Studieområde:

Direktinvesteringar inom tjänste­sektorn och offshoring av tjänster

Rapporten diskuterar de utländska direktinvestering­arnas (kommersiell närvaro utomlands) betydelse inom tjänstesektorn. Direktinvesteringar förväntas spela en särskilt viktig roll där eftersom det ofta finns ett behov av att producent och konsument befinner sig på samma ställe när tjänster tillhandahålls (proximity burden).

I rapporten redogörs för den statistik som produceras i Sverige för att mäta direktinvesteringar och  den  diskuterar  även  fördelar och nackdelar  med olika statistikkällor. Avgörande för vilken typ av statistik som är lämplig att använda sig av bestäms av för vilket ändamål den ska utnyttjas. Om syftet är att försöka beskriva omfattningen, särskilt på branschnivå, av de multinationella företagens verksamhet och den inverkan dessa företag har på sina värdländer och hemländer är den statistik som mera direkt beskriver dessa företags ekonomiska aktiviteter i moderföretagen i hemlandet och dotterföretagen utomlands att föredra framför den statistik på direktinvesteringar, bestående av kapitalflöden och tillgångar, som utgör underlag till betalningsbalansen. För den förra är Tillväxtanalys statistikansvarig myndighet och för den senare är det Riksbanken.

Under de senaste tjugo åren har det skett en förskjutning av direktinvesteringarna i världen från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn. Kommersiell närvaro utomlands är vanligare än handel över gränser när tjänsteföretag ska tillhandahålla en produkt jämfört med industriföretag. Dessutom har den relativa betydelsen av kommersiell närvaro utomlands i förhållande till handel över gränser ökat på senare år och det gäller både inom tjänstesektorn och inom industrin.

De multinationella företagen spelar en avsevärt större roll inom den svenska industrin än inom  svenska  tjänstesektorn.  Medan andelen sysselsatta som arbetar i multinationella företag har varit relativt konstant under senare år har utlandsägandet ökat på bekostnad av inslaget av svenska multinationella företag, mycket beroende på att tidigare svenskägda multinationella företag har blivit utlandsägda. I ett internationellt perspektiv är andelen sysselsatta i utlandsägda företag inom den svenska tjänstesektorn hög.

Om vi enbart betraktar de svenska multinationella företagen  har sysselsättningsandelen i moderföretagen i Sverige fallit kraftigt och det gäller såväl för tjänstesektorn som för industrin. I tjänstesektorn har det skett en expansion av sysselsättningen i dotterföretagen i andra höglöneländer, vilket skulle kunna tolkas som att tjänsteföre­tagen söker sig till liknande marknader med stor efterfrågan (höga inkomster och löner). I industrin har sysselsättningsökningen framförallt  ägt rum i dotterföretagen i låglöneländer. Detta indikerar att motivet till att etablera sig utomlands inom industrin i större utsträckning än inom tjänstesektorn  har varit att försöka dra nytta av lägre kostnader för mindre kvalificerad personal.

I rapporten klargörs skillnaden mellan outsourcing och offshoring; outsourcing medför att en verksamhet förläggs utanför företaget, medan offshoring innebär att en aktivitet lokaliseras utomlands. Fallande kostnader för information och kommunikation har inneburit att potentialen för offshoring av tjänster har ökat. En genomgång av ett antal nyligen publicerade empiriska studier visar att offshoring av tjänster verkar ha haft positiv inverkan på produktiviteten och relativt små effekter på sysselsättningen.

En analys av svenska multinationella företag  pekar på att förskjutningen av sysselsättningen inom dessa i riktning mot dotterföretagen utomlands har lett till att andelen kvalificerad arbetskraft som utför icke-rutiniserade arbetsuppgifter har ökat i moderföretagen i Sverige. Tjänsteföretagens offshoring tycks  emellertid  ha haft mindre inverkan på andelen icke-rutiniserade arbetsuppgifter som utförs i moderföretagen än industriföretagens offshoring. Resultaten ger således inga belägg för att förutsättningar­na att bedriva kvalificerad verksamhet i Sverige under de senaste åren skulle ha varit särskilt ogynnsamma, något som den populära debatten ibland kanske har gett sken av.

Direktinvesteringar inom tjänste­sektorn och offshoring av tjänster

Serienummer: WP/PM 2011:51

Diarienummer: 2011/052

Ladda ner rapporten Pdf, 830.6 kB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev