Studieområde:
Effekter av statens främjandeinsatser för internationalisering
Slutrapport: utveckling av mätmetoder och indikatorer
Rapporten presenterar Tillväxtanalys rekommendationer för hur effekterna av statens främjandeinsatser för internationalisering av små och medelstora företag bäst kan skattas. Den lyfter också frågor som kan vara relevanta i samband med vidareutveckling och effektivisering av främjandet, samt vid framtagandet av en ny exportstrategi.
Kunskap om vilka effekter de statliga insatserna för att främja internationalisering av små och medelstora företag har är en förutsättning för att kunna skapa ett effektivt främjandesystem som bidrar till att nå regeringens näringspolitiska mål. Med utgångspunkt i forskningslitteraturen och utvärderingserfarenheter från ett antal andra länder har Tillväxtanalys utarbetat metoder för att skatta effekterna av främjandeinsatserna, samt för att öka förståelsen för hur insatserna används och vilka företag som utnyttjar dem.
Uppdrag och syfte
Riksrevisionen konstaterade 2013 i sin granskning av statens främjandeinsatser för export att det saknas kunskap om vilka effekter insatserna har, både på företagen och på samhället i stort. Tillväxtanalys har fått i uppdrag att utveckla och föreslå metoder för att skatta effekterna av främjandeinsatserna. Detta är den fjärde rapporten inom uppdraget och innehåller en syntes av tidigare rapporter.
Utvärdering av effekter på företagsnivå
Det finns en bred mångfald av främjandeinsatser som bedrivs av en rad olika myndigheter och andra statligt finansierade aktörer. Tillväxtanalys anser inte att samtliga insatser kan utvärderas med en enda metod. Metodutvecklingsarbetet har därför i huvudsak avgränsats till effekterna på företagsnivå av insatser inom kategorierna rådgivning och marknadsföring, till exempel affärsplansutveckling, marknadsvalsanalyser, delegationsresor och partnersökning.
Den metod som Tillväxtanalys förordar är en så kallad kontrafaktisk effektutvärdering. Detta innebär att man skattar hur företag som har tagit del av en insats har internationaliserats jämfört med om dessa företag inte skulle ha tagit del av insatsen. Då denna kontrafaktiska situation inte går att studera i verkligheten används en kontrollgrupp bestående av företag som inte har tagit del av insatser men som liknar de aktuella företagen vad gäller exempelvis omsättning, tidigare exporterfarenhet och antal anställda. I designen av kontrollgruppen finns det även några sätt att beakta att den består av företag som är intresserade av internationalisering. Det är nödvändigt att använda denna typ av metod för att skatta effekterna av internationaliseringsfrämjande insatser. Att enbart studera de företag som har tagit del av insatserna vore olämpligt eftersom en observerad utveckling hos dessa företag kan vara orelaterad till insatsen. Ökad, eller minskad, export kan till exempel i stället bero på andra faktorer såsom växelkursförändringar eller konjunkturläget på utländska marknader.
Mått på export och internationalisering
Utfallsvariabler, eller mått på internationalisering och export, bör baseras på registerdata eftersom låg svarsfrekvens och risken för svarsbias i enkätundersökningar gör dessa olämpliga för effektutvärdering. Handelsstatistiken och ekonomiska registeruppgifter om företagen kan användas för att undersöka såväl de genomsnittliga effekterna på företags export och andra relevanta ekonomiska variabler, som hur effekterna fördelar sig mellan olika typer av företag samt om det handlar om breddning av exporten eller en volymökning. Det är dock svårare att mäta effekterna av främjandet på andra former av internationalisering för vilken bra registerdata saknas, till exempel internationella samarbeten och partnerskap.
Analyser på systemnivå
Tillväxtanalys har låtit genomföra en pilotstudie av hur svenska små och medelstora företag inleder export till svåra marknader. Den visar tecken på möjlig diskrepans mellan vilka främjandeinsatser staten erbjuder och den typen av stöd företag efterfrågar utifrån hur de faktiskt inleder sin export. Detta är något som bör studeras närmare.
Tillväxtanalys föreslår även ett antal deskriptiva studier för att ge fördjupad kunskap om hur främjandesystemet används, på vilka utländska marknader det används, samt undersöka vilka delar av näringslivet som utnyttjar, och inte utnyttjar, främjandeinsatser. Studierna möjliggör även uppföljning av vilket genomslag politiska prioriteringar har haft i främjandet. Dessa studier är särskilt relevanta eftersom främjandeinsatser är selektiva stöd, det vill säga alla företag får inte automatiskt del av insatserna.
Främjandesystemets organisation – strategiska val i andra länder
Tillväxtanalys uppdrag är att ta fram metoder för att utvärdera främjandesystemet för små och medelstora företags internationalisering. En effektutvärdering kan dock inte svara på om det finns andra, och möjligen bättre, sätt att organisera främjandet på – en fråga vi anser det viktigt att fundera över och eventuellt analysera vidare.
Vi har i vårt arbete uppmärksammat att flera europeiska länder gjort andra strategiska val vad gäller organisationen av sina främjandesystem. Tre inriktningar på dessa val är tydliga. 1) I flera länder har näringslivet större inflytande och roll i främjandet, till exempel genom att handelskammare sätter dagordningen, eller genom att det offentliga agerar som en förmedlare av tjänster som erbjuds av olika privata utförare. 2) Några länder har samordnat de olika aktörerna inom det företagsfrämjande systemet, till exempel i olika former av fysiska regionala hubbar. Tanken är att detta ska leda till närmare samarbeten och förenkla för företagen. 3) Slutligen har vi sett ett exempel på en full sammanslagning av offentliga aktörer som arbetar med internationaliseringsfrämjande och andra former av företagsfrämjande insatser i en gemensam organisation.
Slutsatser och rekommendationer
Tillväxtanalys ser fördelar med att omgående påbörja arbetet med att förbereda en utvärdering av främjandeinsatser för internationalisering av små och medelstora företag, inte minst eftersom internationalisering är en uttalad politisk prioritet. För att framtida exportstrategier ska få genomslag krävs det att insatserna baseras på kunskap och evidens om vilka effekter de har. Utvärderingarna kräver dock tillgång till uppgifter om vilka företag som har tagit del av vilka insatser och när. Vissa främjare kan leverera dessa data i dag, medan andra först behöver se över sina datainsamlings- eller kundhanteringssystem.
Effekter av statens främjandeinsatser för internationalisering Slutrapport: utveckling av mätmetoder och indikatorer
Serienummer: Rapport 2015:03
Diarienummer: 2014/006