Studieområde:

Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service

Tillväxtanalys analyser av utvecklingen  visar att  antalet serviceställen  för både dagligvaror, drivmedel och skolor minskat även under det senaste året. Minskningarna har emellertid varit  lägre än under de närmast förgående åren.  Nedgången av antalet serviceställen har varit störst i glesbygder men förändringarna i absoluta tal är relativt små.

Antalet apotek och antalet vårdcentraler har ökat efter de reformer som genomförts, med en i ett nationellt perspektiv ökad geografisk tillgänglighet som följd.  Förbättringarna varierar dock stort mellan olika områden och delar av landet. Förbättringarna har i första hand skett i områden med en sedan tidigare god tillgänglighet. I områden med en låg eller mycket låg tillgänglighet till tätorter har förändringarna varit begränsade.

Dagligvaror

Under det senaste året minskade antalet dagligvarubutiker endast marginellt, nedgången var totalt sett endast 0,1 procent. Detta kan jämföras med utvecklingen under åren dessförinnan då antalet butiker minskade med cirka 1 procent mellan år 2009 och 2010 och med cirka  2,5 procent per år  under de två närmast föregående åren.  Sedan år 1996 har antalet dagligvarubutiker i landet som helhet minskat med över 23 procent.

Nedgången i glesbygder och tätortsnära landsbygder under det senaste året var cirka 2 procent. Det  är ungefär samma förändring som året före år i glesbygder men  en något lägre förändring i tätortsnära landsbygder.

Utvecklingen  varierar  mellan olika butikstyper och mellan områden. Antalet små eller mindre butiker, s.k. övriga dagligvarubutiker, har minskat kraftigt under hela mätperioden. Under det senaste året minskade butikskategorin med cirka 2,7 procent och sedan år 1996 är nedgången över  67 procent.  Antalet butiker i övriga kategorier, med undantag av trafikbutiker och butiker minst 800 m 2 som ej är stormarknad, har däremot ökat sett över hela mätperioden.

Drygt 7 700 personer har längre än 20 minuters bilfärd till den närmaste butiken, vilket är en ökning med cirka 2 300 personer sedan år 2002 men en liten förbättring sedan föregående år. Antalet personer med längre än 30 minuter till den närmaste butiken har ökat med drygt 400 personer sedan år 2002 och med 75 personer sedan 2010.

Drivmedel

Den strukturomvandling som har pågått under flera år har inneburit stora förändringar och i många gles- och landsbygder har effekterna för tillgängligheten varit märkbara. Under de senaste åren har emellertid marknaden stabiliserats och förändringarna mattats av. 

Under det senaste året minskade antalet försäljningsställen för bensin och diesel med 2 procent.  Mellan  åren 2009 och 2010 minskade antalet försäljningsställen med cirka 4 procent.  Nedgången i antalet försäljningsställen under det senaste året har alltså varit mindre än under närmast föregående år. I glesbygder visar utvecklingen under det senaste året t.o.m. på en svag ökning av antalet försäljningsställen. Förändringarna i absoluta tal är dock små. De nya aktörer och de nya lokala lösningar som etablerats på många orter ligger bakom utvecklingen.

Tillväxtanalys analyser visar att tillgängligheten varierar stort, såväl mellan olika delar av landet som inomregionalt. Genomförd kartläggning visar att 240 000 personer har mer än 10 minuter till det närmaste tankstället för bensin eller diesel. Knappt 11 700 personer har mer än 20 minuter till det närmaste tankstället vilket är en minskning med cirka 2 000 personer eller närmare 15 procent sedan föregående år. Förbättringarna berör i första hand glesbygder.  Tillgängligheten i tätorter är god.  Möjligheten att tanka fordonsgas saknas nästan helt i glesbygder och tätortsnära landsbygder.

Apotek och apoteksombud

Sedan apoteksreformens ikraftträdande har antalet apotek ökat med 317, eller cirka 34 procent. Huvuddelen av de nya apoteken har tillkommit i områden eller på orter där det funnits apotek sedan tidigare och där tillgängligheten i de flesta fall redan varit god. Inte något av de nya apoteken har etablerats  i områden med en låg eller mycket låg tillgänglighet till tätorter.

Antalet apoteksombud har fortsatt att minska. År 2011 fanns de 755 ombud vilket är en minskning med 85 ombud eller 10 procent sedan år 2009. Sedan år 1999 har antalet ombud minskat med närmare 22 procent.

127 000 personer har 20 minuter eller mer till sitt närmaste apotek. Av dessa har drygt 20 000 personer mellan 30 och 40 minuter och cirka 7 400 personer mer än 40 minuters restid till det närmaste apoteket. För huvuddelen av befolkningen, eller drygt 98 procent, är avståndet till närmaste apotek kortare än 20 minuter. Tillgängligheten har förbättrats sedan tiden före apoteksreformens införande  men den förbättrade tillgängligheten berör i huvudsak boende i områden med en hög eller mycket hög grad av tillgänglighet till tätorter.

Tillväxtanalys har ett särskilt regeringsuppdrag att följa och analysera den geografiska tillgängligheten till receptbelagda och receptfria läkemedel med anledning av omregleringen av apoteksmarknaden. I uppdraget kommer Tillväxtanalys att fördjupa analyserna av utvecklingen på apoteksområdet. En första delrapport kommer att lämnas i december 2011.

Vårdcentraler

Sedan vårdvalsreformen infördes har antalet vårdcentraler inklusive filialer ökat med närmare 19 procent. Antalet vårdcentraler som drivs av privata entreprenörer har ökat markant, och av det totala antalet vårdcentraler drivs 40 procent av privata entreprenörer.

Förändringarna varierar stort mellan olika län och mellan områden. Mer än hälften, eller 55 procent av de nya vårdcentralerna, har etablerats i områden med en mycket hög tillgänglighet till tätorter och 32 procent i områden med hög tillgänglighet till tätorter. I de områden av landet där tillgängligheten till tätorter är låg eller mycket låg är har endast 1 vårdcentral tillkommit.

För huvuddelen av befolkningen, eller närmare 99 procent, är avståndet till närmaste vårdcentral kortare än 20 minuter. Tillgängligheten, mätt som närhet till den närmaste vårdcentralen, har förbättrats sedan tiden före vårdvalsreformens införande. De största förbättringarna har skett i områden där tillgängligheten i ett geografiskt perspektiv redan tidigare varit god eller mycket god.

Valfriheten varierar stort mellan olika delar av landet trots att det har tillkommit ett stort antal vårdcentraler.  I tätbefolkade län och större tätorter är möjligheterna att välja vårdcentral ofta väldigt stora. I andra mer glest befolkade län och mindre orter saknas många gånger i praktiken dessa valmöjligheter.

Grundskolor

Även under det senaste året har antalet skolor minskat i samtliga områdestyper. Nedgången under det senaste året har dock varit mindre i samtliga områdestyper än under närmast föregående år.  Den totala minskningen var knappt 1 procent, att jämföra med året före då antalet skolor minskade med cirka 2,5 procent.  Sedan år 2002 har det totala antalet grundskolor i landet som helhet minskat med närmare 9 procent.

Relativt sett var minskningen  under det senaste året  störst i glesbygder med drygt 3 procent, att jämföra med cirka 8 procent året före. Nedgången i övriga områdestyper var det senaste året mindre än 1 procent. Antalet skolor i glesbygdsområdena har sedan några år tillbaka nått en nivå där varje skola som läggs ned ger ett tydligt avtryck även i relativa termer.

Under år 2010 hade mer än 900 elever i årskurs 1-6 mer än två mils resa till sin närmsta skola. Det är en minskning med cirka 100 elever sedan år 2002.

Postservice

Under de senaste åren har det skett stora förändringar i postservicenätet. Mellan åren 2010 och 2011 minskade antalet serviceställen i samtliga områdestyper, sammantaget med 162 serviceställen eller cirka 8 procent. Sedan år 2006 är minskningen cirka 16 procent.

I relativa termer har den största minskningen skett i glesbygdsområden.

Bankomater

Antalet bankomater har minskat något under det senaste året men sedan år 2007 har antalet bankomater ökat med cirka 17 procent.

Av Tillväxtanalys underlag framgår att 49 000 personer i glesbygdsområden och 59 000 personer i tätortsnära landsbygder har 20 minuter eller längre med bil till närmaste bankomat. De största bankaktörerna i Sverige har bildat ett gemensamt bolag för en samordning av nuvarande nät av bankomater.  Detta kommer att innebära att antalet bankomater minskar vilket troligen även kommer att påverka tillgängligheten.

Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service

Serienummer: Rapport 2011:10

Diarienummer: 2011/053

Ladda ner rapporten Pdf, 2.3 MB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev