Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.
Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag
2024-04-25
Utredningen består av en omfattande genomgång av karensavdraget samt dess bakgrund, regelverk och konsekvenser. Därtill lämnas ett antal förslag som bl.a. relaterar till de undantagsregler som finns i form av allmänt och särskilt högriskskydd. Tillväxtanalys väljer att i detta remissvar endast lämna synpunkter på förslagens förväntade effekter för arbetsgivare eftersom detta ligger inom myndighetens verksamhetsområde. Vi fokuserar således inte på vilka konsekvenser förslagen har för t.ex. individer eller de offentliga finanserna.
Tillväxtanalys har fått möjlighet att lämna remissvar på promemorian ”Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag” (Ds 2033:33)
De nuvarande allmänna och särskilda högriskskydden berör endast en mycket liten andel av arbetstagarna (se sid. 217 och 229, Ds 2023:33). Det allmänna högriskskyddet berör dock fler arbetstagare – och därmed sannolikt fler arbetsgivare – än det särskilda högriskskyddet. Mot bakgrund av detta menar Tillväxtanalys att det är viktigt att promemorian beaktar både vilka och hur många arbetsgivare som förväntas beröras av det föreslagna karenstaket respektive högriskskyddet. Detta är viktigt eftersom karenstaket respektive högriskskyddet enskilt bedöms ha motsatta effekter på arbetsgivares sjuklönekostnader.
Tillväxtanalys menar vidare att det är viktigt att ta hänsyn till hur förslagen kan komma att påverka olika typer av arbetsgivare avseende exempelvis antalet anställda och branschtillhörighet. Det är även viktigt att beakta förslagens eventuella inverkan på konkurrensen mellan företag till följd av bl.a. olikheter i hur sjuklönekostnaderna påverkas. Relaterat till detta vill Tillväxtanalys även lyfta ett genusperspektiv. Kvinnor är sjukfrånvarande i högre utsträckning än män, vilket innebär att det förslagna karentaket kan medföra att sjuklönekostnaderna ökar mer bland företag som har en hög andel anställda kvinnor.
Tillväxtanalys ser generellt positivt på åtgärder som minskar regelbördan och den administrativa bördan bland företag. Mot denna bakgrund menar Tillväxtanalys att det är positivt att systemet kring högriskskyddet effektiveras, men samtidigt bör potentiellt ökade administrativa kostnader bland små företag till följd av karenstaket följas upp och studeras. Vi är även positiva till genomförandet av informationsinsatser om karenstaket och högriskskyddet, och till att dessa särskilt riktas till mindre företag eftersom det kan bidra till att minska den administrativa bördan.
Avslutningsvis är Tillväxtanalys positiva till förslaget om förbättrade förutsättningar för uppföljning av högriskskyddet, dess nyttjande och effekter på t.ex. arbetsmarknadsutfall. Uppföljning och utvärdering är centrala för att förstå politiska åtgärders effekter och hur de kan utvecklas.
- - - - - -
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Anton Gidehag. I ärendets handläggning har även avdelningschef Marie Gartell och chefsekonom Peter Frykblom medverkat.
Sverker Härd
Generaldirektör
