Tillväxtanalys har sedan 2012 löpande utvärderat regeringens miljöteknikstrategi. I denna slutrapport analyserar vi strategins sammansättning, samt följer upp de olika uppdragen inom strategin med fokus på potentialen att bidra till måluppfyllelse, additionalitet och långsiktigt tillvaratagande.

Regeringen har under de senaste fyra åren genomfört en särskild miljöteknikstrategi med mål att öka kommersialiseringen av innovativ miljöteknik, bidra till fler växande företag och ökad export från miljötekniksektorn. 400 miljoner kronor allokerades till strategin. Tillväxtanalys utvärdering visar dock att det kan bli mycket svårt att nå målen utifrån hur strategin har utformats och genomförts.

Tillväxtanalys uppdrag

Tillväxtanalys fick 2012 i uppdrag av regeringen att utvärdera såväl miljöteknikstrategin som helhet som de olika uppdragen, genom vilka strategin har operationaliserats. Tillväxt­analys har under denna tid publicerat fem underlagsrapporter inom ramen för utvärdering­en. Uppdraget har delvis varit av följeforskande karaktär och vi har därför även arbetat löpande med att stötta aktörerna med uppdrag inom strategin, framförallt med att minska överlappningar och öka samverkan mellan dem. Syftet med denna slutrapport är dels att bidra med kunskap som kan ligga till grund för framtida satsningar på området, dels att dra slutsatser om vilka effekter som kan förväntas från strategin.

Strategins motiv och utformning

Strategin har operationaliserats genom 26 särskilda regerings­uppdrag till tio olika offent­liga aktörer. En mindre andel av medlen, 28 procent, har haft företag, och i viss utsträck­ning forsknings­institut, som slutmottagare. Drygt hälften av medlen har stannat hos offentliga aktörer i syfte att förstärka deras arbete med aktiviteter för att främja svenska miljö­teknikföretag. Strategin har varit bred och utan en kraftsamling på något specifikt område. De faktiska stöd som har nått företagen är relativt små i förhållande till övriga faktorer som påverkar förutsättningarna för miljöteknikföretag att utvecklas.

Tonvikten i strategin ligger på olika stöd till export och därmed på företag med relativt mogna produkter. Även de innovationsinriktade uppdragen har export som utpekat mål. En analys av inriktningen på stöden och insatserna inom strategin visar att uppdragen ute­slutande är av en utbudsfrämjande karaktär. Det saknas insatser för att öka efterfrågan och stärka marknaden för produkterna.

Motivet för miljöteknikstrategin är antagandet att miljötekniksektorn, utan statlig inter­vention, inte skulle växa i den utsträckning som vore samhällsekonomiskt optimalt. Strategin baseras dock inte på någon tydlig problembeskrivning eller gedigen analys vilket gör det svårt att bedöma om strategin som helhet har potential att leda till att målen nås. Tillväxtanalys har i tidigare studier identifierat förutsättningar och hinder för en grön strukturomvandling av näringslivet, vilka även berör miljöteknikföretagens utveckling.

Uppdragen och dess genomförande

Tillväxtanalys har granskat de 16 uppdrag som har genomförts inom det företagsfrämjande systemet och som har som direkta mål att främja miljöteknikföretag. Vi har granskat upp­dragen utifrån fyra kriterier: potentialen att bidra till måluppfyllelse, additionaliteten av upp­dragen för den genomförande myndigheten eller aktören, additionaliteten för mål­gruppen, det vill säga de enskilda miljöteknikföretagen, samt förutsättningar för ett lång­­siktigt tillvaratagande av erfarenheter och lärdomar från uppdragen.

De allra flesta insatserna har lyckats nå den av regeringen avsedda målgruppen, vilka i stort sett ligger i linje med det som efterfrågats i uppdragsbeskrivningarna. De kan därmed väntas bidra, i någon utsträckning, till måluppfyllelse. Den underliggande programlogiken i flera av regeringsuppdragen kan dock ifrågasättas, eftersom det är oklart hur insatsen i fråga ska kunna leda till de önskade effekterna.

Analysen visar att additionaliteten av uppdragen samtidigt är tveksam då det för det mesta handlar om insatser som redan genomförs. Detta leder å andra sidan till att det finns för­hållande­vis goda förutsättningar för långsiktigt tillvaratagande. I flera fall har de stöd­administrerande aktörerna valt att inordna uppdragen i befintliga program, vilket är positivt då det kan förväntas underlätta för företagen att navigera i stödsystemet.

Det finns dock inget uppenbart mervärde i att styra aktörernas befintliga verksamhet genom särskilda regeringsuppdrag. Tvärtom ser vi att sådana uppdrag har medfört en ökad detaljstyrning och administrativ börda. I några fall har intresset från målgruppen, eller sök­trycket, varit lågt, något som tyder på en diskrepans mellan de detaljerade bidrags­kriterierna och näringslivets aktuella behov och intressen.

De allra flesta företag, och forskningsinstitut, som har tagit del av stöden inom miljö­teknik­strategin finns sedan tidigare i flera stödsystem och nyttjar stöd från ett antal olika statligt finansierade aktörer. Vissa företag har även tagit del av flera olika stöd inom strategin. Detta gör att additionaliteten av stöden inom miljöteknik­strategin för målgruppen bör ifrågasättas. Det gör det även svårt att bedöma i vilken utsträckning eventuella resultat är en effekt av ett specifikt stöd eller om de är en kumulativ effekt av flera olika stöd över tid.

Rekommendationer inför framtida satsningar

För att framtida satsningar på området ska kunna leda till en kraftig tillväxt inom miljö­teknik­sektorn rekommenderas att programmet inkluderar följande: en kraftsamling på ett specifikt område, fler evidensbaserade insatser, en balans mellan insatser för att öka utbud och insatser för att öka efterfrågan. Den typen av insatser som ingår i många av uppdragen, exempelvis exportfrämjande­insatser, bör effektutvärderas för att samla evidens om vilka effekter de har för företagen.