Tillväxtanalys har utvärderat den nyligen slopade skattereformen som innebar att datahallar fick en nedsättning på energiskatten för el. Resultatet visar att reformen redan 2020 hade lett till minskade skatteintäkter på minst 1 miljard kronor.

I Tillväxtanalys studie utvärderas effekter av skattereduktionen för datahallar, en reform som var i kraft mellan 2017 och 2023. Den motiverades främst av konkurrensmässiga skäl och ambitionen att främja sektorns tillväxt.

– Vår analys visar att reformen inte var samhällsekonomiskt lönsam. Skattebortfallet uppgick redan fram till 2020 till mer än en miljard kronor, säger Simon Falck, analytiker, Tillväxtanalys.

Studien visar även att reformen hade brister i sitt genomförande. Lagstiftningen var otydlig och implementeringsprocessen komplex. Ändrade villkor och Skatteverkets behov av att utfärda förtydliganden och ompröva beslut understryker svagheter i såväl reformens ursprungliga utformning som genomförande. Ett tydligt exempel är när Högsta förvaltningsdomstolen överprövade Skatteverkets beslut att kryptovalutahallar inte skulle kunna få skattereduktion. Reformen upphörde i juli 2023.

Svensk sammanfattning

I studien analyseras välfärdseffekterna av den skattereducering på el som fanns för datahallar mellan 2017 och 2023. Insatsen motiverades främst av konkurrensmässiga skäl och en ambition att stimulera tillväxt inom denna energikrävande sektor.

För att kvantifiera de samhällsekonomiska nettoeffekterna av reformen fokuserar studien på en skatteelasticitet, hur datorhallarnas elanvändning påverkas av förändringar i elskatten. I studien undersöks både de direkta effekterna och indirekta konsekvenser, inklusive utmaningarna i att beskatta vinster hos utländska företag som driver datahallar i Sverige samt potentiella undanträngningseffekter.

Unik metodologisk ansats

Den metodologiska ansatsen innebär analys av mikrodata från företag som ansökt om energiskatterabatt för datahallar hos Skatteverket mellan 2017 och 2020. Analysen kompletteras med tidsseriedata på sektorsnivå från SCB:s miljöräkenskaper för perioden 2008–2020. Tidsserieanalysen visar på en låg skatteelasticitet, betydligt under tröskelvärdet 1 i absolut värde. Resultaten från paneldataanalysen indikerar att även om den sänkta skatten resulterade i en ökad elanvändning bland berörda företag, varierade effekterna av reformen på elförbrukningen avsevärt mellan olika företag. Dessa resultat belyser en komplex dynamik mellan skattepolitik och företagsbeteenden, vilket är kritiskt för att förstå och utforma effektiva skattepolitiska åtgärder.

Betydande skatteintäktsförlust på grund av reformen

Vi uppskattar att reformen har lett till en skatteintäktsförlust på minst 1 miljard SEK (brutto). Dessutom finner vi inget starkt stöd för att reformen uppfyller ett kostnads-nytto-test, vilket ifrågasätter dess samhällsekonomiska värde.

Ökad komplexitet i svensk energibeskattning och diskrepans i behandlingen av företag

Den redan komplexa energibeskattningen i Sverige tilltog genom reformen. Dessutom observerar vi att amerikanska företag aldrig nekas i sina ansökningar för skatteundantag, medan svenska företag står inför betydligt högre risk för avslag.

Större utländska företag gynnades

Reformen har främst gynnat större utländska företag med datorhallsverksamhet i Sverige. Potentiellt kan detta ha snedvridit konkurrensvillkoren på grund av svårigheter att beskatta dessa företag effektivt.

Ogenomtänkt reform utan Ex-Ante analys

Reformen genomfördes utan en förhandsutvärdering av ekonomiska effekter. Dessutom visade det sig att lagstiftningen var oklar och dess implementering komplex. Ändrade villkor, samt Skatteverkets behov av att utfärda förtydliganden men även ompröva tidigare beslut om beviljad nedsättning, indikerar brister i reformens initiala utformning och implementering. Detta belyser vikten av grundlig planering och bedömning innan implementering av liknande reformer.

Brist på data för effektutvärdering

Svårigheter att genomföra en effektanalys (ex-post) av insatsen beror delvis på grund av brist på kritiska data, såsom detaljerad information om elförbrukning i datahallar. Det här understryker behovet av att samla in adekvat information innan reformer genomförs.

Reformen avskaffades utan effektanalys

Beslutet att avskaffa reformen i juli 2023, som en del av energiöverenskommelsen, tycks ha fattats utan grundlig effektanalys, vilket speglar ytterligare brister i beslutsprocessen.

Risk för framtida komplikationer

Avskaffandet av skattelättnader för datacenter i Sverige kan potentiellt leda till framtida komplikationer, speciellt då det finns anläggningar som ägs av utländska företag. Detta kan leda till tvist under Investor State Dispute Settlement (ISDS)-mekanismen och Energy Charter Treaty (ECT)-fördraget, vilket är internationella överenskommelser som ger skydd åt utländska investeringar. ISDS och ECT har tidigare använts för att ifrågasätta statliga beslut som bedömts vara skadliga för utländska investerares intressen, som det har observerats i fall exempelvis från Spanien. Det är oklart i vilken utsträckning svenska beslutsfattare har beaktat dessa potentiella rättsliga konsekvenser när de fattade beslutet om att avskaffa skattelättnaderna för datacenter.