Studieområde:
IT i landsbygder
– IT-användning med fokus på mikroföretag
Inledningsvis kan konstateras att det i ett flertal politiska styrdokument finns en tydlighet om den vikt regering och riksdag fäster vid tillgången till infrastruktur i alla delar av landet. Tillgång till och användning av elektronisk kommunikation är en viktig förutsättning för tillväxt och sysselsättning.
Kompletterande bild av tillgång i gles- och landsbygder
Post- och telestyrelsen, PTS, har genomfört en bredbandskartläggning som publicerades 2010. Denna kartläggning från Tillväxtanalys ger en kompletterande bild av hur tillgänglighet till och användning av bredband ser ut för små företag i gles- och landsbygder. Den metod som används för att beskriva detta är dels en geografisk beskrivning av den teoretiska bredbandstillgången till olika kapaciteter (bygger på data från Post- och Telestyrelsen [1] ), dels genomförda intervjuer av småföretagare och kommunföreträdare i gles- och landsbygdskommuner. Dessutom har en enkätundersökning utförts av SCB på uppdrag av Tillväxtanalys och .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).
Det finns två huvudsakliga åtgärdskategorier med syfte att öka tillgång till och användning av IT; dels åtgärder som på olika sätt syftar till att stimulera infrastrukturutbyggnad, dels åtgärder som syftar till att höja kompetensen och öka medvetenheten om nyttan av att använda IT, varav den första prioriteras i dagsläget.
Låg tillgång till accesskapacitet i bygder med låg tillgänglighet
Det framgår tydligt när resultatet från PTS bredbandskartläggning överförs i geografiska områden definierade utifrån tillgänglighet till orter med olika befolkningsantal. Ju mer perifert ett område ligger, ju sämre är tillgången till bredband. Detta gäller områden i hela landet och inte enbart i Norrlands inland, även om de geografiska avstånden är störst där. Tillgång till 100 Mb eller mer är förbehållen de storstadsnära områdena. Tillväxtanalys genomgång visar också att tillgång till bredband med kapacitet på 10 Mb saknas för 30 procent av mikroarbetsställena i områden med mycket låg tillgänglighet, vilket är bättre i jämförelse med alla arbetsställen där hela 40 procent saknar till kapacitet över 10 Mb. Att mikroarbetsställen i större utsträckning är etablerade där det finns relativt god bredbandskapacitet kan bero på att just tillgången till god kapacitet styr den geografiska etableringen av arbetsstället.
Tillgång till stabilt och säkert bredband viktigast för småföretagen
Utifrån de djupintervjuer som har gjorts med mikroföretag i gles- och landsbygder kan det konstateras att det sett ur deras infallsvinkel är viktigast att det finns en kontinuerlig tillgång till stabil bredbandskapacitet både för upp- och nedladdning. Mobila lösningar är inte lika tillförlitliga som fasta lösningar via fiber. Som företagare måste de kunna lita på att tekniken fungerar för att vara en trovärdig partner, exempelvis vid försäljning via Internet av varor och tjänster. Beroende på vilka behov företagen har och på vilken bredbandskapacitet som finns tillgänglig har företagen valt olika tekniska lösningar för att utveckla sina verksamheter.
Förslag till förbättrad uppföljning av utbyggnad och nyttjande av bredband
För att på ett bra sätt följa upp regeringens bredbandsstrategi finns i dagsläget två huvudsakliga förbättringsområden att jobba vidare med. Dels går det att förbättra den geografiska analysen och dels går det att ge en bättre, mer fullödig, statistisk bild. Därutöver har även bättre samordning mellan myndigheter och bidragsformer samt stöd till utbildningsinsatser efterfrågats.
Mer detaljerad geografisk beskrivning och analys
Tillväxtanalys genomgång visar att det går att göra en mer detaljerad och nyanserad beskrivning av hur bredbandstillgången ser ut i landets olika delar. Här kan ett fortsatt samarbete mellan PTS och Tillväxtanalys etableras genom att Tillväxtanalys tillgänglighetsmodell används i kombination med PTS bredbandskartläggning.
Statistik bör kompletteras med djupintervjuer av företagare
Den statistik som finns tillgänglig kommer alltid att ha en stor eftersläpning eftersom teknikutvecklingen inom IT-området sker snabbt. Det är därför otillräckligt att följa utvecklingen endast utifrån statistiska data. Därför är det viktigt att komplettera statistiska data med djupintervjuer för att följa mikroföretagens behov av och användning av Internet och hur de utnyttjar det pågående teknikskiftet. Urvalet bör vara relativt stort och enkäter/intervjuer skulle förslagsvis göras vart tredje år. Urvalet bör dessutom kompletteras med företagare från de areella näringarna, då dessa näringar inte har inkluderats i tidigare undersökningar. Urvalet bör även vara så stort att det speglar bransch och branschtillhörighet.
1 PTS Bredbandskartläggning 2009
IT i landsbygder – IT-användning med fokus på mikroföretag
Serienummer: Rapport 2010:11