Sverige klassificeras idag som ett av de länder som har högst förändringstakt vad gäller krav på nya yrkeskunskaper. Parallellt med detta upplever många arbetsgivare svårigheter att hitta rätt personal och kompetenser. Projektets syfte är att bidra med fördjupad kunskap kring kompetensbrist, arbetskraftsbrist och STEM-yrken på svensk arbetsmarknad.

Slutrapport första halvåret 2026

STEM-utbildade betraktas som viktiga för länders produktivitetsutveckling och innovationsförmåga, men det anses ofta råda brist på personer med sådana utbildningar. Detta är aktuellt kopplat till den gröna omställningen, och i synnerhet de branscher som står inför ett genomgripande teknikskifte och där behovet av ingenjörer sannolikt kommer att vara stort.

Projektet består av två förstudier och tre delstudier.

Förstudier

• Bristyrken och kompetensbrist – en kunskapsöversikt. Denna kunskapsöversikt behandlar på ett övergripande sätt hur (i) hur brist definieras, (ii) mekanismer som leder till brist, (iii) tidigare forskning, samt (iv) vidtagna och föreslagna åtgärder för att motverka brist.
• Grön omställning och kompetensbrist – en kunskapsöversikt. En kunskapsöversikt kring gröna jobb, huruvida kompetensbrist kan förväntas av den pågående gröna omställningen och i så fall vilka behov vi kan förvänta oss under och efter den gröna omställningen har ägt rum.

Delstudier

• Råder kompetensbrist bland STEM-utbildade i Sverige? Syftet med studien är att undersöka om svenska STEM-yrken omfattas av kompetensbrist, d v s om de STEM-anställdas aktuella kompetenser inte motsvarar de kompetenskrav som arbetsgivarna har. Detta studeras genom att analysera hur de STEM-anställdas löneutveckling ser ut över tid, och om denna påverkas av förändrade kompetenskrav för yrket.
• In- och utflöden inom STEM-yrken på svensk arbetsmarknad. Det primära syftet med denna studie är att undersöka om råder arbetskraftsbrist inom svenska STEM-yrken. I studien studerar vi in- och utflödet av personer inom STEM-yrken på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker hur dessa flöden har förändrats över tid och vad som karaktäriserar de som påbörjar respektive lämnar STEM-yrken – avseende bl.a. kön, region, födelseland och examensår. Vidare studeras vilka andra yrken individer går till, och vi vill därigenom få en fördjupad kunskap kring hur ett eventuellt stort utflöde av personer från STEM-yrken kan motverkas. Inom ramen för studien kommer vi även att fördjupa oss i hur inflödet av utländsk personal till svenska STEM-yrken ser ut. Kopplat till detta kommer vi även diskutera policy relaterat till förmågan att attrahera och behålla kompetenser från utlandet.
• Förklaring till in- och utflöden av STEM-utbildade i Sverige. Den tredje delstudien tar avstamp i resultaten från de två tidigare delstudierna och dessutom i resultat från det föreslagna projektet om arbetskraftsrörlighet. Utifrån mönster i mikrodata kring STEM-utbildades karriärvägar och löneutveckling kommer intervjuer att genomföras med i första hand typiska representanter av STEM-utbildade, i andra hand representanter för utbildningsaktörer, arbetsgivare och fackföreningar. Syftet är att få fördjupad förståelse för erfarenheter, upplevelser och motiv kring varför STEMutbildade börjar, byter och slutar sin yrkesbana, kring hur de ser på olika geografiska lokaliseringar, kring hur detta kan skilja sig mellan unga, seniora, kvinnor, män, svensk, utländsk personal (utom-EU-medborgare) och andra från data relevanta aspekter.

Horisontellt perspektiv

Geografi och jämställdhet