Svenskägda multinationella företag (MNF) står för nästan hälften (46 procent) av utgifterna för forskning och utveckling (FoU) i näringslivet i Sverige. I denna studie analyserar vi vilka faktorer som påverkar lokaliseringen av FoU inom MNF i olika länder (inklusive Sverige).

Intresset för var näringslivet lokaliserar sin FoU är stort. Skälet är att lokaliseringen förväntas öka tillgången på ny kunskap, främja tillväxt och skapa högkvalificerade arbetstillfällen.

FoU är de delar av värdekedjan som idag är minst internationaliserade och majoriteten av den FoU som svenska MNF gör bedriver man i Sverige. Det visar sig emellertid att det mellan 1999 och 2019 har skett en klar minskning av den andel FoU som utförs inom svenska MNF i Sverige. Är detta en indikation på att Sverige blivit mindre attraktivt som investeringsland för FoU? En slutsats i rapporten är, att när hänsyn tas till olika faktorer som kan förväntas påverka var lokaliseringen av FoU sker, tycks detta inte vara fallet.

FoU-utgifterna i Kina har ökat kraftigt

Både i moderföretagen i Sverige och i dotterföretagen utomlands har FoU-utgifterna inom svenska MNF ökat. Det senare gäller såväl för dotterföretagen i höginkomstländer som i medelinkomstländer. Däremot har den andel FoU som utförs i dotterföretagen stigit från 42 procent till 50 procent mellan 1999 och 2019. Detta beror framförallt på att en allt större andel FoU har förlagts till dotterföretagen i medelinkomstländer, inte minst till Kina. Kina är idag det land, näst efter USA, i vilket dotterföretagen till svenska MNF bedriver mest FoU.

Internationaliseringen har inte varit lika omfattande som i andra delar av värdekedjan

Sysselsättningen inom svenska MNF har vuxit snabbare i dotterföretagen utomlands än utgifterna för FoU. Andelen sysselsatta i dotterföretagen utomlands har stigit från 71 procent till 83 procent. Att enbart 17 procent av sysselsättningen finns i Sverige, medan 50 procent av FoU verksamheten fortfarande sker i Sverige tyder på att produktion och försäljning är avsevärt mer internationaliserade än FoU.

Faktorer som attraherar investeringar i FoU

Stora länder med snabb ekonomisk tillväxt har dragit till sig investeringar i FoU från svenska MNF. Det gäller också länder där utgifterna för FoU som andel av BNP är höga och där en stor andel av den ekonomiskt aktiva befolkningen har en eftergymnasial utbildning. Bidragande till att svenska MNF har ökat sina investeringar i FoU utomlands, särskilt i en del medelinkomstländer med hög tillväxt, är ökad egen närvaro med produktion och försäljning i dessa länder. I dessa länder har man också på senare år förbättrat sitt skydd för immateriella rättigheter. Detta är dock ännu inte är på samma nivå som i flertalet höginkomstländer.

Eventuella återhållande faktorer

Att höga löner för kvalificerad arbetskraft (ingenjörer) i investeringsländerna inte förefaller hämma lokaliseringen av FoU kan bero på att hög lön också avspeglar arbetskraftens kvalitet. Noteras bör också att det råder stark samvariation mellan länder när det gäller utgifter för FoU som andel av BNP, andel kvalificerad arbetskraft och lönen för ingenjörer. Det gör att det kan vara svårt att dra säkra slutsatser om sambanden.

Det finns empiriska belägg för att höga skatter i värdländer verkar återhållande på direktinvesteringar i allmänhet. När det gäller svenska MNF:s investeringar i FoU i andra länder finner vi däremot inget samband mellan nivån på bolagsskatten och omfattningen av FoU investeringarna i ett land.

Ett annat intressant resultat är att det geografiska avståndet mellan Sverige och värdländerna inte tycks ha samma negativa inverkan på investeringar i FoU som på direktinvesteringar generellt. En förklaring till detta kan vara att kunskapsflöden sker mer friktionsfritt mellan olika delar av MNF i olika länder än exempelvis transaktioner med insatsvaror mellan länder.

Hög teknologisk nivå, omfattande FoU-verksamhet och starkt skydd för immateriella tillgångar

Jämfört med andra investeringsländer är FoU-utgifterna i relation till BNP hög i Sverige. Detsamma gäller för antalet forskare per 1000 anställda. Ett index som jämför styrkan på patentskyddet i olika länder visar att detta, liksom i andra höginkomstländer, är starkt. Varken löner för kvalificerad arbetskraft (jämfört med andra höginkomstländer) eller bolagsskatterna är särskilt höga i Sverige.

Andra faktorer som bidrar till ökade investeringar i FoU

En mycket viktig bestämningsfaktor för huruvida svenska MNF investerar i FoU i ett land är om landet redan sedan tidigare är ett betydande lokaliseringsland för koncernen för annan verksamhet än FoU, som produktion eller försäljning. Likheter avseende institutioner, som att ett land under en längre tid varit medlem i EU, är en annan faktor som bidrar till att öka investeringarna i FoU.

Förstärkt koncentration till hemmamarknaden

Om hänsyn tas till olika faktorer som antas påverka lokaliseringen av FoU till ett land visar det sig att investeringarna i FoU i svenska MNF i Sverige − allt annat lika − är högre i Sverige. Med andra ord är den hemmamarknadskoncentrerad (home-market biased). Dessutom förefaller denna hemmarknadskoncentration till och med har förstärkts under den studerade perioden. Det framgår nämligen att den ökade andelen sysselsatta i dotterföretagen utomlands och en snabbare tillväxt i många andra viktiga investeringsländer än i Sverige inte har lett till så omfattande FoU-investeringar utomlands som kunnat förväntas. En tolkning av detta är att Sverige som investeringsland för FoU inte har försämrats över tid utan snarare det motsatta.

Rapportens genomförande

I rapporten skattas en modell på data över FoU-utgifter i svenska MNF på koncernnivå i olika länder mellan 1999 och 2019 som förklaras med koncern- och länderkarakteristika. Datamaterialet kommer från en undersökning som Tillväxtanalys tillsammans med SCB genomför vartannat år, där 20 svenska MNF (som har de största FoU-utgifterna i Sverige) tillfrågas om deras FoU-utgifter i moderföretaget Sverige och i dotterföretagen i olika länder utomlands.