2020-04-09

Remissvar: Betänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46)

Tillväxtanalys har främst fokuserat på de frågor som är av betydelse för ekonomin och näringslivet i stort, dvs. inte specifikt bankerna.

Tillväxtanalys tillstyrker kommitténs förslag att Riksbanken inom penningpolitiken ska bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet (realekonomisk hänsyn). Förslaget är i linje med nuvarande praxis, men då Tillväxtanalys bedömer att det är viktigt för det svenska näringslivet att Riksbanken tar sådana hänsyn stödjer vi att det förs in i lag. Som utredningen framför så påverkar penningpolitik inte bara inflationen utan även realekonomin.

Tillväxtanalys tillstyrker även att det införs en uttrycklig bestämmelse om att ett mål för Riksbankens verksamhet är att bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt. Ett sådant mål finns inte i den nuvarande riksbankslagen, men har av Riksbanken ansetts ingå i uppdraget att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Att det finansiella systemet är stabilt och kan leverera effektiva tjänster till företag och hushåll är helt avgörande för ekonomins utveckling och tillväxten och Riksbanken har här en mycket viktig roll att fylla bland annat som ”lender of last resort". Uppdraget bör därför framgå tydligare i lag än vad det gör i dag. Av samma skäl tillstyrker vi att en uttrycklig bestämmelse införs om att Riksbanken får ge generellt likviditetsstöd i syfte att bidra till ett stabilt och effektivt finansiellt system. Vi tillstyrker också att Riksbanken får ge nödkredit till ett företag i resolution.

Till skillnad från penningpolitik, är Riksbanken en av flera aktörer som ska arbeta för ett stabilt finansiellt system. Andra viktiga myndigheter i sammanhanget är Finansinspektionen och Riksgälden. För att systemet ska fungera effektivt behöver dessa aktörer samverka. Eftersom Regeringen inte styr över Riksbanken är Tillväxtanalys enig med utredningen att det bör anges uttryckligen i nya Riksbankslagen att Riksbanken ska samverka med Finansinspektionen och Riksgäldskontoret. Men, det bör också framgå tydligt att Riksbankens oberoende är mer begränsat när det gäller Riksbankens uppdrag att värna finansiell stabilitet jämfört med penningpolitik. Tillväxtanalys är enig med ledamöterna Peter Englund, Lars Hörngren och Per Krusell att det inte är fallet med utredningens förslag och att det vore önskvärt med en tydligare gräns mellan de två politikområdena. Vi delar också deras uppfattning att det inte är lämpligt att Riksbanken får fri dragningsrätt på statliga medel. Den lösning som riksdagen tidigare varit överens om bör i stället väljas

Tillväxtanalys tycker att det är bra att Riksbanken får ett tydligt ansvar för kontantförsörjningen till dess att frågan om det framtida betalningssystemet är utredd. Det är ytterst angeläget för såväl företagen och hushållen och ekonomin i stort att det finns ett sätt att genomföra betalningar och det även i t.ex. en cyberkris. Sedan årsskiftet är vissa banker skyldiga att ta emot och ge ut kontanter, men staten behöver ta ett ansvar för kontantförsörjningssystemet som helhet och att det finns tillgång till kontanter i hela landet.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. I ärendets handläggning har även avdelningscheferna Peter Frykblom, Peter Svensson och Håkan Gadd deltagit.

Sonja Daltung, generaldirektör

test

Nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Få nyheter om Tillväxtanalys studier och seminarier. Fyll i ditt namn och din e-postadress till höger.