Hallå där Irene
Lär känna Tillväxtanalys analytiker Irene Ek. Här delar hon med sig av sina tankar om sitt arbete och sina studier av digitalisering och AI.
Du har en lång karriär som forskare och analytiker bakom dig. Vad är drivkraften bakom din passion att djupdyka i olika ämnesområden?
Jag har lett 16 regeringsuppdrag där vi har analyserat hur statliga stöd adresserar olika samhällsutmaningar. Ett exempel är Sveriges största exportaffärer, Gripen-affären med Brasilien, där vi analyserade den teknologiska kunskapsöverföringen i det industriella partnerskapet. En av anledningarna till att Sverige fick storordern var just en unik affärsmodell där teknologisk kunskapsöverföring ingick. Ett annat exempel är mätningar av hur företagens digitala mognad påverkar produktiviteten. Just nu leder jag ett kunskapsprojekt om artificiell intelligens (AI). En stark drivkraft för mig i just det projektet är Sveriges höga ambition att konkurrera på den tekniska fronten. Den röda tråden är hur den tekniska utvecklingen skapar affärsnytta för företagen och konkurrenskraft för Sverige.
Vilka är trenderna de närmaste tio åren?
Den tekniska utvecklingen går bitvis snabbt. Det gör att den offentliga statistiken inte riktigt hinner med. Företag och politiska beslutsfattare agerar under stor osäkerhet. I ett av de projekt som jag ledde valde vi att titta tio år framåt i en så kallad framsyn. Resultaten visar bland annat att det är arbetsuppgifter snarare än att hela jobb som kommer att förändras försvinner. Det kommer att kräva en mix av olika digitala kompetenser där människor och maskiner behöver samarbeta för att på bästa sätt utnyttja varandras styrkor.
I år gav du ut boken ”Digitalisering i företag”, vad gör du mer för att sprida den kunskap som du samlar på dig?
Inom AI området till exempel hade jag en workshop med de Svenska AI aktörerna inom ramen för RISE AI agenda för Sverige. Jag presenterade interima resultat från den AI policyanalys jag jobbar med för tillfället. Genom att kommunicera med aktörerna under projekttiden landar resultaten efter hand samtidigt som jag får en möjlighet att testa och förbättra mina analysmodeller. Jag tycker det är positivt att interima resultat från AI policyanalysen kunde användas när de svenska AI aktörerna hade en dragning i riksdagen nu i november.
Digitalisering är ju ett väldigt brett ämnesområde, vad mer specifikt studerar du just nu?
Just nu analyserar jag hur AI påverkar jobben och konkurrenskraften. Många länder vill vara bäst i världen på att utveckla och använda AI. Genom Tillväxtanalys STATT-medel vistades jag på OECD AI Observatory i Paris och skrev då i samarbete med en OECD kollega rapporten ”AI measurement in ICT usage surveys ”där vi jämför hur AI används i fem OECD-länder. Rapporten har fått stor internationell uppmärksamhet och ordföranden för OECD:s huvudkommitté för digitaliseringspolitik (CDEP) hörde nyligen av sig och gratulerade till den. Vi har presenterat resultaten och fått kommentarer från digitaliserings- och AI-experter från 50 nationer. Jag har också presenterat interima resultat från min AI policyanalys för OECD AI Observatory samt hållit en workshop med aktörerna i det svenska AI ekosystemet.
Under din yrkeskarriär har du testat på flera arbetsplatser, vad gör Tillväxtanalys till en attraktiv arbetsplats?
Jag får möjlighet att utforma och leda kunskapsprojekt om hur digitaliseringen driver produktivitet, företagens digitala mognad och artificiell intelligens. I min roll får jag möjlighet att samarbeta med de länder som ligger längst fram i AI-utvecklingen som USA, Kina, Japan och Sydkorea. Under fyra år har jag fått möjlighet att vara vice ordförande i OECD:s arbetsgrupp för den digitala ekonomin och jag är sedan ett år tillbaka teammedlem i OECD AI Observatory.
