Skatteavdragets syfte och konstruktion

Tillväxtanalys ser positivt på promemorians ambition att ingångsavdraget ska vara administrativt enkelt att hantera, för både arbetsgivare, arbetstagare samt ansvarig myndighet. Ingångsavdraget riskerar dock att ses som ytterligare ett i raden av åtgärder, både skatteincitament och arbetsmarknadspolitiska stöd, som har till syfte att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Detta kan leda till att systemet som helhet uppfattas som mindre transparent och överblickbart och till ett lägre utnyttjande av avdraget.

Promemorian framhåller att förslaget är förknippat med en risk för undan-trängningseffekter, på så sätt att en del av jobben skulle finnas även utan ingångsavdraget men andra personer skulle anställas. Vi vill även lyfta risken för inlåsningseffekter, det vill säga att ingångsavdraget riskerar att skapa incitament för individer att ta ett jobb med låg lön, i stället för att rusta sig för mer produktiva jobb. Denna risk beror delvis på förslagets konstruktion; dels att rätten till ingångsavdrag upphör vid vissa inkomster, dels att det inte sker någon prövning av individens förutsättningar att kunna ta mer produktiva jobb, med eller utan rustande insatser.

Tillväxtanalys har nyligen slutfört ett flerårigt projekt om vissa branschspecifika skattesubventioner (rut- och rotavdragen samt nedsättningen av restaurangmomsen för unga). En av våra slutsatser är att de studerade branschspecifika skattesubven­tionerna leder till positiva effekter för företagen – bland annat när det gäller sysselsättning, omsättning, vinst och överlevnad – dock till priset av relativt stora kostnader för staten. Våra studier tyder på att rutavdraget missar att fånga den tänkta målgruppen, det vill säga personer med kort utbildning, och att reformens träffsäkerhet är lägre för gruppen kvinnor än för män. En av våra slutsatser är att för att nå målet att skapa jobb för personer med kort utbildning, eller som av andra anledningar har en svag anknytning till arbetsmarknaden, bör regeringen överväga åtgärder för att öka träffsäkerheten (se Tillväxtanalys rapport 2020:01).

Hur skatteincitament utformas har betydelse för dess måluppfyllnad och effektivitet. Vi hade gärna sett ett mer utvecklat resonemang om skatteavdragets mål och målgrupp, samt fördelar och nackdelar med den valda konstruktionen. Är till exempel målet att så många individer i målgruppen som möjligt ska erbjudas jobb med ingångsavdrag? Finns det fler faktorer, såsom individens bakgrund och förutsättningar, som är av betydelse för målformulering och bedömning av måluppfyllelsen? Finns det anledning att avgränsa målgruppen ytterligare, eller vidta andra åtgärder, för att öka träffsäkerheten?

Säkerställ redan i samband med genomförandet att utvärdering kan ske

Tillväxtanalys anser att ingångsavdraget efter några år behöver utvärderas, bland annat utifrån de risker som vi lyfter ovan. Vi vill i sammanhanget lyfta att det finns ett behov att inledningsvis säkra möjligheten till utvärdering genom att nödvändiga registerdata (från Skatteverket) görs tillgängliga för utvärdering. Regeringen bör även överväga att ge Skatteverket i uppdrag att i samband med genomförandet vidta åtgärder för att möjliggöra att framtida utvärdering av skatteavdraget kan ske, i samarbete med andra relevanta myndigheter med ansvar för arbetsmarknadspolitiska insatser och insatser för hållbar näringslivsutveckling.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Analytikern Maria Nordin Skult har varit föredragande. I ärendets handläggning har även tillförordnade avdelningschefen Anne Kolmodin och analytikern Sofia Tano deltagit.

Sonja Daltung

Generaldirektör