets­rapport. Rapporten ska ge upplysningar om hur företagen arbetar med miljöfrågor, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporterings­kraven, som gäller från 2017, syftar till att göra informationen om hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor mer öppen och jämförbar.

Sverige implementerade det nya regelverket den 1 december 2016 genom förändringar i bland annat årsredovisningslagen (1995:1554). Det svenska rapporteringskravet gäller för alla företag som

  1. i genomsnitt har mer än 250 anställda,
  2. har en nettoomsättning på över 350 miljoner kronor eller en balansomslutning på 175 miljoner kronor,
  3. uppfyller minst två av ovanstående kriterier angående omsättning, balansomslutning eller antalet anställda.

Det svenska genomförandet är därmed bredare än det som krävs enligt EU-direktivets miniminivå, dels genom att omfatta alla företag som har över 250 anställda i genomsnitt, det vill säga hälften av det som direktivet anger, dels genom att rapporteringskravet gäller för alla företag och inte enbart börsnoterade eller vissa finansiella företag.

I detta PM analyserar Tillväxtanalys Sveriges implementering av EU:s direktiv om hållbarhets­redovisning. Rapporten är en delstudie i ramprojektet Kan finansmarknadens hållbarhets­värderingar bidra till näringslivets gröna omställning och ger det i så fall en roll för staten?

Vilka företag omfattas av hållbarhetslagen?

Med hjälp av företagsdata och data över produktionsbaserade utsläpp på industrinivå för 2015 kartlägger vi hur stor andel av Sveriges näringsliv, ekonomi samt koldioxidutsläpp som omfattas av det förstärkta redovisningskravet.

  • Med de svenska storlekskriterierna omfattas omkring 1500 fristående företag av den nya hållbarhetslagen, vilket motsvarar omkring tre procent av alla aktiebolag. Det finns en stor spridning av skyldigheten att redovisa mellan olika delar av näringslivet. Andelen företag i jordbruksnäringen som hållbarhetsredovisar är omkring en procent att jämföra med nära 100 procent av företagen inom mineralnäringen.
  • Totalt arbetar omkring 1,05 miljoner personer i de företag som hållbarhetsredovisar vilket motsvarar 45 procent av alla anställda i den privata sektorn.
  • Nettoomsättningen för de företag som omfattas av hållbarhetsdirektivet uppgick till 4 470 miljarder kronor, motsvarande två tredjedelar av den totala nettoomsättningen i bolagssektorn.
  • När det gäller förädlingsvärde sker 62 procent av värdeskapandet i företag som omfattas av EUs redovisningskrav. Andelen varierar från närmare 100 procent för branschen Utvinning av mineral till 21 procent för branschen Annan serviceverksamhet.
  • Hållbarhetsredovisningskravet beräknas omfatta 58 procent av alla fasta tillgångar i den svenska bolagssektorn.
  • De hållbarhetsrapporterande företagen svarar för 67 procent av näringslivets koldioxidutsläpp och 58 procent av de övriga växthusgaserna.

Har de svenska företagens hållbarhetsrapportering blivit mer öppen och jämförbar över tid?

Tillväxtanalys undersöker även öppenheten och jämförbarheten hos de svenska företagens hållbarhets­rapportering de senaste fyra åren, varav det senaste året under direktivets lagkrav. Vi tolkar en öppen hållbarhets­rapportering som mängden hållbarhetsinformation som företagen rapporterar. Jämförbar hållbarhetsrapportering översätts som enhetligheten hos det rapporterade hållbarhetsarbetet företagen emellan, alltså om företagen väljer att rapportera samma information. Tillväxtanalys använder databasen Nordic Compass, som innehåller uppgifter om ESG-indikatorer för runt 400 företag som handlas på NASDAQ OMX Nordic large- and mid-cap-segment, varav ungefär 40 procent är bolag med huvudkontor i Sverige.[1] Nordic Compass innehåller närmare 80 ESG-indikatorer, uppdelat i kategorierna miljö (E), samhällsansvar (S) och styrning (G) och löper över fyra år, från 2014 till 2017.

  • Analysen visar att företagen i genomsnitt redovisar ungefär hälften av miljö- och samhällsansvars­indikatorerna (E och S) samt något fler av styrnings­indikatorerna (G).
  • De svenska företagen redovisar något mer hållbarhetsinformation än de utländska företagen, framför allt styrningsinformation.
  • Det går inte att se någon tydlig förändring av mängden rapporterad information över tidsperioden.
  • ICB-sektorerna Råvaror, Dagligvaror och Telekommunikation redovisar flest hållbar­hetsindikatorer totalt medan företag inom Hälsovård, Teknologi och Finans rapporterar minst antal. Medan företag inom Konsumenttjänster och Teknologi tycks minska mängden rapporterade hållbarhetsindikationer över de senaste fyra åren förefaller Olje- och gassektorn öka sin hållbarhetsrapportering.

Hållbarhetsrapporternas jämförbarhet undersöks genom statistiska tester av enhetligheten hos företagens redovisade hållbarhetskriterier.

  • Måttet på de svenska hållbarhetsrapporternas enhetlighet håller en nivå halvvägs mellan slumpmässig och perfekt samstämmighet.
  • Måttet indikerar att företag med huvudkontoret i annat land än Sverige hållbarhetsrapporterar mindre enhetligt än de svenska företagen.
  • De svenska hållbarhetsrapporterna tycks bli något mer enhetliga över tid, medan de utländska företagens hållbarhetsrapportering uppvisar en mer konstant eller svagt negativ utveckling. Vi ser inga uppenbara trendbrott i samband med att regelverket implementerades.
  • Uppdelat på ESG-kategori är det tydligt att det är rapporteringen av styrnings­indikatorer (G) som är mest enhetlig, både bland de svenska och bland de utländska företagen.

Slutsats

Genom att Sverige implementerat EU:s direktiv om hållbarhetsredovisning bredare än föreskriven miniminivå omfattas mer än hälften av näringslivet med avseende på föräd­lings­värde och koldioxidutsläpp. Även om svenska företag i genomsnitt redan tycks rappor­tera mer hållbarhetsinformation och på ett mer enhetligt sätt än grannländerna finns utrymme för ökad öppenhet och jämförbarhet. Om ett par år är det möjligt att utvärdera om redovisningskravet får denna effekt.

¹ ESG indikatorerna är: Environmental (E), Social (S) och Governance (G).

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev