Vad är problemet som insatsen förväntas lösa eller reducera?
Syftet och problemformuleringen är viktiga delar när man operativt arbetar med utformning av insatsen. Vad ska man styra mot? Vad är det egentliga problemet? Även i efterhand när man ska ta reda på om insatsen har nått sitt mål är ett väl specificerat problem till god hjälp.
Ett exempel. Generationsskifte i företag är ett tillväxtpolitiskt problem. Om generationsskiftet inte kan lösas på ett bra sätt riskerar fungerande företag att läggas ned med åtföljande förlust av sysselsättning. Information om förestående generationsskifte är en viktig aspekt. Relevant information måste nå ”rätt” företagare för att ett effektivt generationsskifte ska ske och onödiga företagsnedläggningar undvikas.
I exemplet ovan ser man hur ett övergripande problem, generationsskifte, blir mer specificerat när det landar i ett problem om information. En sådan konkretisering är till god hjälp både i utformning av en insats och i förståelsen kring hur den kan utvärderas. I detta exempel blir det också tydligt att insatsen enbart indirekt kan påverka den övergripande generationsskifteproblematiken. Vi vet t.ex. inte om de som nås av informationen kommer att förändra sitt beteende.
En bra och tydlig beskrivning av problemet som man avser att lösa eller motverka inleds vanligen med en allmän bakgrund. Bakgrunden är till för att rama in, kontextualisera och avgränsa insatsernas målområde. När man konkretiserar och avgränsar kan det innebära att man ibland kan bli tvungen att redogöra för begreppsdefinitioner. Det betyder att man beskriver exakt vad man menar med uttryck som exempelvis konjunkturpåverkan, spårbundenhet eller företagsledare.
En större utvärderingsinsats kan bestå av flera delrapporter som utgår från samma problemformulering, men ofta antar olika perspektiv och metodansatser.
Läs mer:
