Utgifterna för forskning och utveckling inom det svenska näringslivet är koncentrerade till ett fåtal koncerner och regioner. Vilka faktorer får näringslivet att förlägga sin forskning och utveckling (FoU) till ett visst land eller en viss region? Det är en av frågorna som studeras i rapporten, Regional lokalisering av näringslivets forskning och utveckling.

Intresset för näringslivets lokalisering av FoU är stort. Skälet är att lokaliseringen förväntas öka tillgången på ny kunskap, främja tillväxt och skapa högkvalificerade arbetstillfällen.

Rapporten visar att forskning och utveckling inom det svenska näringslivet utförs inom ett mindre antal koncerner. 93 procent av den forskning och utveckling som sker i det svenska näringslivet utförs av multinationella företag.

Även på regional nivå är FoU-utgifterna mycket koncentrerade. Stockholm-Uppsala och Göteborg står för över 64 procent av FoU-investeringarna som görs i det svenska näringslivet. En märkbar förändring är den påtagliga ökning av FoU-utgifterna som på senare år skett i Göteborgsregionen och som drivs av fordonsindustrin. I norra Sverige finns däremot inte någon region med särskilt betydande FoU-utgifter idag.

En faktor som är betydelsefull för lokalisering är att FoU och tillverkning ligger i samma region. Närheten och möjligheten till kunskapsutbyte mellan de två delarna anses värdefull.

– Kunskapsöverföring mellan koncerner inom samma region och mellan koncerner och universitet och högskolor i samma region är faktorer som har stor betydelse för lokaliseringen av näringslivets FoU, säger Pär Hansson, analytiker, Tillväxtanalys.

En annan faktor som påverkar lokalisering är tillgången till kvalificerad FoU-personal, exempelvis civilingenjörer inom naturvetenskap och teknik eller inom informationsteknik.

Sammanfattning

Det har under lång tid funnits intresse för var näringslivets forskning och utveckling (FoU) är förlagd och vilka faktorer som driver lokaliseringen. Skälet är att lokaliseringen kan förväntas öka tillgången på ny kunskap, främja tillväxt och skapa högkvalificerade, välbetalda arbeten. För politiken är det angeläget att veta vad som får näringslivet förlägga sin FoU till ett visst land eller en viss region.

För att kunna beskriva mönstret och utvecklingen av näringslivets FoU på en ändamålsenlig regional nivå bryts FoU-verksamheten inom näringslivet ner på funktionella arbetsmarknadsregioner (FA-regioner), det vill säga ekonomiskt integrerade regioner där människor tenderar att både bo och arbeta. Huvudsyftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som har betydelse för lokaliseringen av näringslivets FoU inom koncerner på FA-regionnivå i Sverige. Studien utgör därmed ett komplement till Tillväxtanalys (2022) som studerade vad som bestämmer lokaliseringen av FoU inom svenskägda multinationella företag på nationell nivå, det vill säga till olika länder (inklusive Sverige).

Det svenska näringslivets FoU är starkt koncentrerad till ett fåtal koncerner och branscher

Forskning och utveckling (FoU) inom det svenska näringslivet utförs inom ett mindre antal koncerner. Dessa koncerner är i de flesta fall multinationella, svenska multinationella eller utlandsägda; hela 93 procent av den FoU som sker i det svenska näringslivet utförs av multinationella företag. Bland de koncerner som redovisar FoU-utgifter är dessutom utgifterna koncentrerade till ett fåtal koncerner; år 2019 utförde en procent av koncernerna med de största FoU-utgifterna (drygt sex koncerner) 57 procent av de totala FoU-utgifterna i det svenska näringslivet.

Några få branscher bidrar med huvuddelen av de FoU-investeringar som görs i det svenska näringslivet. Mest FoU utförs i branscherna motorfordon och datorprogrammering och datakonsultverksamhet, där det för övrigt har skett betydande ökningar i båda branscherna på senare år. De kraftigt stigande FoU-utgifterna i datorprogrammering och datakonsultverksamhet är i huvudsak ett resultat av att den mycket FoU-intensiva telekomkoncernen Ericsson år 2015 omklassificerades från att vara ett industriföretag till ett tjänsteföretag. Bortsett från detta är det emellertid en bransch där det på senare år ändå skett en avsevärd ökning av FoU-utgifterna.

. . . och till ett fåtal regioner

Även på regional nivå är FoU-utgifterna mycket koncentrerade. De två största FA-regionerna, Stockholm-Uppsala och Göteborg, står för över 64 procent av de FoU-investeringar som görs i det svenska näringslivet. Lägger vi dessutom till Malmö-Lund och Linköping-Norrköping kommer vi upp i nästan 83 procent. Noterbart är också att koncentrationen till ett mindre antal regioner har varit relativt stabil över tid. En intressant och märkbar förändring är den påtagliga ökning av FoU-utgifter som vi kan se i Göteborgsregionen och som drivs av fordonsindustrin. Numera är FoU-utgifterna i Göteborg i det närmaste i nivå med de i Stockholm-Uppsala, där vi faktiskt observerar en minskning. I de fyra största regionerna förekommer omfattande satsningar på FoU i flera branscher, medan det i andra regioner vanligtvis är en enskild bransch som dominerar. Anmärkningsvärt är att det inom näringslivet inte finns någon region i norra Sverige med särskilt betydande FoU-utgifter.

Potentiell kunskapsöverföring mellan koncerner inom samma region är en viktig lokaliseringsfaktor

Närhet mellan olika verksamheter gör att överföring av kunskap mellan dessa underlättas. Viss kunskap kan vara svår att kommunicera, den är underförstådd och går inte att kodifiera (tacit knowledge), och i sådana fall gynnas kunskapsöverföringen av närhet mellan koncerner. En kanal för kunskapsöverföring är när anställda flyttar mellan koncerner och tar med sig kunskapen till den nya arbetsgivaren, vilket underlättas av om koncerner är lokaliserade till samma FA-region. Den ekonometriska analysen visar att koncerner gärna förlägger sin FoU i samma region som andra koncerner har lokaliserat sin FoU. Det gäller särskilt om dessa koncerner är aktiva i andra branscher än den egna (interindustry spillovers).

Potentiell kunskapsöverföring av FoU från akademin till näringslivet inom samma region är en annan

Motsvarande resonemang som ovan kan även föras när det gäller kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv. När det gäller FoU-utgifterna i universitets- och högskolesektorn dominerar Stockholm-Uppsala stort med knappt 45 procent av de totala FoU-utgifterna inom akademin följt av Göteborg och Malmö-Lund med drygt 15 procent vardera. Mönstret att FoU till övervägande del utförs vid de stora universiteten har varit stabilt över tid trots att det efter millennieskiftet har skett en stark expansion av antalet studenter framför allt på de mindre och medelstora högskolorna och universiteten. I den empiriska analysen finner vi att koncerner som bedriver FoU i det svenska näringslivet har en benägenhet att lokalisera sin FoU till regioner där det finns universitet och högskolor med betydande FoU, och i synnerhet om det rör sig om FoU inom naturvetenskap och teknik.

Samlokalisering av FoU och tillverkning inom samma koncern är ytterligare en

Samlokalisering av FoU och tillverkning förväntas leda till bättre koordination, kontroll och överblick samt underlätta kommunikation och kunskapsdelning mellan verksamheterna. Av vår analys framgår att tillverkande koncerner tenderar att placera både sin FoU och sin tillverkning i samma region, vilket indikerar att närhet är betydelsefullt för ett ömsesidigt kunskapsutbyte mellan dessa aktiviteter.

. . . och det är även tillgången på kvalificerad arbetskraft

En bred kunskapsbas och tillgänglighet till kvalificerad personal inom FoU är faktorer som ofta brukar pekas ut som väsentliga för lokaliseringen av FoU. Näringslivets investeringar i FoU förväntas dras till regioner som har god tillgång på kvalificerad arbetskraft med förmåga att utföra FoU (potentiella FoU-anställda), exempelvis civilingenjörer inom naturvetenskap och teknik eller inom informationsteknik eller personer med forskarutbildning. Den ekonometriska analysen i denna studie bekräftar detta. Vi arbetar med några olika mått på potentiella FoU-anställda och i samtliga fall visar det sig att koncerner är särskilt benägna att förlägga sin FoU till regioner med hög andel av sådan arbetskraft. Universitet och högskolor som utför omfattande forskningsverksamhet, i synnerhet inom naturvetenskap och teknik, bidrar till näringslivet, förutom med grundläggande och tillämpad forskning, också med kompetent forskarutbildad FoU-personal, inte minst i den region där de är lokaliserade.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kunskapsöverföring mellan koncerner inom samma region och mellan koncerner och universitet och högskolor i samma region (extern agglomeration) förefaller spela roll för lokaliseringen av näringslivets FoU. Dessutom tycks kunskapsöverföring mellan tillverkning och FoU inom samma koncern underlättas av om dessa verksamheter är lokaliserade till samma region (intern agglomeration). En indikation på detta är att samlokalisering av sådana aktiviteter ofta förekommer inom tillverkande koncerner i det svenska näringslivet. Slutligen verkar FA-regioners tillgångar på potentiella FoU-anställda ha betydelse för näringslivets lokalisering av sin FoU-verksamhet.

Rapportens genomförande

I rapporten skattas en modell på data över FoU-utgifter på koncernivå inom det svenska näringslivet i 60 FA-regioner mellan 2001 och 2019. Underlaget kommer från den enkätundersökning som SCB genomför vartannat år och där företag får uppge hur stora utgifter de har för FoU på länsnivå. För erhålla uppgifter på FA-regionnivå behöver man kunna bryta ner uppgifterna på länsnivå till FA-regionnivå. Här använder vi oss av data över de anställdas yrken (FoU-yrken) på koncernnivå i olika FA-regioner från yrkesregistret. Vi använder oss också av yrkesregistret för att bestämma i vilken utsträckning det förekommer tillverkning (andel sysselsatta i tillverkningsyrken) och FoU inom en koncern i samma region.