Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har fått Promemorian Komplettering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen 2021 (Fi2021/01697) på remiss av Finansdepartementet och lämnar här synpunkter på de delar som ligger inom ramen för myndighetens kompetensområde och uppdrag.

I remissvaret har Tillväxtanalys valt att fokusera på delar av betänkandets avsnitt om föreslagens bedömda konsekvenser.

Särskilda regler för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, 3:12-reglerna, infördes i samband med användningen av dual skattemodell och skattereformen 1990/1991. Eftersom det finns en risk för kringgående av 3:12-reglerna föreslår finansdepartementet två nya bestämmelser om vilka delägare och företag som ska omfattas av de särskilda reglerna.

Tillväxtanalys tillstyrker föreslaget. Det främsta skälet är att det med komplettering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen blir svårare, genom vissa företagsstrukturer, att kringgå 3:12-reglerna så att legitimitet därför kan upprätthållas, vilket är viktigt för principen ”skatt efter förmåga”.

Samtidigt anser Tillväxtanalys att den nuvarande konsekvensanalysen inte är tillräcklig och analysen har brister på konkreta empiriska bevis, särskilt saknas det en utvärdering av hur den nu gällande definitionen påverkar delägare och företag. Till exempel är det oklart om hur många och vilka företag och hur delägarna skulle påverkas av förslaget och hur den nu gällande definitionen snedvrider konkurrensförhållanden för fåmansföretag. Tillväxtanalys tycker att det är svårt att bedöma förslagens effekter på individers entreprenörskapsaktivitet eller företagsutvecklingen på sikt.

Frågan om hur delägarna och företag påverkas av förslaget kan eventuellt leda till att fundera på hur entreprenörer principiellt bör beskattas. Forskningslitteraturen pekar på att det finns ett starkt samband mellan entreprenörskap ock skattemiljön. Bland annat är inkomstomvandling en viktig motiverande faktor för entreprenörskap (Cullen och Gordon, 2007; Harju och Matikka, 2016). Notera att både reglerna och definitionen kring fåmansföretag och 3:12-reglerna har genomgått flera förändringar under de senaste decennierna. Frekventa förändringar skapar svårigheter att förutsäga skattepolicy och skulle kunna påverka allmänhetens inställning till entreprenörskap. Det är viktigt att skapa en stabil skattemiljö för entreprenörer och hitta en bra balans mellan förhindrande av inkomstomvandling och främjande av entreprenörskap.

Referenser

Cullen, J. B. och Gordon, R.H. (2007). “Taxes and entrepreneurial risk-taking: theory and evidence for the U.S.”, Journal of Public Economics, 91: 1479-1505.

Harju, J. och Matikka, T. (2016). “Business owners and income-shift: evidence from Finland”, Small Business Economics, 46:115-136.