Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.
Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
I Promemorian förslås att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Det innebär att under beskattningsåret 2024 föreslås taket vara 75 000 kronor per person för rotavdraget och 75 000 kronor per person för rutavdraget. De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2024 och upphöra gälla vid utgången av december 2024. Förslaget ska ses som en sysselsättningsåtgärd för att tillfälligt stödja byggsektorn under en lågkonjunktur.
Ang. promemoria Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
2023-12-20
Tillväxtanalys har i sina tidigare rapporter analyserat och utvärderat rot- och rutavdraget.[1] Det vi vet sedan tidigare är att rotavdraget var från början en tidsbegränsad konjunkturåtgärd som infördes i olika omgångar under specifikt lågkonjunkturer för att stödja byggbranschen. Den 30 juni 2009 blev det för första gången en åtgärd med avsikt att vara permanent. Reformens huvudsakliga syfte var att motverka svartarbete och öka arbetskraftsutbudet. Tillväxtanalys ser detta som en välbeprövad sysselsättningsåtgärd som använts under lång tid för att lindra lågkonjunkturens effekter på byggbranschen.
Tillväxtanalys är av den uppfattningen att detta är en bra tillfällig sysselsättningsåtgärd, men en relativt dyr åtgärd på längre sikt, framför allt rotavdraget. Tillväxtanalys anser därför att ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget är en rimlig sysselsättningsåtgärd under rådande svåra omständigheter i byggsektorn. Tillväxtanalys bedömer utifrån hur hushåll planerar sina ombyggnationer att förslaget kommer få större effekt om man justerar tiden för när förslaget ska träda i kraft från den 1 juli till den 1 maj 2024.
I Tillväxtanalys tidigare effektutvärdering av ROT-avdraget har resultaten visat på en tydlig ökning av antalet sysselsatta i ROT-nischade företag. De flesta antal sysselsatta är lokaliserade till de tre storstadskommunerna, men där har inte reformen som störst verkan. Det vi ser är att den här typen av åtgärd har störst positiv sysselsättningseffekt i landsbygdskommuner. Ser vi till andelen sysselsatta i förhållande till befolkning har ROT-reformen haft störst effekt i avlägset och mycket avlägset belägna landsbygdskommuner. Det innebär att ROT-avdraget har olika effekt i olika delar av landet.
---------
Beslut i ärendet har fattats av generaldirektören. Ärendet har föredragits av analytiker Torbjörn Danell. I ärendets handläggning har avd.chef Håkan Gadd deltagit.
Sverker Härd
Generaldirektör
[1] Tillväxtanalys 2019:02, Tillväxtanalys 2020:02 Direkta och indirekta effekter av ROT-reformen, Tillväxtanalys 2019:08 Utvärdering av RUT-avdraget – effekter på företagens tillväxt och överlevnad.
