Vår kartläggning av strategier, handlingsplaner och initiativ för att främja näringslivets gröna omställning visar på luckor och behov av nya uppföljningar. Vi har identifierat fyra viktiga områden som vi synliggör med en ny uppföljning om näringslivets gröna omställning:

1. En samlad uppföljning av politikens många olika mål för utfallet av näringslivets gröna omställning.
2. Uppföljning av investeringar för att möjliggöra näringslivets gröna omställning.
3. Uppföljning av hur ekonomiska incitament för en grön omställning påverkar näringslivet.
4. Uppföljning av utvecklingen i delar av näringslivet som pekats ut som särskilt viktiga för den övergripande gröna omställningen exempelvis energi- och transportsektorn samt bioekonomi- och miljötekniksektorn.

Syftet med metodutvecklingsprojektet är att utreda möjligheterna att följa näringslivets gröna omställning på en nationell nivå. Vår kartläggning av tillgänglig miljöstatistik visar att det finns mycket data men att den är utspridd och därmed svår att använda. Den stora frågan är hur vi kan samla den för att öka insikten om näringslivets gröna omställning.

• Vi föreslår en årlig uppföljning som följer utvecklingen och identifierar intressanta skeenden på en makronivå – nationellt och branschvis. Vår bedömning är att OECD:s ramverk för grön tillväxt (OECD 2011) utgör en bra utgångspunkt för identifierade uppföljningsbehov.
• Kärnan i vårt förslag till uppföljning är national- och miljöräkenskaperna kompletterade med statistik från Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.
• Vi har identifierat viktiga luckor i statistik kring framför allt miljö- och klimatrelevanta innovationer, FoU och investeringar. För att hantera dessa luckor föreslår vi att Rådet för Officiell statistik får i uppdrag att koordinera de statistikansvariga myndigheterna inom statistikansvarsområdet Miljö och Energi såsom Naturvårdsverket, SCB, Havs-och Vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och Energimyndigheten.
• Vi föreslår att myndigheter med forskningsanslag undersöker möjligheten att i sina forskningsprogram inkludera studier som via exempelvis GIS-modelleringar kan öka kunskapen om ekosystemtjänsternas bidrag till och påverkan på näringslivet.
• Vår ambition är att vidareutveckla mikrodatabasen IFDB (individ- och företagsdatabasen) med en ny regelbunden datainsamling kring i huvudsak klimatutsläpp, avfall, miljöskyddskostnader, miljöskatter och dess undantag i samarbete med de aktuella statistikansvariga myndigheterna.
• Vi bör även inleda dialoger med relevanta myndigheter för att kartlägga möjligheterna att komplettera vår mikrodatabas MISS (mikrodatabasen för statliga stöd).