Publicerad 21 januari 2020

Direkta och indirekta sysselsättningseffekter av ROT-reformen

Detta PM är den sista delstudien i ramprojektet ” Skapar branschspecifika skattelättnader tillväxt?”. Här studerar vi sysselsättningseffekterna av ROT-reformen under 2010-2015.

Resultaten visar en ökning av antalet sysselsatta i ROT-nischade företag. Flest antal sysselsatta finns i de tre storstadskommunerna medan den största sysselsättningseffekten av reformen är i landsbygdskommuner.

Ekonomi- och arbetsmarknadseffekter enligt scenariot

Studien omfattar ROT-nischade företag enligt Skatteverkets definition. Det är företag där det totala beloppet för ROT-tjänster uppgår till minst 10 procent av löneutbetalningarna under ett och samma år.

2010 sysselsatte dessa företag uppskattningsvis 177 000 personer. År 2015 ökade antalet sysselsatta till drygt 214 000 personer. Det är en ökning av antalet sysselsatta med nästan 21 procent vilket kan jämföras med att den totala sysselsättningen i Sverige som ökade med knappt 8 procent under motsvarande period.

Enligt våra beräkningar skulle antalet sysselsatta i de ROT-nischade företagen ha varit mellan 11 000 och 16 000 färre år 2015 om reformen inte införts. I beräkningen har vi inte tagit hänsyn till en alternativ användning av de medel som ROT-avdraget kostar.

ROT-företagen skapar ytterligare mellan 0,14 och 0,31 arbetstillfällen hos underleverantörer, enligt våra modellberäkningar från spridningseffekter i ekonomin. Dessa effekter som kan ses som indirekta är främst koncentrerade till näringsgrenarna offentliga tjänster, företagstjänster samt handel.

Enligt regeringens beräkningar uppgår de totala kostnaderna för ROT-avdraget till cirka 92,5 miljarder kronor mellan 2010–2015. Om detta ställs i relation till våra beräkningar ligger bruttokostnaden för ett arbetstillfälle inom ett ROT-nischat företag mellan 5,8 och 8,4 miljoner kronor, att jämföra med RUT-avdraget där motsvarade kostnad uppskattats till mellan 1,6 och 1,9 miljoner kronor.

Störst sysselsättningseffekt i landsbygdskommuner

Flest antal sysselsatta finns i de tre storstadskommunerna men resultaten visar att störst sysselsättningseffekt från ROT-reformen finns i landsbygdskommuner. Ser vi till andelen sysselsatta i förhållande till befolkning har ROT-reformen haft störst effekt i avlägset och mycket avlägset belägna landsbygdskommuner.

Huvuddelen av de sysselsatta i ROT-nischade företag är lokaliserade till storstadskommunerna och kringliggande kommuner. De tre storstadslänen stod för nästan hälften av alla sysselsätta i de ROT-nischade företagen år 2015.

Resultaten visar att ROT-reformen har haft större betydelse för landsbygdskommuner än för storstadskommuner även om flest antal jobb skapats i storstadskommuner.