Rot-avdraget, skatteavdraget för reparation, ombyggnad och tillbyggnad har funnits i olika omgångar sedan mitten av 1990-talet. Från slutet av 2008 infördes skattereduktionen som en permanent åtgärd. Syftet med rot-reformen har varit att stimulera sysselsättningen inom byggbranschen under lågkonjunkturer och även motverka svartarbete och öka arbetskraftsutbudet hos köpare och utförande företag. I den här studien analyserar vi rot-reformens sysselsättningseffekter och kostnadseffektivitet.

2010 sysselsatte de rot-nischade företagen i Sverige 177 000 personer. Enligt våra beräkningar skulle antalet sysselsatta i dessa företag ha varit mellan 11 000 och 16 000 färre år 2015 om reformen inte införts.

Enligt regeringens beräkningar uppgår de totala kostnaderna för rot-avdraget till cirka 92,5 miljarder kronor mellan 2010–2015. Med detta som utgångspunkt ligger bruttokostnaden för ett arbetstillfälle inom ett rot-nischat företag mellan 5,8 och 8,4 miljoner kronor, enligt våra beräkningar. Detta kan jämföras med rut-avdraget där motsvarade kostnad uppskattats till mellan 1,6 och 1,9 miljoner kronor.

Flest antal sysselsatta finns i de tre storstadskommunerna men de största sysselsättningseffekterna från rot-reformen finns i landsbygdskommuner. Ser vi till andelen sysselsatta i förhållande till befolkning har ROT-reformen haft störst effekt i avlägset och mycket avlägset belägna landsbygdskommuner.