Studieområde: Strukturomvandling

Att analysera entreprenörskap
– ett metodutvecklingsprojekt

I det här metodutvecklingsprojektet undersöker vi hur kohortanalyser av nyföretagande kan genomföras och vilken nytta de kan skapa för tillväxtpolitiska underlag och beslut. Kohortanalys betyder att man identifierar en grupp företag som startade ungefär samtidigt och sedan följer deras utveckling över tid. För att testa metoden och synliggöra vad den kan bidra med genomför vi en kohortanalys av 2007 års nya företag. Vi följer företagen i tio år, till 2017.

Entreprenörskap är ett ämne som väcker mycket intresse inom tillväxtpolitiken, eftersom nya företag anses vara viktiga för ekonomisk förnyelse, tillväxt, sysselsättning och innovation. Tillväxtanalys har en unik tillgång till registerdata om samtliga Sveriges företag, samt till mikrodata om statliga stöd till näringslivet. Det skapar stor potential för policyrelevanta analyser av exempelvis hur entreprenörskapet ser ut och vilken roll stöden spelar. 

Att följa företag över tid i registerdata på ett bra sätt är dock förknippat med vissa metodmässiga utmaningar. Exempelvis behövs tydliga definitioner för företagsenheten och för de händelser som ett företag kan genomgå under dess livscykel, såsom födsel, död och uppköp. Förutom dessa ”tekniska” svårigheter finns det många olika tänkbara sätt att analysera dataunderlaget. Det övergripande målet med projektet är således att utreda hur Tillväxtanalys kan genomföra analyser av företagsdynamik i allmänhet, och entreprenörskap i synnerhet, med högsta möjliga kvalité och relevans.

Vi väljer att fokusera på kohortanalys som en metod för att analysera entreprenörskap. Genom att följa en kohort av nya företag kan man få en bild av hur dessa bidrar till ekonomin som helhet genom bland annat produktivitet och sysselsättning. Företagens utveckling kan sättas i relation till den ekonomiska och politiska miljö som företaget växte upp i, exempelvis konjunkturnedgångar. Vi kan även studera hur de nya företagen utvecklas över tid och se t.ex. vilka företag som växer snabbast.

Frågeställningar

  • Vad kan kohortanalyser tillföra till vår kunskap om hur nya företag utvecklas och bidrar till ekonomin?
  • Vad finns det för för- och nackdelar med kohortanalys?
  • Hur genomför man en kohortanalys på bästa sätt? Vilka datakällor kan användas; vilka aspekter bör belysas; vilka analyser bör göras; hur bör resultaten presenteras?
  • Hur kan man definiera företagsdynamik i registerdata?
  • Hur utvecklades 2007 års nya företag?

Resultat

En del av projektet har varit att utveckla en metod för att kunna följa företagsdynamiken över tid. Den metod vi har utvecklat är baserad på SCB:s metodik företagens och arbetsställenas dynamik, FAD. Huvudsakliga skillnader mellan vår metod och FAD är att vi följer dynamiken på koncernnivå samt definierar flera företagsdynamiska händelser än som finns i FAD.

Med hjälp av metoden kunde vi definiera 2007 års nya företag och genomföra en kohortanalys av dessa mellan 2007–2017. Resultaten illustrerar vilka intressanta analyser som är möjliga att göra med kohortanalys i kombination med Tillväxtanalys databaser. Analysen bjöd på ett antal intressanta insikter om entreprenörskapet i Sverige, bland annat:

  • Kohorten krymper över tid. 2007 stod kohorten för 3 % av näringslivets totala sysselsättning. 10 år efter start står den för 1,4 %.
  • Majoriteten av de nystartade företagen växer inte nämnvärt. Den lilla andel företag som ändå gör det (1 %) står för en mycket stor del av företagens jobbskapande (74 %). Detta bekräftar resultat från internationell forskning.
  • Vi identifierar 68 företag som växte särskilt mycket över den analyserade perioden. Genomsnittligt växte dessa företag med 1 000 % över 10 år och sysselsatte 136 personer vid 10 års ålder. Handel och bemanning sticker ut som branscher med många snabbväxande nya företag under den period vi studerar.
  • 2 % av kohortföretagen tog emot statliga stöd som observeras i Tillväxtanalys stöd-databas, MISS.
  • Kohorten tog emot 1,6 mdkr i riskkapital, varav en tredjedel från offentliga finansiärer. Investeringarna gjordes i 85 företag.
  • Uppköp var vanligast inom bygg, handel, tillverkning samt kunskapsintensiva branscher såsom informations- och kommunikationstjänster och verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.
  •  

Att analysera entreprenörskap – ett metodutvecklingsprojekt

Serienummer: PM 2020:07

Diarienummer: 2019/097

Ladda ner rapportenPDF

test

NYHETSBREV

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få nyheter om Tillväxtanalys studier och seminarier. Fyll i ditt namn och din e-postadress i formuläret