Syftet med den här rapporten är att redovisa företagens perspektiv på sitt engagemang i klimatinitiativet Science Based Targets, SBTI, inom vilket de åtar sig klimatmål bortom lagkrav. Studien ingår i ett ramprojekt som studerar företags strategiska hållbarhetsarbete.

Sammanfattning

Klimatomställningens omfattning och tidtabell ställer krav på att många samhällsaktörer agerar självständigt, men också samverkar. I den här studien har vi undersökt varför företag åtar sig klimatmål bortom lagkraven och hur företag och politik kan växeldra för en verksam och konkurrenskraftig klimatomställning.

Studien är en del i ett ramprojekt där vi tidigare publicerat två rapporter (PM 2023:03, WP 2023:03). Studien är avgränsad till företag som gått med i det internationella initiativet Science Based Targets, SBTI. Företag som går med i SBTI åtar sig att minska sina utsläpp i linje med vad som krävs för att uppnå Parisavtalets mål att hejda den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Företagen åtar sig ansvar för hela sin värdekedja. Syftet med den här delstudien är att få kunskap om hur de svenska företagen motiverar att de gått med i SBTI.

Vi har genom en enkät och rundabordssamtal frågat företagen vilka strategiska fördelar de förväntar sig, utmaningar på kort och lång sikt, genomförandestrategier och i vilken utsträckning de är beroende av politiken för att nå sina mål.

Resultaten tyder på att företagens motiv, strategier och utmaningar är relativt enhetliga. Företagen ser sitt SBTI-deltagande som en kvalitetsstämpel som bidrar till att kommunicera till investerare och kunder att de tar sitt hållbarhetsarbete på allvar. De ser klimat- och hållbarhetsarbetet som ett sätt att framtidssäkra sin verksamhet eftersom de förväntar sig hårdare hållbarhetskrav från reglerare, investerare och kunder i framtiden. SBTI-engagemanget innebär att de redan nu gör ett arbete de ändå hade varit tvungna att göra. De menar att det ger strategiska fördelar att göra det nu istället för att vänta på mer formaliserade krav.

SBTI-engagemanget motiverar medarbetare, bidrar till att attrahera talanger och kompetens samt ger tillgång till ledande och hållbarhetsmedvetna kunder. Eftersom de ambitiösa klimatmålen förutsätter nya lösningar, bidrar de dessutom till att driva innovation.

Företagen uppfattar att fördelarna är många och respondenterna ger uttryck av att vara övertygade om att deras vägval är det rätta. Samtidigt finns det många utmaningar och flaskhalsar.

Företagen anger att de i hög grad är beroende av att politiken skapar ett omställningstryck genom en långsiktig politik med stabila och förutsägbara spelregler. De efterfrågar en incitamentsstruktur i linje med klimatmålen. Företagen vill exempelvis att politiken genom regleringar, skatter och subventioner påverkar relativpriser så att dessa styr mot målen genom att påverka efterfråga hos slutkonsumenter, företagskunder och krav i offentliga upphandlingar. De efterfrågar investeringar i grön infrastruktur i form av konkurrenskraftig grön energi, hållbara transporter och tillgång till klimatdata på företags- och produktnivå. De vill se satsningar på ökad kompetens om klimatomställningen, både spetskompetens inom högre universitetsutbildning och en bredare allmänbildning. De vill också att politiken verkar för en grön omställning internationellt, eftersom många av företagen verkar på en global marknad och är beroende av att regelverk harmoniseras.

En fördel med SBTI, ur företagens perspektiv, är regelverkets krav på att klimatmålen omfattar företagets hela värdekedja. Det inkluderar utsläpp från produktion av insatsvaror, men också utsläpp kopplade till användning av produkter. Detta innebär att företagets ansvar sträcker sig långt utanför landets gränser och utgör ett inbyggt krav på samverkan mellan företag.

Studiens resultat bör tolkas med försiktighet. Det är en kvalitativ studie som fokuserar på en grupp av företag som gått med i ett frivilligt initiativ, SBTI, och datainsamlingen omfattar en undergrupp av dessa företag.