Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har fått promemorian Omställningsstöd till företag för perioden augusti – december 2020 (Fi/2020/04880) på remiss av Finansdepartementet.

Tillväxtanalys tillstyrker ytterligare en förlängning av omställningsstödet under perioden augusti - december 2020. Skälet till detta är den ökade smittspridningen under hösten som inneburit att skärpta restriktioner har införts och att aktiviteten i ekonomin, efter en viss återhämtning, har gått ned igen. Samtidigt kan ljuset i tunneln skymtas eftersom vaccineringar mot covid-19 inom kort tycks komma igång. Det gör att vi återigen vill betona att det rör sig om ett temporärt stöd som bör tas bort så snart de akuta konsekvenserna av krisen har försvunnit. Detta borde mot bakgrund av att det nu finns fungerande vaccin kunna ske inom en ganska snar framtid.

Omställningsstödet har förmodligen medfört att färre företag har tvingats lägga ner jämfört med om stödet inte har givits och att långsiktigt livskraftiga företag sannolikt har kunnat leva vidare. Nackdelen med omställningsstödet är emellertid att företag som under normala förhållanden skulle ha gått i konkurs kan ha hållits under armarna. Faran med omställningsstödet är därför att det kan begränsa den tillväxtbefrämjande struktur-omvandling som utgör ett betydelsefullt inslag i en modern marknadsekonomi.

Detta är ett huvudskäl till varför det måste poängteras att stödet är tillfälligt, kommer att fasas ut och kommer tas bort så snart det är möjligt. I det sammanhanget är det viktigt att framhålla att detta måste kommuniceras och klargöras tydligt från statens sida så att företagen vet vilka spelregler de har att förhålla sig till framöver. Företagen måste ha incitament att se över sin verksamhet och anpassa den för att så småningom klara sig utan stöd. Dessutom bör staten ha en beredskap och plan för hur avveckling av stödet kan ske. Att det förefaller som om pandemin inom en inte alltför avlägsen tid ska vara över, vilket minskar företagens osäkerhet, talar för att man kanske i högre grad fortsättningsvis bör kunna förlita sig mer på förbättrade lånemöjligheter och lånegarantier än rena företagsstöd.

Som vi tidigare framhållit är det väsentligt att när krisen väl har ebbat ut att det genomförs omsorgsfulla utvärderingar av effekterna av stöden. Sålunda är det angeläget att uppgifter, bland annat om vilka företag som tagit del av dessa, när i tiden och i vilken omfattning, samlas in för att säkerställa att framtida utvärderingar möjliggörs. Sådana utvärderingar kan utgöra betydelsefulla erfarenheter att bygga på vid utformningen av framtida krisstöd.