Hallå där Eva Alfredsson, analytiker på Tillväxtanalys

Årets pristagare av ekonomipriset hyllas för sin forskning kring hur man kan använda naturliga experiment för att dra slutsatser om orsak och verkan. Vad är din reflektion kring utnämningen?

Card, Angrist och Imbens forskning är väldigt spännande. De har utvecklat metoder för att undersöka samband som är svåra att studera av etiska och andra skäl då man tex inte vill eller kan experimentera med människors livsval tex vilka effekter på lönenivån ett extra studieår ger. Dom har utvecklat metoder att ta vara på slumpmässiga eller oförutsägbara förändringar i samhället som ger oss förutsättningar att analysera dessa frågor i ”naturliga experiment”.

Har du något exempel där Tillväxtanalys har använt sig av naturliga experiment?

Vi på Tillväxtanalys tog tillfället i akt att använda coronapandemins inledande börsfall för att studera hur hållbara företag (definierade som ESG-presterare) klarade sig jämfört med övriga företag. Coronapandemins börsfall utgjorde då ett naturligt experiment där vi kunde testa de resultat vi fått i en tidigare studie men i en kontext av små börsvariationer. Under coronapandemin drabbades inte bara Sverige utan hela världens börser av ett börsfall som var kraftigt och oväntat. De tidigare resultaten hade indikerat att hållbara företag står emot börsfall bättre och i det naturliga experimentet bekräftades dessa resultat. Hållbara företag stod emot även detta kraftiga börsfall bättre.

Vilka styrkor och svagheter ser du med metodiken?

En uppenbar nackdel är att forskaren inte har full kontroll över situationen och de studerade faktorerna. Det går inte heller alltid att identifiera naturliga variationer som kan användas som utgångspunkt för experimentet. Vårt motiv till att använda metoden var att ta tillfället i akt när det sker förändringar i omvärlden som kan nyttjas. Som i alla studier är det viktigt att vara medveten om potentiella fallgropar och att testa resultatens robusthet.