Syftet med rapporten är att studera företag som deltagit i flera projektinsatser inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) under programperioden 2014–2020, för att både öka kunskap om företagsgruppen samt identifiera och testa metoder som kan användas för att analysera effekter i de fall företag får multipla stöd.

Frågeställningar

• Vad kännetecknar de företag som deltagit i flera projektinsatser under programperioden 2014–2020?
• På vilket sätt kombinerar deltagande företag sina projektinsatser och finns det någon gemensam logik bakom att delta i flera insatser?
• Går det att uppskatta totalsumman för stödinsatserna för gruppen av företag som tagit del av multipla stöd?
• Går det att mäta effekten av att företag får mer än ett stöd?

Ur sammanfattningen

Resultat

Kartläggningen visar att det regionala stödsystemet varit mera relevant för företag som deltagit i flera av ERUF:s projektinsatser än för andra deltagande företag som endast deltagit i enskild projektinsats. Företagen har i högre utsträckning och över en längre tidsperiod använt sig av flera av de regionala tillväxtstöd som står till förfogande även utanför ERUF:s verksamhet. I tidigare studier har man lyft problematiken med att det är många lågproduktiva företag som fastnar i stödsystemen med anledning av att de inte är tillräckligt konkurrenskraftiga på marknaden. Resultaten från denna studie tyder inte på en sådan selektionsprocess. Effektutvärderingen av ERUF (Tillväxtanalys 2022), visade att ERUF-företag som deltog i en projektinsats var en grupp av företag som hade mer utbildad arbetskraft än snittet och högre arbetsproduktivitet än kontrollgruppen. Detta accentueras ytterligare för gruppen som tagit emot flera stöd.

Större andel koncernföretag deltar i flera projektinsatser

Resultaten pekar på att det är en klart större andel koncernföretag som deltagit i flera projektinsatser jämfört med den grupp av företag som deltagit i en enskild projektinsats. Således finns en tydlig positiv selektion av företag som är med i ERUF:s insatser och denna positiva selektion blir allt tydligare om de varit med i flera projektinsatser under programperioden 2014–2020. Det vill säga att det är fler produktiva företag med starkare nätverk som finns inom denna grupp av företag. Företag som kan bidra med spill-over effekter till andra företag.

Utifrån ett generellt utvärderingsperspektiv är det av intresse att veta om fler än en projektinsats kan ha större effekt på ett deltagande företag än om företaget endast deltagit i en projektinsats. Logiken och motivet bakom att delta i flera projektinsatser har varit svår att bedöma. Är företaget med i flera projektinsatser kan några av projektinsatserna vara mera kompletterande medan andra inte är det. Innehållet i de projektinsatser som kombineras kan vara relativt olika och inte alltid direkt riktade till att utveckla det egna företaget via exempelvis rådgivning. Ett projekt kan exempelvis fokusera sina insatser på det individuella företaget, ett annat på att utveckla företaget i samverkan med andra och ett tredje mot att främja näringen i stort. Vi finner att de långsiktiga utfallsvariablerna är densamma, det vill säga insatserna ska på lång sikt leda till ökad tillväxt och konkurrenskraft, men effektkedjan blir mera komplicerad i samband med att företagen deltar i flera projektinsatser med olika fokus.

Vi vet sedan tidigare att ERUF:s insatskostnader kan variera stort mellan olika projektinsatser inom ramen för ERUF:s verksamhet. Slutsatsen som dras i rapporten är att det är mera komplicerat att uppskatta de totala stödbeloppen av att ha deltagit i flera projektinsatser. Det som är tydligt är ändå att många företag har valt att delta i flera olika innovativa projektinsatser. Sådana insatser är ofta dyrare än andra insatser om det drivs i samverkan med högre lärosäten.

Metodologiska framsteg i att mäta effekter

Några metodologiska framsteg har ändå gjorts i studien kring att mäta effekter av deltagande i mer än en projektinsats. Framför allt har en metodologisk lösning identifierats och som tillämpas i rapporten - Generaliserad Propensity Score Matching (GPSM). Denna metod är en utveckling av den traditionella PSM-metoden där grupperna som jämförs är binära (behandlade och icke behandlade). Eftersom syftet med alla kvasiexperimentella ansatser är att behandlingsgrupp och jämförelsegrupp efter matchning ska vara så lika som möjligt är det inte bara viktigt att identifiera de egenskaper som är viktiga för selektion och utfall utan även hur dessa ska specificeras i modellen. Normalt är det upp till den som utvärderar att undersöka hur olika transformationer av viktiga variabler påverkar den balans som uppnås. Det kan röra sig om att egenskaper på ett icke linjärt sätt, eller tillsammans med andra egenskaper (interaktioner) ger en bättre balans. Detta är ofta ett arbetskrävande moment som avslutas på grund av någon subjektiv regel.

I denna effektutvärdering har vi tagit hjälp av s.k. machine learning algoritmer för att specificera funktionsformen. Något förenklat fungerar algoritmen så att den söker efter bästa balansen givet de variabler som identifierats hantera selektionsproblematiken. Variablerna går in i algoritmen linjärt. Därefter görs ett val, exempelvis att egenskapen ska vara icke linjär (polynom). Om detta antagande skapar bättre balans undersöks vidare om interaktioner mellan egenskaper m.m. förbättrar balansen. I Artificiell Intelligens litteraturen (AI) benämns detta för beslutsträd och om det finns många sådana beslutsträd att hantera talas det ofta om randome forests. I denna studie används en variant benämnd Gradient Boosted Regression (GBR). Resultaten av GPSM efter GBR visar på bra balanser mellan behandling- och kontrollgrupp, vilket innebär att effekternas storlek utgörs av skillnader mellan de matchade behandlings- och kontrollgrupp kan ses som effekter. Resultaten i effektmätningen visar inte på några signifikanta effekter när deltagande i ett projekt jämförs med deltagande i två projekt eller tre eller fler projekt.

Rekommendationer för kommande effektutvärderingar av multipla stödinsatser

I den föreliggande metodstudien har det empiriska fokuset varit att kunna beskriva företag som fått flera stöd inom ramen för ERUF. Studien ska ses som ett första av flera försök att utveckla tillförlitliga metoder för att effektutvärdera företag som fått flera stöd. De utvärderingsmetoder som används vid effektutvärderingar är anpassade för att utvärdera enskilda insatser på ett tillförlitligt sätt, vilket leder till att företag som fått flera stöd exkluderats från utvärderingarna. Det rapporten visar är att det regionala stödsystemet består av många olika komplementära stöd. Insatser som tillsammans bidrar till att effekten kan bli större än vad en enskild insats kan åstadkomma. Metodologiskt är det i dagsläget svårt att hantera sådana kompletterande stöd i ett utvärderingssammanhang och det behövs ytterligare kartläggning av hur sådana stöd är relaterade till varandra över tid och hur man ska utifrån det utforma en tillförlitlig metodologisk ansats. Vi har inte lyckats lösa detta i den här studien men däremot har vi funnit en del nya intressanta metodologiska lösningar som kan vara till nytta framöver.

Behov av nya studier

Den empiriska tillämpningen i studien har också begränsats till företag som fått flera stöd från samma tematiska insatsområde inom ERUF 2014–2020, det vill säga flera stöd från samma stödgivare. För att få bättre uppfattning om hur olika kompletterande stöd fungerar tillsammans finns det ytterligare behov av nya studier som kan finna ett sätt att även utvärdera företag som mottagit flera stöd från olika stödgivare. Det är relevant om man vill få bättre kunskaper om hur de regionala stödsystemen fungerar i stort och hur olika stöd kompletterar varandra eller ej. När företag mottar den formen av multipla stöd så ingår de i en naturlig sekvens av stöd[1], det vill säga stöd som kompletterar varandra över tid. För multipla stöd av kompletterande karaktär finns fortfarande metodologiska utmaningar kvar eftersom det i dessa fall rör sig om att identifiera potentiella stegvisa effektkedjor. Vad som behöver utredas mer i de regionala stödsystemen är inte bara om stöden är komplementära eller ej utan om vissa stöd är direkta konkurrenter med varandra, det vill säga om flera stöd erbjuder samma tjänst blir stöden substituerbara med varandra och direkta konkurrenter. Det kan då röra sig om att man bygger in en ineffektivitet i de regionala stödsystemen om de stödinsatser som erbjuds är väldigt lika men med varierande kvalité. Sådana stöd borde utvärderas mer, och i ett bredare sammanhang, exempelvis då det finns olika fonder som erbjuder riskkapital (Norrlandsfonden, Industrifonden, Almi etc.). Sådana fonder kan i vissa delar betraktas som substitut och konkurrerande stöd som erbjuder ungefär samma typ av tjänst.

Intressant för fortsatta utvärderingar

Fortsättningsvis borde det vara av intresse att inte bara utvärdera kompletterande stöd utan även substituerbara stöd för att få en bättre uppfattning om hur olika delar i de regionala stödsystemen fungerar och om det finns någon övertalighet och ineffektivitet i stödsystemen som byggts över tid. Det finns därmed stöd som kan ses som substitut till varandra, det vill säga att de har ungefär samma målgrupp och samma förväntade utfall, som skulle kunna studeras med vissa justeringar av den metod som i denna studie identifierats. Vad vi då studerar är inte första hand företag som tar emot multipla stöd utan företag som tar emot likartade stöd som tillhandhålls av flera olika stödgivare. Det kan dock förekomma att företag deltar i flera substituerbara stödinsatser där ett företag kan få dubbel eller flerdubbel ersättning för samma insats. Det som ändå är av störst intresse är den relativa effektiviteten av dessa stöd. Exempelvis finns flera stödgivare som erbjuder stöd i form av lån som syftar till att öka tillväxten i företag. Att identifiera konkurrerande stöd samt att studera de relativa effekterna är en utvecklingsmöjlighet. Ur ett policyperspektiv skulle en sådan studie vara av nytta eftersom de relativa effekterna mellan konkurrerande stöd oss veterligen aldrig studerats med det explicita syftet att mäta relativa effekter, dvs. vilket av de konkurrerande stöden som är mest effektivt. Potentiellt kan denna kunskap användas till att effektivisera bland konkurrerande stöd. Det är också en viktig pusselbit i att förstå och få bättre kunskaper om hur olika stödinsatser påverkar de regionala stödsystemen i stort.

[1] Exempelvis, stöd att starta – stöd att identifiera tillväxt plan (Konsultcheckar) – stöd att förverkliga dessa planer (investeringsstöd och lån) – stöd att växa på internationella marknader (exportkrediter) etc.